STOCKHOLM den 30 Juli. Bref från Schweiz. (Från Aftonbladets korrespondent.) Interlaken i kantonen Bern, medio af Juli. Jag har för afsigt, om ni bifaller det, att meddela er några reseintryck från Schweiz och Italien; men jag vill hvarken göra utdrag ur resehandböcker eller visa -anspråk på att hafva upptäckt länder, somtusentals resande hvarje år genomkorsa. Några anmärkningar, gjorda i förbigående, skulle likväl kunna hafva ett visst intresse och måhända någon nytta för dem af edra läsare, hvilka någon gång komma att besöka de trakter, som eder korrespondent redan sett eller under sommaren ämnar genomresa. Folkets sinnesstämning såväl i Schweiz som Italien kan för närvarande lemna intressanta föremål för en uppmärksam betraktare. Synnerligen hoppas jag, att Italien, dit jag ämnar begifva mig i slutet af Augusti, skall erbjuda tillfällen att om personer och förhållanden meddela upplysningar från orter och ställen, som nu sysselsätta hela den bildade verlden. Den punkt, som mest tilldrager sig uppmärksambhet af resande, hvilka besöka Schweiz, det må nu vara för sin helsas skull eller blott för sitt nöje, är utan motsägelse Interlaken i kantonen Bern och vid passen till bergstrakterna å ena sidan, samt å den andra till stränderna af Geneversjön. Sedan jernvägen blef färdig från Bern till Thun, melJan hvilken stad och Interlaken man har Thunersjön, har det sistnämda stället blifvit mycket besökt såsom landtställe för Berns välmående innevånare. Den främling, som stannar i Interlaken, har. således tillfälle att erfara hvad intryck de senaste händelserna gjort på medelklassen och: patricierna i detta and. Alla menniskor i Schweiz äro för närvarande antifranska. De tjenster, som kejsar Napoleon gjorde schweiziska förbundet i Neufchatelerfrågan, äro glömda till följd af den harm, som Savoyens annexation har uppväckt från Basel till Geneve och från Jura till Constanz. Schweiz var splittradt i fråga om hvilka medel, som skulle användas för att få åtnjuta hvad det reklamerar såsom sin rättighet. Det moderata partiet ville underbandla, medan : Stämpfli, förbundspresident 1859; och hans anhängare tillrådde mera kraftiga åtgärder och framför allt de neutraliserade distrikternas militäriska besättande. Man vet att det moderata partiet, understödt af dem, som vilja fredtill hvarje pris, blef det segrande. Men de moderata sjelfva hafva, som man väl kan förstå, icke gjort annat än funnit sig i omständigheterna; Alla partier äro öfverens om att anklaga Frankrike för att hafva plundrat Schweiz och kränkt dess neutralitet. Således har kejsar Napoleon, så populär i Schweiz vid italienska krigets början, uppväckt alldeles motsatta känslor genom Savoyens annexion. Man väntar föga af konferensen för Savoyen, hvars -återvinnande för öfrigt är tvifvelaktigt, och då förbundet så enträget påyrkat en konferens, så är det endast derföre att man påräknat någon oförutsedd omkastning i de europeiska förhållandena, som kunde medgifva makterna att af Frankrike fordra eftergifter, som det icke är benäget att frivilligt göra. Men man vet ganska väl i Bern, att under sakernas vanliga gång konferensen sannolikt icke skall tjena till någonting på allvar och omöjligen kunna förändra ett fullbordadt faktum. Schweiziska utomordentliga sändebudet till Berlin och Petersburg, senator Dapples från Lausanne, har återkommit för några dagar sedan, och orsaken är att han icke kunnat inberrätta annat än obestämda löften, Elaka tungor försäkra till och med, att hr Dapples, kort efter sin ankomst till Berlin, hade insett: gagnlösheten af de diplomatiska bemödanden, som Schweiz gjort i savoyiska frågan, och att han hade förlängt sitt vistande i Tyskland och Ryssland, blott derföre att han ville begagna sin beskickning för att beqvämt och utan kostnader besöka de främmande länderna. Emellertid är hbufvudsaken att Schweiz är mycket missbelåtet med hvad som passerat och att det icke drager i betänkande att anklaga kejsar Napoleon för otacksamhet, erinrande om hvad Schweiz gjorde, då det så när hade ådragit sig ett krig med Frankrike för att beskydda den politiske flykting, som nu kallar sig Napoleon III. hd Schweiz tänkesätt emot franska regeringens chef bafva visserligen icke blifvit uttalade annorstädes än i tidningarne och enskildta samtal, men de skulle kunna visa sig ihandling, om ett krig en vacker dag utbröte emellan Tyskland och Frankrike. Förutsatt till och med i denna händelse att Schweiz förblefve. neutralt och kunde bibehålla sin ställning såsom icke-krigande makt, så skulle dess neutralitet vara fiendtlig och misstrogen mot Frankrike, och redan från denna synpunkt betraktad synes den verkan Savoyens annexion åstadkommit vara värd att anmärkas. För öfrigt bar man redan sedan någon tid i Tyskland angående savoyiska saken ifrågasatt om Schweiz under sakernas närvarande ställning icke skulle handla-klokt uti att inträda i tyska förbudet och förena sig med Tysklands försvarssystom. Detta förslag har blifvit allvarligt pröfvadt i Berlin, och män synes i Bern icke vara långt ifrån att underkasta det en grundlig granskning. Förnämsta skälet, som man anför för denna id, är att Frankrike, genom Savoyens införlifvande, på ett farligt sätt omgifver sydvestra delen af Schweiz och hotar: kantonen Gåenve, till hvilken man öppet nog beskyller det att