tiv för konungamakten, icke existera hos oss. Under femtio år, som vårt nuvarande, stateskick funnits, konungen aldrig begagnat och åldrig behöft be: sna sin rättighet att upplösa riksdagen, och troligt att han icke heller skulle behöfva det hädanefter; BHvartill skulle då ett sådant stådgande tjena? Det BPadedessutom, då det i utskottet ifrågasattes, väckt allvarsämt mötstånd, isynnerhet hos bondeståndets ledamöter, att en sådan förändrings införande vore att äfventyra hela förslagets fall. Hr Dälman besvårade grefve Mörners yttrande om ombytena inom utskötten, att de redan under nuvarande förhållanden äro så genomgripande och ke att åtminstone icke ridderskapet och adeln tor5 behöfva frukta att de skola blifva större genom införande af ärliga riksdagar. Hr von Köoh erhöll ånyo ordet, och framställde nn det förstag till gemensam tanka i afseende å bevillning, hvilket sedan blef ståndets beslut. SH köl begärde ånyo ordet och sökte att lugna FIN Mörner i afseende å farhågorna för ett freds rött vid den tid då lagtima riksdag skulle börja. dnr haåf ligger Demligen sällan den 15 Januari, Och en urtima riksdag kan dessutom på 7 a8 dagar fåtta de vigtigaste beslut. Talaren förklarade sig Icke kunna återtaga sitt yrkande om förändring i 098, ty hvad fir Munck af Rösensköld yttrat om att detta förslag väckte motstånd hos ledåämöterna är Bondeståndet bevisar bäst att det i en framtid Kan komma avt behöfvas. Grefve Mörner svarade på hr Brakels yttrande om att Åländs Haf icke ligger, att då mån nu för tiden ser ångbåtar komma upp till Stockholm jultiden med tyger, så kunna de en annan gång komma med kanoner, och sedan hr Munok af Rosensköld ännu en gång uppträdt emet ändringen af 109 i fräga om riksdagens upplösning samt framställt ett örslåg i afseende å bevillningen, af ungefär samma KR som hr von Kochs, förklarades diskussionen