ring för afslaget, hvari hr Björck instämde, hvilken i utskottet ogillat räötiveringen; men utan framgång. Med undantag af hvad sålunda under behandlinaf åttönde hufvudtiteln blifvit omförmäldt, har ståndet bifallit betänkandet i-öfriga delar: utan anmärkning eller diskussion, Å s.Presteståndets inbjudning, rörande 20:de och 88:de punkterna, lades till handlingarne. , På fråmställning af hr Lindeström beslöts, att bevillningsutskottets betänkanden n:ris 32 och 33 skulle sättas först på föredrågningslistan för nästa plenum. SS Rättelse. I-referatet för torsdagens diskussion i borgareståndet förekomma följande större fel: Paragrafen 78, 4:de raden, står: Ullman, läs: Ekman; 580, 16:de raden, står: att hr Bäckliao yrkade, det naturhistoriska riksmusei samlingar skulle hållas tillgängliga flera dagar i veckan mot mindre afgift än nu:är fallet., hvilket rättas till: mot samma eller .ock något högre afgift än den nuvarande. Bondeståndet. I lördags afton afslutades ändtligen behandligen af utskottets. förslag till åttonde hufvudtiteln, Man biföll härvid hvad utskottet. tillstyrkt, utom i följande . afseenden: 105:te punkten, tillstyrkande anslag af 120;000 rdr till läroverkshus i Jönköping återremitterades med dervid gjorda anmärkningar, sedan flere talare påyrkat att summan skulle beviljas såsom lån; anslaget till Kalmar läroverkslokal afslogs; likaså det till.Fahlu nya Jläroverkshus . med 50 nej emot 36 ja. Vidare afslogs det tillstyrkta lånet till nybyggnad för farmaceutiska institutet. Om tullen å ättika. Anförande i :borgareståndet af hr Lindeström. Då det är jag, som väckt motion om tullens förändring.på ättika, och jag dessutom i bevillningsutskottet deltagit i behandlingen af frågan, torde det i första rummet åligga mig att, så godt jag förmår, belysa densamma. Då tullbetänkandet förra gången pröfvades af rikets ständer, godkände adeln och borgareståndetutskottets. förslag i detta hänseende, men presteoch bondestånden återremitterade detsamma, hufvudsakligen på den grund, att till dessa stånd kommit en uppgift om uppfinningen af ett splitternytt instrument hvarpå det skulle vara möjligt för den simplaste tullbetjeht att utröna ättikans styrka, d.. v;.s. halt af ättiksyrehydrat, till följd hyaraf den åsigten framställdes att tullen på ättika borde liksom på. bränvin bestämmas efter styrkan. Vid, återremissens behandling i utskottet upplystes likväl genast att det splitternya instrumentet icke var. någonting. annat . än den mycket gamla areotern, om hvilken, redan då tullen på ättika första gången behandlades af utskottet, blifvit funnet att den i,en mängd fall var alldeles oduglig att profva ättika, med, emedan dennas sp. vigt ofta nog lika mycket beror af alkohol, vinsyradt kali m.fl. i ättika förekommande ämnen, som af ättiksyra. Utskottet hade således icke den ringaste anledning att frångå sitt förra, af två stånd redan godkända besiut, Emellertid lära, såsom jag af tidningarna sett, presteoch bondestånden nu endast så till vida godkänt utskottets sednare beslut, att en enda tullsatts blifvit, , bestämd för alla slags ättika; men deremot hafva, dessa stånd, i, enlighet med prosten Sondens reservation, dels betydligt, höjt den föreslagna tullen på Aktie dels, föreskrifvit hur ättika, som blifvit försatt med; en.jviss .mängd, alkokol, skalP tullbehandlas. Då utskottets förslag således häller på att alldeles turberas, torde det tillåtas mig, som hört till utskottsmajoriteten; att i min ringa mån söka försvara detsamma och derjemte ådagalägga bristfälligheterna i prosten: Sondens reservation. — För att. till.en början afgöra hur högt tullen på ättika bör sättas, måste :mansta flera olika omständigheter i betraktande. Beklagligtvis äro de faktorer, som ingå i denna fråga, af ett så sväfvande och obestämdt: värde,-att resultatet. blir helt. olika, allt efter som man lägger det ena eller andra till grund för beräkningen... Den första omständigheten; som måste skärskådas och afgöras, äry då; bränvingt utgör, rudimateriet för den ättika, hvarom . egentligen är tvist, huruvida bränvinstullen eller brävvinsskatten skall läggas til gräntbo för bestämmandet af ättiketullen. Efter mitt förmenande är det alldeles oriktigt ått lägga brähviästullen till den? grund: Vi veta litet kvar attidet blott är Hågra få år sedan bränvin gjordes tillåtet til import äfvensom att tullen å bränvin af fler och kanhända goda skäl nu är satt så hög att dennära nog motsvarar ett importförbud; men lika litet! man under det bränvin var förbjadet till inför: sel; förbjöd fäbrikater af bränvin, såsofti ättika, luktvatten, likör, spritfernissor m. m: att införas lika litet bör man väl nu, då bränvin nästan endast till namnet är tillåtet till införsel, genom orimliga tullsatser göra det ömöjligt att införa dessa fäbrikater. Det enda som här i ländet kan fördyra bränvinet, dåsalla rudimaterier för bränvin äro fria till införsel, är bränvinsskåttes; hvilken derföre ensam så vidt jag kan förstå bör läggas till grund för bestämmandet af attiktullen. Då tullen på I I alkohol är 45 öre men bränvinsskatten blott utgör 25 öre på B, hvilket är detsamma som 60 öre på kannan bränvin; så finner man hur olika tullen på ättika blifver allt efter sorå man lägger bränvinstullen eller bränvinsskatten till grund för beräkningen, så att i ena fallet blir den 100 i andra 180: En annan omständighet, som är ännu svårare att med säkerhet få utredd, är den frågan: hur mycket ättika af en viss gifven styrka erhålles af 1 alkohol? Utskottet har visst ieke lidivbrist -på uppgifter i detta hänseende, men de stämma beklagligtvis icke öfverens. Öfverdirektören Styffe vid teknologiska institutet har meddelat, ätt man erhåller 7, I 15 proc. stark ättika af I Balköhol. Professorn i kemisk. teknologi vid samma institut hr Ullgren har intygat att man bör få 67, . En ättiksfabrikant, som gjort sig mycket besvär vid denna riksdag att upplysa riksståndens ledamöter i ämnet, påstår att han aldrig erhållit mer än 5 . Hvilken uppgift skall man nu sätta mesta tillförsigten till? Med all aktning för den: enkilde näringsidkarens både redbarhet och skicklighet får man väl icke underkänna vigten och värdet af embetsmannens och vetenskåpsmannens intyg. Emellertid variera dessa uppgifter på icke mindre än 50 K, så att, under för öfrigt lika omständigheter, tullen i ena fallet blir 100 och i andra 150. Slutligei återstår att få utredt hur stark den bränvinsättika vanligen är; som från utlandet importeras, ty efter styrkan på denna ättika måste tullen rätta sig, emedan det är sjelfklart att ju starkare ättikan är desto mera bränvin måste ha åtgått för dess tillverkning. I detta hänseende har utskottef saknat alla officiela uppgifter. Hr Styffe antar blott som en möjlighet att 159; attika kan komma att införas, men anför derjemte att hittills har man icke lyckats att med fördel tillverka mer än 13 9 stärk ättika. Den öiönämnda ättiksfabrikanten lägger väl till gränd för sina tullberäkningar en ättika af 15 4 styrka; menhar äldrig med hågot slags intyg sökt ådagalägga hur stark den utländska ättikan varit. Han hartillvoch med tilkännagifvit att han ej påträffat någon söm varit starkare än 12, procent. Köpmän ner deretiot påstå hästån allmänt ätt den utländska Bttikan cå vidt da knnnat hadfma Alde socsrctt RT