skjutit sina förposter nära intill det ställe, de: bivägen till Milazzo förenar sig med store vägen. . Vid fiendens annalkande drog har tillbaka sina förposter och befäste sig vid Meri utefter flodstranden. Fienden följde efter, men som han icke ansåg det klokt at anfalla, drog han. sig åter tillbaka och tog sin position vid floden Norito, invid de begge vägarnes föreningspunkt. Så stodo sakerna den 16 på aftonen. Sedandess hafva vi hört rykten om en sammandrabbning, som dock icke hittills bekräftat sig. Sådana rykten äro helt naturliga, då två fiendtliga kolonner stå så nära hvarandra, men jag kan ej tro att någonting kunnat ske så snart. Om neapolitanarne verkligen haft i sinnet något mera än en demonstration och rekognoscering bortom Milazzo, hafva de försutit tillfället, ty i dag måste Cosenz med åtminstone, en del af sina män hafva förenat sig med Medici. Om en eller två dagar skall resten af hans kår vara framme, och då torde neapolitanarne göra bäst uti att draga sig tillbaka så fort som möjligt: Så höga och ovägade bergen än äro, kunna de dock ej förhindra lätta tcupper såsom våra från att komma fram, särdeles sommartiden, och en hastig rörelse skulle lätt kunna afskära den neapolitanska kolonnen från återvägen till Messina. Sannolikt är det af tanken härpå, som ytterligare en jägarebataljon i morse skickades till Gesso för att förstärka den bataljon, som redan besatt platsen. Den 20 Juli. Den ryktesvis omtalade striden bestod helt enkelt deruti, att några af Mediciskompanier bade ryckt fram. den 17 för attjaga bort 2 kompanier af det 9:de neapolitanska jägarementet från en qvarn, der de voro för att öfvervaka malningen för besättningens i Miazzo räkning. Neapolitanarne förjagades efer några skott, och säden togs till Medicis äger: Bosco sjelf var i Milazzo med :tre jäsarebataljoner och första linieregementet, Mijazzos ursprungliga besättning. Neapolitanarne hafva tydligen för afsigt att ntaga en flankposition i Milazzo, der de äro skyddade af kastellet och dess kanoner, och utt derigenom tvinga vår kolonn att antingen tanna och anfalla dem, eller också att lemna n del af sina trupper efter sig såsom -obserrationskår. Med 20.000: man i Messina är lenna plan, minst sagdt, ett bevis på rädsla, eh med den ringa hjelp, de kunna påräkna f den neapolitanska flottan, :kan den kosta lem Milazzos besättning om icke ännu mera.