LR RR RA SEO RA som sår och som slår, som vänder: och som binder, som räfsar och :som samlar upp, son hugger skogen, som hemtar upp vattnet u: brunneno. 8 v. Under det alla andra industrigrehar fortskynda på utvecklingens väg och följa en naturlig benägenhet att drifvas som fabriker, står landtbruket i allmänhet qvar på den gamla foten af ett handtverk. M-nga orsaker samverka till detta förbållande, men ingen torde vara mäktigare öv den bristande kunskapen hos den stora mängden af landtbrukare, om hvilka hjelpmedel mekaniken beredt dem och hvad nytta de kunna draga af dem. Denna brist har utställningen af landtbruksmaskiner och redskap 1 Göteborg mer än någon föregående: varit egnad att afhjelpa, så långt dess verkningar kunnat sträcka sig. Och dessa verkningar ha utgrenat sig vida, ty våra verkstäder för landtbruksredskaper ha der af utländska modeller lärt åtskilligt som de i sin ordning komma att göra vårt land tillgodo, hvar isin ort, och de landtbrukare som från expositionen hemfört någon ny redskap eller maskin, sprida derigenom expositionen i smått öfver landets särskilda provinser. Det är detta slags utgreningar af expositionen som gör den största nyttan, ty det är först sedan herremannen lärt att rätt använda den nya redskapen, och sedan allmogen sett honom hafva gagn deraf, som den kan xomma att lägga sig till dylik. FEDet skulle ej gagna till något att uppräkna allt hvad som fanns på expositionen, då det ej är görligt att beskrifva hvarje sak eller redogöra för dess speciella ändamål och gagifi Hållande oss således till allmänna drag och undantagsvis någon enskildhet, nämna vi att, som vi tro, alla våra större manufakturier af Tandtbruksredskap hade insändt talrika artiklar. Der fanns från Öfverum, Näfveqvarn, Hellefors, Munkte!l i Eskilstuna och Thermaenius i Thorshälla; Palmeer på Forsvik, W. Gibson Söner i Jonsered, A. Keiller komp., Lindholmen och D. Robertson i Göteborg samt F. H. Kockum i Malmö. Dessutom från landtbruksskolorna å Ultuna, Julpa, Dagsbolm. Degeberg, Partilled och Ryssbylund, från Wrangelsro, Landala, Kärmestorp, Skintebo, Tiavad, Såtenäs, Långenäs och Madäng, från Motala manufakturverk, från Gunnebo -manufakturverk, från Sunnemo (en i Wermland väl ackrediterad redskapsverkstad, som arbetar äfven för de mindre landtbruken . Hr A. F. Ericson j:r hade begagnat sig af sina vidsträckta relationer i utlandet för att bereda oss fördelen af en jemnförelse mellan dess produkter och de inhemska. Det sades vid expositionen att han hade vändt sig till 160 särskilda personer utomlands för att erhålla bidrag till expositionen. Mycket hade också kommit från England och Danmark. De stora firmorna Richmond Chandler, J. F. Howard, R. Hörnsby Son, Tuxford Sons, E. H. Bentall, Turner, Charies Burrell, John Spratt Son, Ruston, Proctor komp., Barrett komp. och A. E. Crosskill i England samt Th. Marstrand. i Köpenhamn och Bröder Jensen i Faabotg hade utställt en myckenhet större och mindre maskiner och redskap. föäBland maskinerierna väckte inga så allmän och liflig uppmärksamhet hos de beskådande landtbrukarne som de 6 lokomobilerna och de 15 flyttbara, eller fasta tröskverken för ångeller djurkraft. Af dessa på bjul flyttbara. liggande ångmaskiner, som kallas lokomobiler och som äro så nyttiga för den större landtbrukaren såväl som för skogsegaren, till drifkraft för tröskverk, sågar o.s. v., fannsett al Munktells tillverkning (i Eskilstuna) om 10 hästars kraft; det kostade 6000 rdr rmt ock blef såldt på stället; man ansåg det hafva framför de förevisade utländska den fördelen att eldstaden passade bättre för vårt bränsle( samt ått.det förbrukade vattnet återgick i pannan; den .var ett bland de föremål som erhöllo högsta priset. . (I afseende på priserna bör anmärkas att, enligt :det af ständerna vid premieanslaget fästade vilkor, belöningar endast kunde utdelas för svenska produkter; mötets bestyrelse hade för denna gång utverkat sig särskildt tillstånd att utdela medaljer åt främmande utställare.) Silfvermedaljen gafs åt Tuxford Sons i Boston (England) för deras lokomobil. om 8 hästars kraft; de hade äfven utställt en mind dre-om-.5 hästkrafter; den förra kostade 4540, den senare 3500 rdr. Utom två andra, med bronsmedalj belönade, fanns der en, hvilken erhöll samma uppmuntran, förfärdigad af engelsmannen Turner, om 2 hästkrafter. särdeles nätt och händig, uwll pris af 1800 rår rmt. — Två fasia ångmaskiner voro utställda af Keiller komp. i Göteborg; den ena om 8 hästkrafter kostade 5000 rår, den andra om 2 Kästkraft.r såldes för det utomordentligt Billiga -priset af 1000 rdr. Midtibland: lokomobilerna hörde man Ericsons kalorikmaskin draga sina djupa, flämstande suckar i värmen. Man blir vemodig vid att böra: dettahemska ljud, huru glad man eljest må vara öfver att uppfinningen är jord. Dessa maskiner hafva, som bekant, de snart sagdt ovärderliga fördelarna att kunna uppsättas och nedtagas af hvar man med någon smula händighbet; att kunna öfverlemnas till hvilken som helst ordentlig pojkes eller flickas vård; att erfordra en ringa qvantilet bränsle och 7allsintet vatten; att gifva stark värme, som kan genom rör ledas vida omkring; samt att genom allt detta blifva mycket billiga på längden. Å andra sidan sakns de icke olägenheter i sin nuvarande ursprungliga form, t. ex. att taga stort utrymme (en 2 hästars maskin fordrar 10 fcts längd oct 61; fots bredd i golfyta); att vara mycke tunga (den utställda maskinen vägde 10 skeppund), så att de endast med svårighet kunve förflyttas; samt att vara för dyra i inköp. Man vill icke gerna finna sig i att betala 2200 rdr för en 2 hästars kalorikmaskin, när en på samma plats utställd ångmaskin aflk: styrka kostar blott 1000 rdr. Man ser att den förra har erfordrat vida mindre arbete än des senare och vill. derföre gerna att den ska säljas åtminstone till samma pris, om också