öfvertyga, icke blott. mig, utan, hvad som, är af.. mera, vigt, sjelfva fögstifeningen, att -finanskomitåns: mening: med: sitt förslag ieke varit att stifta en rikshypoteksbank, som. under delegarnes såmfälda ansvarighet och statens garanti hade till syfte, att till det väsentligaste centralisera all fastighetsbelåning i landet, och hvilken sålunda kände komma att framträda: som representant;.icke. blott för. de lån; somsaf--hypoteksföreningarne hädanefter sökas, utan jemväl såsom ansvarig för de förbindelser; som dessa föreningar inom och utom riket redan iklädt sig. Till följd, såväl af frågans beskaftenhet.som af komitens yttranden på: flera ställen : i--be tänkandet, deri det klagas öfver den nedtryckte kurs; hvärtill Kypöteksföreningarnes obligationer måst afyttras, i anseende till konkurrensen emellan så många inrättningar, och öfver det menliga inflytande, som.detta haft. å statskrediten,-hvarföre: det vore nödigt .centralisera dessa inrättningar; för att lyfta dem ur den beroende ställning, i Hvilken de befunno: sig. och framdeles i utlandet: höja den svensko krediten?,. har jag icke kunnat föreställa mig :annat,.än att det vorei-meningen utföra er sådan centralisationmed: en viss skyndsamhet och i enomfattande skala; och detta, icke blott på det sätt, som komiterade uttryckliger framhållit som synnerligen önskansvärdt, ge nomiinköpaf hypoteksföreningarnes utelöpand: obligationer; för Hvilketändamålhypoteksbanskensistyrelse synes, i afseende å nödiga me: del8 anskaffande; vara obegränsad i sin upplånvingsrätt, utan jemväl genom; vidtagande a! den, enklare utvägen, som till äfventyrs bättre tryggade statens. och-;bankens kredit än. et: köp till rabatteradt-pris, att tillbyta sig desse jpapper emöt bankens egna, i den mån aftal ;härom kunde träffas fhed de häri intresserade. Och har jag.så mycket snarare trott mig kunns motse denna påföljd af -komitens förslag, son rättigheten för en hypoteksförening att förhel: sittskäldbelopp ingå 4 hypoteksbanken på in: tet Ställe i reglementet är motsagd, utan tvärton för mitt begrepp framstår ganska klar, icke blott. ur. motverna,, utan äfven vid jemförels: emellan sflera paragrafer. i, dexbåda reglemen :terysoma åtfölja betänkandet.:; Eller huru pi :anhåt sätt; änsgenom ett sådant medgifvand. kunna befordra en möjlig jemnvigt i inbörde rättigbeter och skyldigheter, och förklara dei I. motsägelsen; att hypoteksförening — hvarmea I. måste-förstås det solidariska bolag, som bär dett nanny och icke: des nya delegarne allena— göres angyärig i mån af sin delaktighet iban ken för alla bankens förbindelser, under de banken-ieke sidkännes någon ansvarighet fö föreningens. älåre skulder? f Ifrån denne syvpunkthar jag uppfattatkomitersdes förslag: men man må visserligen derå kunna gifva en förklaring, som närmare öf. verensstämmer med Aftonbladets uppfattning. och förslagets betydelse blefye då denna, såsom jag föreställer mig: : Att de nu befintliga hypoteksföreningarne: verksamhet. upphör i. allt annat, utom i hvac rörer inffiandet i stadgad. ordning. af, deras utelöpande förbindelser och dermed förenad: räntebetaålningar samt deras befattning. med de Administrativa bBestyren inom de områden: hvilka. de. omfattas. att hypoteksbanken skäl: wuppstå. på en alldeles fristående grund, ; utar sell sammanblandning i afseende å ömsesidis ansvarighet med! de nuvarande hypoteksföre ningarne; och att sålunda de nya låntagarn eller, som är detsamma, delegarne i bänken om de äfven till namnet inom sina orter skull: komimna att bilda filialafdelningar. till. de, nuvarande förehingarne, likväl verkligheten är att alls? som Aya bolag, hvilka icke vidkänna: någon amnan ömsesidig ansvarighet än inonp sig ochstill hypoteksbanken. ; 4 ; Skilnadexwmellan desbåda olika: sätten. at tolka förslaget är väsendtlig.. Ty-i förra fallet bygger man på den gamla grunden oc! gör staten delaktig af alla möjligen begångn: misstäg. I sednare fallet grundlägger man en.nm stiftelse och kan från börian gifva den.enbe tryggände verksamhet, Ett återstode likvä ännu att önska, och detta vorey att man Vv den nya hypoteksbankens inrättande alldele: förkastade principen af solidarisk ansvarighet hvilken synes medföra en säkerhet, me innebär en våda, då det är staten, som lemnar gin ga ranti ). j ÅR Genom att gifva frågan denna utyeckling skulle de farhågor, jag tillåtit mig yttra mer afseende å finanskomitens förslag, väsendtlige vara undanröjda; ty eburuväl jag ansett mi böra hylla den åsigten, som af rikets stände: uttalådes vid 1834 års riksdag, att staten: skuldsättning till förmån för enskilde i all mänhet icke synes vara nyttig, utan skadlig. och endast böra: förekomma: då ett större ondt derigenom kan. undvikas, kan. jag. likvisst icke förbise, att då de orsaker, som, efter mit möjligen felande omdöme, nära och underhålla. penningebristen. och, den-högt uppjagad: räntefoten, ännu oförminskade qvarstå, ett så dant. samhällsondt. är för handen, somi-vis: mån rättfärdigar. statens mellankomst, såfram man nöjer sig med satt åt denna gifva, der riktning och begränsning, som det allmänna säkerhet påkallar. Hvad Aftonbladet i öfrigt anfört tror jag mig.kunuwa förbigåy då det för migendastbevisar, latt. bladet, icke tagit i betraktande formen för. min framställning, hvilken icke; innefattar något annat än en på fakta och för nuftsskäl. stödd granskning af: frågan i sig sjelf. från de, olika, synpunkter, hvarifrån de; bör ;skärskådas, då man vill göra sig reda för dess-beskafftenhet och följder. Hvad jag önskat säga i detta ämne har jar nu framfört, och ämnar icke derutöfyer ingå i något ytterligare, svaromål. J. W. Sprengtporten. MONA ) Man måste beklaga, att komitens i. öfrigt sakrika betänkande: icke innehåller någon uppgift betraäf fande de grunder, hvarefter de främmande hypoteksbärkerna äro inrättade. Insändaren betviflar, på goda skål; att de alla äro fötade på principen af ömsesidig: ansvarighet.. Då staten lemnar garan: ae STETD f.n 3 ar on sådan ansvarighet öf