hafva begärelse. Säkert är, att franska agenter i det schweiziska. Geneåve bedrifva en RN som väcker schweizarnes farågor. En fransk tidning, !Esperance, som atgifves i Gneve, predikar Geåneves annexion med Frankrike med en sådan djerfhet, att den redan framkallat officiella klagomål. Man påstår att franska regeringen i det franska Schweiz låter sälja socker till billigare pris än schweiziskt socker kan säljas. Samma manöver gjordes i Savoyen, der sockerpriserna icke stego till sin naturliga höjd förr än annexionen var verkställd. Allt detta kan bidraga att framkalla ett närmande mellan Schweiz och Tyska förbundet; ett närmande, som skulle kunna under vissa eventualiteter medföra, om icke ett fullkomligt inträde i förbundet, hvilket torde vara svårt nog att genomföra, åtminstone emellan de neutrala länderna ett intimt förbund, hvilket kunde omfatta, utom Schweiz och Tyska förbundet, Belgien och Nederländerna samt måhända äfven andra stater. För att bilda denna koalition emot de inkräktningsplaner, som man med eller utan skäl tillskrifver Frankrike, fordras emellertid en Wilhelm -af Oranien. Skola ögonblickets svårigheter låta honom uppstå, och hvem skall det vara? Är det åt prinsen-regenten af Preussen det svåra värfvet att förena och försvara de neutrala skall vara förbehållet? Ett hinder, som för tillfället uppreser sig emot ett sådant af många skäl önskvärdt närmande mellan Schweiz och Tyskland, det vill säga Preussen, är den schweiziska demokratiens misstro till varaktigheten af den liberala regimen i Preussen. I detta afseende borde underrättelserna från BadenBaden, hvarom jag meddelat er en detaljerad redogörelse, hafva kunnat lugna schweizarne. Det är troligt, att om konungen af Preussen, som med hvar dag blir allt: sämre, faller ifrån, och prinsen-regentens verkligen liberala tendenser genomgått profvet af ett tronombyte, de sista spåren af den misstrogenhet, som jag omnämnt, skola försvinna och att förslaget om en allians mellan alla intresserade länder för att motsätta sig Frankrikes öfvervigt då skall blifva satt i verket samt göra slut på de agitationer, som Frankrikes äregirighet kan framkalla. Det är icke fråga om någon angripande koalition eller att gynna Österrikes intressen i Italien. Oaktadt alla de farhågor, som franska politiken väckt i Schweiz, skall man aldrig der låna sin band till förstärkande af det österrikiska väldet uti Venetien. andra sidan, det är sannt, såg icke schweizerförbundet, till följd af likheten i intressen och tendenser hos invånarne i kantonen Tessin och italienarne, med godt öga de nationella. och revolutionära rörelserna i öfre Italien. Men tänkesätten bafva mycket förändrats sedan början af detta sekel. Fjolårets italienska krig var mycket populärt i hela Schweiz. Förbundspresidenten Stämpfli måste till. -och med försvara sig emot motståndare, som anklagade. honom för att hafva före kriet i Januari 1859 handlat i samråd med sterrike, en connivence, som endast kunde hafva till syftemål att skydda Schweiz intressen i Savoyen, i fråga hvarom han redan då förutsåg dess osäkra ställning. Tillvitelsen återkastades. Hr Stämpfli gick segrande från saken, och det bevisades att han, långt ifrån att hafva svikit uti sin patriotism, hade ådagalagt ett ovanligt förutseende, då han förutsåg hvad som skulle blifva slutet -på kriget och deraf följande händelser, Men denna tvist inom den schweiziskå nationalrepresentationen visade fullkomligt säkert, att, om Frankrike förlorat terräng här i landet, så har det likväl icke varit till Österrikes förmån. Edsförbundet ihågkommer, att kabinettet i Wien lofvade det ultramontana söndringsförbundet sitt stöd, att det så mången gång haft stridigheter med samma kabinett i Tessin och annorstädes; och slutligen att den absolutistiska grannen alltid följt en politik, som varit fiendtlig emot Schweiz intressen. Österrike är bär så impopulärt bland alla partier, att nyheten från kongressen i BadenBaden, om ett närmande mellan Preussen och Österrike, i Bern gjorde en obehaglig verkan och bidrog att hindra den tysk-schweiziska allians, hvilken, såsom jag ofvan omnämnde, önskas af både tyska och schweiziska patrioter. Nyheten om :detta närmande mellan Preussen och Österrike är emellertid förhastad, och den uppgifna öfverenskommelsen mellan: Berlin -ochWien bar i verkligheten icke träffats angående någon erida punkt. Men det intryck, som det löså ryktet om en österrikisk-preussisk förtrolighet utöfvat, är derföre icke mindre. betecknande. Om några dagar skall en stor skjutfest firas i Bern. Schweiz; heter det, skall der blifva talrikt representeradt, och dess skickliga skyttar skola lägga nya lagrar till. dem som de nyligen vunnit 1 Wimbledon i England. Dessa gemensamma fester hafva den fördelen, att de skapa sympatier nationerna emellan, aflägsna misstroendet och underlätta diplomaternas bemödanden i afseende på ett allvarligt och varaktigt förbund. Förstärkta konstitutionsutskottet har i dag sammänträdt för att i afseende å ätskilliga vid denna riksdag väckta förslag till. grundagsändringar, om hvilka riksstånder stannat i olika meningar, genom samfäld omröstning afgöra huruvida törslagen skola hvila. til PR ej NN RN FAS SR (Tr t LA SMEG