kant och just lagom högt och stort för att passa till bord, samt derbredvid en lång bänk; uthuggen i klippväggen, till att sitta, eller ligga på för en eremit i fordna tider, då Ravenscroft castle, eller S:t Osyths Priony som det fordom hetat, ännu var ett kloster. -Fon fick denna öfvertygelse vid: åsynen af de öfriga qvarlefvörna utaf mensklig arbetskonst .— ett litet altare, som mejseld framkallat ur iberget, och deröfver, i halfupphöjdt arbete Ihugget i sjelfva klippan, just der dagen föll iklarast in genom den murgrönshöljda remman, ett kors med vår gudomlige återlösares bild. Arbetet var groft utfördt, men man såg dock att en eldig själ hade fattat en idd, som den olärda handen baft svårt att utföra. Jag tycker,, sade Constance, efter att länge hafva betraktat den heliga bilden, att våra första reformatorer voro alltför nitiska att bannlysa alla sådana bilder ur våra kyrkor. Kanske var det dock visligen handladt,ty det skulle hafva varit alltför svårt attskilja emellan ett blott konststycke och ett verk af själens hänförelse, som detta. O Reginald! Leder icke åsynen af denna bild dinatankar till Tess gudomliga förebild — tvingar den dig ej oemotståndligt till att tro, att darra och botja 2 i M Min stackars mor plägade ofta här: knäböja och bedjan, sade kan och såg sorgsen ned på trappstezsen framför altaret, der ere: .mitens knän i forntiden hade nött tvenne för.djupningar i stenen: ty hon var född spaniorska — en spansk zigenerska — och var kar -tolik framför allt annat. Hvad mig beträffar, älskade Constance, så måste v. vänta och : med tålamod afvakta hvad min religiösa öfsvertygelse skall blifva. Jag kan icke komma stäl någon tro blott genom min vilja, lika listet som du kan älsta och jag upphöra attälåka still följd af vår viljas bud. Nej, håll! —