Det tjenar till: intet att söka bot för mig, sade den sjuka. Jag vet att jag skall dö. Det kändes sicke ;så-plågsamt först, menn känner jag att det. dödar mig. ; pHvad sär :det, min mor? Hvad är det som ni säger iskall döda -er? frågade Reginald med ömhet. ; Du tkände ej .hjelpa det; sade hon och såg på Honom med; halfslocknad blick: ; Hur, skulle .du! kunna veta att jag stod utanför dörren och att. kulan. träffade mig? Det var icke dit fel, min egen, älskade gossel : aJagl ropade Reginald, alldeles utom sig. af fasa, har jag skjutit er? Moder! Tag tillbaka dessa ord! Gör mig: ej vansinnig genom-den tanken att-jag har dödat ert Det är ett rättvist straffp,:sade hon. Jag har: uppfödt dig som en vilde; för att hämneg på din far; och följderna af min Ondska och dårskåp drabba nu, mig. sjelf. Jag lider hvad jag förtjeriat. ; f Men -slaget skulle dock icke bafva, koms, mit från min hand, hviskade. soneiv med en röst, Halfqväfd af sinnesrörelse. Sörj ej så mycket; , min. :son, sade den döende. -Det var ei olyckshändelse, och vi skola ju alla en gång dön ; Är ni beredd: att dö? frågade Constance. Vill ni ej, -att:vi hemta kyrkoherden? Vore-det icke bättre att: jag skickade efter läkaren? invände mrs Sweetman, Kanr; ske: är. hennes tillstånd. ej så. bopplöst som hon sjelf tror. Nej, neja, ropade den döende Gvinnan otåligt och försökte sätta sig upp. Jag,är dödvinnan någondera. hinnercbit. . Nej, bvarken prest eller läkare I Ni: skall läsa några böner för mig, Constance :Carrolton, då jag först fått tala om ett och annat, som ligger mig. på hjertat. Edra böner, som komma rätt ifrån: hjertatäro bättre än prestens.utanläxa.