art, att icke blott ex predikar och de andra Höra på, uten så, att sedan en yttrat. Sin me ning öfver ett ställe i skriften, talar iman derpå gemensamt öfver samma ställe och söker fillsammans . ljusa och .uppbyggelse. Alla dessa andaktsöfningar, som ega rum dels dagligen, dels flera gånger i veckan, beledsagas af bön. Hvad dessa kristna här göra utgör för dem uppenbarligen en hjertats angelägenhet; en samvetssak, likasom fordom de kristna i Tyskland wid. reformationstiden. Hvilken gång denna andliga rörelse skall komma att taga, kan ingen Veta, eller ens förmoda, och lika litet hvilken ställning rörelsen kan komma att intaga till den romerska verldsmakten i Italien. Betydelsefullt är emellertid alltid det sätt, hvaruppå italienska skriftställare under inflytelsen af den nya anda, som vaknat inom Italiens kyrkliga lif, yttra sig öfver ämnen; hvilka derxhed: stå i närmare eller :aflägsnare sammanhang. Så yttrar t. ex. markisen Robårtos dAzeglio, em: broder till den berömde Massimo, Manzonis måg, i en-nyligen utkommen, skrift: ?Då.det enklaste förstånd lätt kan bedöma, omen regent, hans: titel må vara hvilken som helst, för ett rättvist eller ett orättvist regemente, .så följer häraf nödvändigt, att hvar och en, ;som--kan läsa bibeln, förmär att afgöra hvilkef afde krönta hufvudena — vare sig med krona eller med tiar — regerar i Enlighet med -evangelii. föreskrifter, hvilken bland dem beskyddar samning och rättvisa, och hvilken som förföljer dem, och HKvilka de äro, som lida förföljelse för rättvisanssskull — folket, som . begär rättvisa, eller regenten, som förvägrar den.? På andra ställen i sin skrift uttalar sig denne talienare med evangelisk klarhet och bestämdhet emot. sjelfva påfvedömet och emot dess naturliga förbindelse med verlden. Det är j. första. gången. .som tänkande hufvuden i Italien göra detta; och ingen, som--känner sristöa kyrkans historid under de sednaste yra århundradena och som vet huru långt reformationen i det sextonde sekletframträngt itved i Italien; lärer förundra sig häröfver. uru ock de vexlande iderna och de yttre vändelserna må omgestalta fölklifvetinom det sristliga lifvets område, är och förblifver bi veln den mest lefvande och verksåmmaste nissionär. Så långt den, tyska uppsatsen. Såsom ett ilägg härtill vilja vi anföra det föänski ber ceknande faktum, att då i: Genua för ett par sedan katolikerna lade grunden till.en kyrka, nad att förherrliga den nya dogmen om n heliga jungfruns. obefläckade aflelse, och ; lilla Waldenserförsamlingen samtidigt på mma gata började uppföra en annan att der ra sin gudstjenst, den förra ännu står ofullårdad, liknande:enruin, under det. den an:re, redan färdig, värdigt uppfyller sitt vackra sdamål: s