— Postgången mellan Örebro och Stockholm under den tid, som sjöfarten. varar, nar vunnit ytterligare i bastighet genom den nyligen vidtagna åtgärden, att de bref, som från Örebro afgå åt Stockholm o.s.v. ijernvägens breflåda, icke behöfva passera Arboga postkontor, utan vid dervarande jernvägsstation omedelbart efter jernbanstågets framkomst skiljas från dem, som skola stanna i staden och orten :deromkring, och omedelbart, i stället för att qvarkgga till följande dagen, på ångfartyg fortsätta sin väg. — Efter många misslyckade försök att uppfiska den sub-atlantiska -telegrafkabeln, har man nu måst öfvergifva företaget såsom outförbart. . Kabeln har nemligen befunnits vara så illa skadad, att man endast i stycken-af få mils längd kunnat bringa den upp till vattenytan. Kabelns omhölje befanns. äfven der, hvarest kabeln icke hvilat på klippgrund, utan i dy, vara så skadadt, att det lossnade så snart kabeln bragtes ombord, och jerntrådarna trädde i dagen såsom knippor af skarpspetsiga nålar. . — Från Linköping skrifves den: I: dennes: Den herrligaste väderlek bar nu under några veckor varit rådande, och om gamla märken ännu gälla, få vi väl ännu länge glädja oss deråt, ty sägen är, att då det ej regnar på sjusofvaredagenp, faller intet regn på sju veckor derefter. Helt och hållet har väl märket ej visat sig säkert, enär i söndags eftermiddag ett lätt regn kom, men hvilket dock ej var långvarigt. Rågen har redan på flera håll här i orten börjat skäras och. ti!lfyllestgör de förhoppningar man hyst om godskörd. — Man läser i Gotlands. Tidning för den 2 dennes: Väderleken har hittills varit den mest gynnsamma för Gotland; som man kan påminna sig. Också omtalas af personer, som geniomrest mellersta delen af ön, att växtligheten företer en den vackraste anblick. Blir skör detiden fortfarande vacker, så kommer Gotland att lemna en gröda, hvarmed kanske intet föregående års kan jemföras. Rågen ha nu börjat skäras. — .Spannmålsexporten från Wadstena hamn uppgår hittills för innevarande år till det ansenliga beloppet af 51,450 tunnor. — — Man läser i Jönköpingsbladet: Årliga riksdagar äro, såsom man sett, al konstitutionsutskottet föreslagna.. Mången torde studsa vid detta förslag, tänkande på de stora kostnader och det myckna bråk med jemförelsevis ringa resultat, som redan riksdagar hvart tredje år medföra. Men-de som så tänka böra påminna ig anekdoten om prestens dräng, som sade: stackars kära far, som måste kamma sig hvar söndag; jag tycker mig hafva ett fasligt besvär att göra det hvar julafton. Sak samma med riksdagarne: ju tätare .dehållas desto lättare. kunde de expedierag, och desto bättre resultater skulle de gifva. Det skulle då icke så ofta som-under nuvarande förhållanden förekomma, att mot riksdagens slut, då de flesta äro trötta och längta hem, flera vigtiga frågor afgöras i klump och på måfå, sedan man förut fört ändlösa debatter öfver obetydligheter; de ärenden, som ej medhunnes inom laga tiden, kunde då med mindre olägenbet uppskjutas till nästa Årsmöte. Många ämnen kunde representanterna. hinna under mellantiderna sätta sig in i bättre än hvad under riksdagarne medhinnes, — ty det är att märka, att.valen skulle gälla för tre riksdagar. Årliga riksdagar, som varade t. ex. fyra månader, — grundlagens bud härom borde då kunna blifva en sanning — skulle ock utvidga valrätten, ty mången. som man nu ej kan eller vill: anmoda, emedan man inser att ett års frånvaro skulle alltför mycket rubba hans enskilda affärer, skulle med lätthet kunna bereda sig tillfälle att vara borta under fyra månader hvarje år.. Likväl äro vid förslaget om årliga riksdagar några omständigheter af vigt, såframt syftemålet af tidsbesparing och ärendenas jemnare gång skall vinnas. Första. vilkoret härvid. är en förenkling af ceremonielet vid riksdagarnes början och slut, hvilket nu upptager minst en balf månad, utan att räkna den tid, som åtgår för resp. talare till helsningsock afskedstals författande. Det andra är en sådan förändring af budgetens behandling, att den ej behöfde för hvarje riksdag upprättas helt och hållet ny, utan; betraktas som oföränderlig: i alla de delar, om hvilka ändringsförslag ej blifvit framställda. En sådan anordning skulle i synnerhet komma: bevillningsutskottet till godo, .ända derhän att fråga blefve om ens detta behöfdes såsom särskildt utskott och ej lämpligen : Kände reduceras till en underafdelning af statsutskottet, som för sådant ändawål kunde i stället ökas från 36 till 481edamöter. På samma sätt med en mängd andra ämnen, t. ex. i fråga om bankens lånerörelse, i hvilka nya organisationsförslag för hvarje. riksdag . utarbetas. Ett tredje vilkor torde slutligen måhända. bli;någon åtgärd till inskränkning af det:stora7 antalet motioner, ofta i de obetydligaste ämnen och af sådan art, att-isderas: natur ligger omöjligheten att leda till-något resultat. Då man ser hvilken ansenlig mängd motioner, särdeles på ekonomiutskottets del, som endast leder till en utsk:s hemställan, att motionen icke må till någon rikets ständers åtgärd föranleda,, hvilken hemställan utan diskussion bifalles at samtliga stånden, kan man, äfven med behö. rigt afseende på den tröghet och obenägenhet för förändnögär, som är en följd af representationens sammansättning och arbetssätt, ej annat än få ett klent begrepp om dylika mo