Åtskilliga ganska maktpåliggande frågor ha i dag vårit föremål för öfverläggning inom riksstånden:. ; I främsta rummet törde böra nämnas konstitutionsutskottets förslag om sådana ändringr iföreskrifterna rörande vilkoren för valarhet till: riksdagsman, att enhvar,. hvilken egde-de egenskaper, som erfordras för behörighetenr att vinna inträde uti ett af representationens fyra riksstånd, jemväl blefve valbar i de öfriga stånden. Detta förslag, i föregående-plenw afslaget af preste-; men bifallet af bondeståndet,har:i dag förevarit på riddarhuset7och i borgareståndet samt blifvit på båda ställena godkändt att: hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag: På riddarhuset utföllo 23 röster för; endast 9 emot förslaget: I borgareståndeti voro meningarne vida mer delad6;: så att minotiteten emot förslaget der räknäde19 röster emot 23, som voro för detsamnia: d Vidares har förevarit lagutskottets förslag om dem förändring i stadgandena om bysättningyatt bysättning icke må ega rum förr än vid verkställd utmätningsig visat, att gäldenären saknat tillgång till skuldens gäldande, och :gäldenären ej gitter med ed styrka, ätt han eger anta 1 tillgång än hvad öppgifvet är. Förslaget afser hufvudsakligen att tillinfetgöra den falska kredit; som? bysätningstvånget i sim nuvarande gestalt alstrat, i det försträckningar lemnats till notoriskt i ke vederhäftiga personer; under förhoppning att genombysättning: tvånget, genom den skandal det väcker, genom den hårdhet det innebär, man 5skulle kunna tilltvinga sig betalning af ; äldenärensanhöriga eller vänner. Det har blifvit oförändradt bifallet endast af böndeståndet. Adeln här, jemte det ståndet bifallit sjelfva det nya lagstadgandet, derjemte gått ännu hågot längre än utskottet, i det ståndet, på förslag af hr v. Koch, förkastat den af utskottet föreslagna förutsättning, att förslaget till konkurslag vinner bifall. Presteoch börgarestånr eh ha åtefremitterat betänkandet, dock i mycket olika syftning; det förra ståndet nemligen med den af riksarkivarien Nordström föreslagna förklaring, att ståndet ej godkände upphäfvandet af bysättning för vexelskulder; borgareståndet deremot hufvudsakligen föratt få bestämdt uttryckt iingressen hvilka äldre lagstadganden som genom det föreslagna nya komma ätt upphäfvas. I bondeståndet bafvarett par politiska frågor idagens plenum väckt lifligt intresse och föranledt animerade debatter. De sednäste ar elsutnäraningarne och Ola Jönssons med anledning deraf gjorda anmärkning emot konungens rådgifvare föranledde en diskussion, under hvilken rådgifvareåtgärden skarpt ogillades. . Endast en talare, Östman från Westernorrland; deltog icke i straffdomen öfver regeringen; men kunde icke ens-han gå längre i sitt försvar förstatsråden, än att han framställde saken såsom af: föga vigt och ickeförtjent af så strängt ogiliande; en åsigt; som ådrog honom från flera håll både allvatsamma och skämtsamma anmärkbingar. Konstitutionsutskortets hemställan, att Ola Jönssons armwärkning icke måtte till nägon åtgärd för: anleda, blef så godt som enhälligt förkastad ; men man lät likväl dervid bero, under uttryeklig reservation att saken kunde till vi:åre pöffing upptagas vid nästa riksdag. Frågan om ge eralquverrörskapet på Gotland blef7efter en lifig diskussion återremit etad till förnyad :bebavdlinpg, sedan man ogillat ekonomiutskottets hemställan. att O. Svebilir motion derom icke måtte till nögon åtgärd föranleda. . Frågan om adelsutnämningarne bar äfven förevarit på riddarhuset, der utlåtandet blifvit lagdt till bandlingarne, sedan hr Printzenskjöld förgäfves begärt att sådant måtte ske med ogillande, en begäran, å hvilken landtmarskalken ansåg proposition ej kunna framställås, Det ekonomiutskottets utlåtande, som afstyrker Svibelii motion, att på Gotland den eivila och militära makten ej vidare må i en persods hand. förenas, har hlifvit af presteståndet äitan diskussion godkändt.