ktenskapsskilnaders underlättande, och framställd. ärskildt Preussen som ett exempel på i hvilken (3aväckande grad äktenskapsskilnaderna tilltagit. Av. åg kyrkorådets varhingsmakt alldeles obefogad, s nycket mera som dettas sammansättning icke hittill tminstone kunnat göra denna institution vördnads judande, hvilket deremot domkapitlet är. Hr Printzenskjöld uppträdde ånyo och förklarad r Cederschiölds anförande för munväder, samt a: örde som stöd för sitt yterande om domkapitle:; r Olivecronas uppgift, och honom kunde man vå cke beskylla för att vara utan erfarenhet. Talar iliade för egen del, att just besväret och kostnå erna för resorna till domkapitlen vore ett skäl til ör denna varniags bibehållande. Hr von Koch förordade i ett längre anförande ut kottets förslag, dock med någon modifikation. Hvu: arningen för dcmkapitien beträffade, så ansåg tu len isynnerhet olämplig, derföre: att många af luv lets innevånare hafva för långt till dessa, hvil et isynnerhet är fället i Norrland, och der vore så edes detta stadgande åtminstone för de fattiga det amma nästan som ett förbud. Önskade bifall :il itskottets förslag, med den ändring i 1:sta att sc nånader måtte förflyta mellan andra vafningen och ättens dömande af skilnad i säng -och säte. Grefve E. Sparre uppträdde ånyo och yrkade at nan borde skilja på frågan om äktenskapsskilnad: ch frågan om skilnader i sång och säte, hvilka 1are utskottet föreslagit för att just hindra de förråd Ivad beträffade hr Printzenskjölds yttrande, att då vesvär och den kostnad, som resorna till domkapitld: örorsakade, skulle vara ett skäl till för att bibe hålla varningen inför detta, ithy att dessa kostnad skulle afskräcka, så ansåg talaren att man, om mil rodde detta nyttigt, borde gå ännu längre ochtvingi lem att begära dispens af påfven i Rom, hvilke: skulle blifva ännu dyrare: Hr Cederschiöld uppträdde emot hr Printzenskjölds yttrande om domkapitlen, och frågade hvarföre don:kapitlet skulle vara mera kompetent än själasörjarel att varna. I domkapitlet sitta visserligen biskop oc! domprost, men der sitta också lektorer. Och ingel kan väl påstå att en lektor i kemi eller matemat:b skulle vara mera värdig än en annan -menniska ut föra skriftens ord —.om inte möjligen derföre aut han varit skolmästare och att hans vana att tuktt pojkar skulle göra honom kompetent att varna äktb makar. Man har dessutom nyligen sett ett domka pitel varna; och det på detta sätt att det berömt stället, och på detta sätt qvalt K. M:ts domslut. Sedan hr Gyllensköld änvu en gång uppträdt till försvar för hr Olivecronas förslag, och emot grefvi Sparres och hr Cederschiölds anföranden, blef på främstslld proposition utskottets förslag förklarad med öfvervägande ja bifallet. I följd bäraf begärde hr Printzenskjöld votering, hvilken utföll så, att utskottets förslag godkände: med 24 röster mot 7. vå : Borgareståndets inbjudning att deltaga uti dest beslut rörande 62:dra och 70:de punkterna uti statsutskottets betänkande n:r 123, rörande utgit terna under 8:de hufvudtiteln, lades till handlingarne. med förklarande att ståndet vidblefve sitt förra be slut. Presteståndets inbjudning till deltagande i-des: beslut, angående 88:de punkten af samma betänkande. lades äfven till handlingarne. Statsutskottets betänkanden n:r, 145, angående väckta motioner om förändring i sättet för marke: gångsprisernas bestämmande; och 146, i anledning af KE. M:ts nådiga skrifvlse, . angående väckt fråga om förhöjning i ersättning för svaga soldatrotar, biföllos utan diskussion, hvarpå ståndet åtskildes kl. 2; Proesteständet. Vid i dag. förrättadt val till ytterligare suppl: an ter i förstärkt bevillningsutskott utsågos: Doktorernå Colln och Emanuelsson, komminister Malmborg, dok tor Isak Norström, prosten Bergvall, komminister Åsbrink, domprosten Björling och riksarkivarien Nordström. Lagutskottets betänkande