ter annan att intaga sluttningarne och ging oaktadt den väl riktade elden från de Ei fieldsgevär, hvarmed Medicis bataljoner är försedda, alltjemt framåt, tills de befunno si tillräckligt hära för ett nytt anfall med baj betten, och förlorade nu alla de fördelar d vunnit. Striden fortfor på detta sätt tills a tonen bröt in; förlusten af folk var å vår sid ringa och troligen ej mycket större hos fier den. Men om neapolitanarne än icke förlc rade mycket folk, förlorade de dock härige nom så mycket mera i sjelfförtroende, De he de kommit ut i afsigt att nedergöra Medici kolonn; Bosco hade lofvat skola köra Medici trupper ut i sjön och förstöra Barcellon: brännpunkten för 1evolutionen inom provinse Messina. Han kunde ej ens komma en ba taljon att vackla; i stället att tänka på at hälla sitt löfte, tänkte han numera endast p att kunna bibehålla sin egen position, Tele grafen arbetade, och Medici visste redan föl Jande dag att Bosco hade telegraferattill Mes sina och begärt snar hjelp, emedan hans re trätt i annat fall skulle kunna bli fara under kastad. .Befälhafvaren i Messina, general Clary, svarade att han icke kunde skicka nå gon undsättning, emedan han sjelf hotades a en annan kolonn, som var i anmarsch frår Catania. Allt hvad han kunde göra var at skicka en bataljon skarpskyttar till Gesso sam låta den, som var stationerad der, marscher: af och förena sig med Bosco. Detta skedde följande dag. i Å vår sida blef icke heller någon tid fö; anskaffande af förstärkningar. Redan den 18 anlände general Cosenz med en bataljon fri skå trupper från öfra Italien. De anlände med de två små ångare, som tagits från neapolitanarne, till Patti och gingo derefter öfver land. Då Garibaldi genom telegrafen blef underrättad om sakernas ställning, fattade han ett af dessa plötsliga, af inspiration dikterade beslut, hvilka bättre än något annat visa hans fältherresnille. Han såg tillfället vara inne att hugga till i stort, och några få timmar voro honom tillräckliga att uppgöra, öfverväga och utföra sina planer. Han gaf sin stabschef, general Sirtori; fullmakt såsom prodiktator, drog tillsammans allt folk han. kunde, förde dem ombord på City of Aberdeen, en britisk ångare som blifvit förhyrd, inskeppade sig med sin stab och var följande morgon. den 19, med c:a 1200 man undsättningstrupper vid Patti, der han steg i land och marscherade på Meri. De na hjelp i grefvens tid, men framför allt Garibaldis egen närvaro gåfvo nytt lif och en helt olika karakter åt operationerna. Det har säkerligen aldrig funnits någon general med så rask beslutsamhet som Garibaldi; deri består hans förnämsta styrka och detta gör honom till en så stark och farlig motståndare. Hans beslut äro nästan ögonblickliga, och då han en gång fattat ett dylikt, koncentrerar han hela sin styrka i att utföra det. Man ser då i honom den af sin idå genomträngda menniskan. Det var som om friheten från den besvärande närvaron af Palermos politiska intrigörer nu hade gifvit ytterligare glans, mera styrka åt denna underbara gåfva. Ej ett ögonblick förlorades under förberedelserna till ett allmänt anfall följande dag. Endast en Garibaldis stålsatta kropp kunde uthärda all den möda, alla de ansträngningar som härvid erfordrades. Som han beöfver föga sömn och ännu mindre mat, sät!er hans rastlösa. verksamhet honom i stånd att kunna se och höra hvar och en, att göra ulltivg och gifva alla dem som omge honom samma verksamhetsförmåga och lust. (Forts.)