bn rygg 2 RR AT Tre Syed AN Arr dem Milazzos besättning om icke ännu mera. UTRIKES. Med ångfartyget Svea ha.vi bekommit tidningar från London af den 3 samt Paris, Brissely Berlin och Hamburg af den 4 dennes. FRANKRIKE. Enligt en korrespondens från Paris skall Frankrikes förslag till konvention mellan makterna rörande den syriska frågan vara af följande innehåll: Förslaget består af sex artiklar. Den första yttrar i allmänbet, att de europeiska makterna öfverenskommit att intervenera i Syrien ochatt lemna Porten sitt bistånd att återställa den på ett så beklagligt sätt störda ordningen samt att skydda de kristna mot förföljelser. Art. 2 handlar om expeditionen till lands, hvars styrka först längre fram skall bestämmas. Muntligen förklarade br Thouvenel, som uppläste förslaget, att han ansåg truppernas antal kunna bestämmas till 12,000 man; Frankrike skulle ditsända 6000 man, och de öfriga 6000 man: skul:e af de andra makterna gemensamt uppställas;. emedan Frankrikes trupper äro marschfärdiga , skola de genast efter konventionens undertecknande afsändas, men de öfriga makternas trupper först sedermera följa efter. Art. 3 stadgar, att en af de särskilda makternas fartyg bestående eskader skall understödja landtruppernas operationer. Art. 4 -föreskrifver, att expeditionens befälhafvare skall rådföra sig med den turkiske kommissarien. Mot denna artikel lär det turkiska sändebudet ha på det kraftigaste protesterat och fordrat, att befälhafvaren ej blott skall inhemta den turkiske kommissariens åsigt, utan äfven vara oberättigad att företaga något utan hans samtycke. Detta hans yrkande vann intet understöd,och br Thouvenel öfvergick således till Art. 5, hvari det ålägges Turkiet att under heia expeditionen underhålla expeditionstrupperna samt manskapet på flottan, d. v. s. bekosta allt, utdgin sold och beklädnad. Art. 6 innehåller, att det längre fram skall bestämmas, huru länge expeditionen skall varå. Just då konventionen skulle undertecknas lär hr Kisselew ba väckt förslag, att expeditionen ej skulle inskränkas blott till de kristna i Orienteri, utan utsträckas till les chfetiens de tout rite, som befinna sig under turkiskt-välde. Lord Covley bekämpade ganska ifrigt detta förslag. på den grund att Portens autonomie då skulle sättas på spel. Äfven turkiska sändebudet protesteradö, och man skildes derpå, utan att något resultat vunnits. , General Tirr, som gjort ett besök i Paris, afreste derifrån den 3 dennes, för ett åter begifva sig till sin kår på Sicilien. Ilan mottogs af de militära notabiliteterna i Paris med mycken utmärkelse. Den 2 dennes uppvaktade han prins Napoleon, som ganska länge samtalade med honom. Hans öppna, frimodiga väsen gjorde allestädes i Paris ett godt intryck. De rhetoriska skolorna i Frankrike ha såsom pensum för sina elever utsatt en lofsång på latin öfver prins Jerome, men detta har framkallat ett slags strike bland eleverna, i det att ett ej ringa antal af dem vägrat att besjunga prinsen. vå ÖSTERRIKE. Enligt Reuters Bureau? väntar man i Wien att kejsaren skall på sin födelsedag, den 18 Aug., utfärda en kungörelse om nya och vigtiga reformer — allt naturligtvis i tanka att det är bättre att förekomma än förekommas. nr Ev. fHTALIEN. : Ricasoli hade den 29 Juli ankommit till Turin och haft audiens hos konungen samt konfererat med Cavour och Fanti, hvarefter han den 30 åter afreste till Bologna och Florenz. Han hade blifvit kallad till Turin för att uttala sina åsigter rörande Italiens närvarande förhållanden. , BbMoniteur Universelo meddelar texten till den militärkonvention, som blifvit afslutad mellan generalmajor Medici å Garibaldis vVägnar och fältmarskalk Clary å konungens af Neapel vägnar. Detta märkliga dokument lyder som följer: År ettusenåttahundrasextio den 28 Juli uti Messina. Tomaso de Clary, fältmarskalk, öfverbefälhafvare för trupperna i Messina, och riddaren, generalmajoren Giacomo Medici hafva, uppfyllda af menskligs känslor och i afsigt att undvika blodsutgjutelse, som skulle hafva framkallats, å ena sidan genom Messinas besättadde och å andra sidan genom stadens och fästets försvar, i kraft af de dem af deras full maktsgifvare meddelade fullmakter afslutat efterföljande konvention: Art. 1. De kungliga trupperna skola lemna staden Messina utan att blifva oroade, och staden skul besättas af de sicilianska trupperna, utan att dess: å sin sida blifva oroade af de kungliga trupperna. Art. 2. De kungliga trupperna utrymmiv-fästenz Gonzaga och Castellaccio inom förloppet af.2 dä gar, från den dag räknadt, då denna konvention undertecknas. Hvar och en af de båda kontraheraude uartarna ntnäimner 2 AM ER AM ham niieca rin