n:r 40; i anledning al gjorda anmärknifigar emot utskottets betänkanden: 19, i fråga om antagande af ny lag angående skil nad i äktenskap, föredrogs härefter. Domproste: Björling yrkade att ståndet, med fråäträaande af sti i denna fråga förut fattade beslut, ville afslå utskot tets förslag, emedan om ståndet vidhölle sitt förra be: slut och adeln gjorde defsamma, denna vigtiga fråg: skulle föranleda votering i förstärkt lagutskott,hvil ket vore högst vådligt. Doktor Sandberg ville, til protokollet yttra sin farhåga för lagens bestämmelst om skilnad till säng och säte för oeniga makar emedan detta kunde åstadkomma otrohet i äkten skapet. Ståndet vidblef sitt föra beslut efter votering med 18 röster mot 17, hvilka voro för domprosten Björlings yrkande. Härefter föredrogs konstitutionsutskottets memo rial n:r 52, med förslag till ändring i 16 och 22 riksdagsordningen, rörande vilkoren för valbarhe: till riksdagsman, och tillstyrkes deri, att till all: riksdagsmannäval hvar och en må vara välbar, son; nu i något stånd till riksdagsman kan väljas. För afslag härå talade doktorerna Wensioe, Collån, Rubd gren, och Wåhlander. samt kyrkoherden Otterströn hvaremot doktor Almqvist yrkade bifall till förslage! Ståndet afslog memorialet. , Bankoutskottets memorial n:r 32, angående föreskrifterna i 1:sta, 2:dra och 3:dje artiklarne af banko reglementet, bifölls med undantag af 5:te punktev Utskottet föreslår att banktjenstemännens löneförhöj ning skulle bibehållas såsom tillfällig. På framställnin; af Triksarkivarien Nordström samt doktor Nordlun: antog ståndet den förstnämndes reservation, att de: tillfälliga löneoch arfvodesförhöjningen för banke: tjenstemän samt betjente skulle på ordinarie st uppföras, med vilkor att de underkasta sig den via sträcktare tjenstgöring, som möjligen kan blifva ci följd af en blifvande förändrad organisation af bar . koverket, rn j Ståndet? afslog en meddelad inbjudnfog frå borgareståndet om beviljande af ett anslag till e veterinärläkare i Helsingland på yrkande af kom minister Beckman och doktor Tellbom, hvaremo: doktorerna A. Nordström, Emanuelsson och Almqvis talade för bifall. Vidare biföllos utan diskusslon statsatskottets ut låtanden n:r 145 afstyrkande väckta motioner angåen de förändring af sättet för markegångsprisens be stämmande; samt 146, likaledes afstyrkande K. M:t: skrifvelse, angående väckt fråga om förhöjning ier sättningen till svaga soldatrotar. Slutligen föred:ogs lagutskottets betänkande 1: 42, i anl:dning af väckta motioner om förändrad lagstiftning i fråga om uppsättande af bouppteckning äfvensom rörande vård af död mans bo. I försts hemställan afstyrker utskottet en motion om förändring vid uppsättande af bouppteckning, och denn: hemställan bifölls på framställning af domprosten Björling och prosten Ljunggren, under det att kyr koherden Otterström ville bifalla 4 8 i motionären: föredrag att sterbhusdelegare må till bouppteckningsman välja bvem. de behaga. 1 andra hemställan föreslås ett tillägg till 9 kap. ärfdabalken, angående egendoms upptecknande efter död -man, men detta återremitterades i sin helhet på yrkande af riksarkivarien Nordström. : Prosten Janzon uppläste en reservation mot s:åndets beslut i fråga om städernas rättighet att fortfarande få bibehålla afgiften för bränvinsminutering och utskänkning, hvarefter ståndet åtskildes kl I eftermiddagen. va . Borgareståndet. I dagens plenum föredrogs först ekonomiutskottets betänkande n:o 123, afstyrkande väckt motion om förändring i föreskrifterna för lasarettens styrelse och förvaltning. Hrr Ekman, Lovn och Ödmansson understödde motionen,. och beslöt ståndet att med bifall dertill hos K. M. begära framläggande af ett förslag för nästa rikets ständer med stadgar för lazaret-: ternas styrelse och hvad dermed eger sammanhang. N:o 126. afsturkande Väckt motion om inrättande af V an tt taga Vt