STOCKHOLM tden 28 Juli. Behandlingen på riddarhuset, i onsdags, af 8:de hufvudtiteln erbjöd ett icke ringa intresse för dem, som förut trott sig hafva någon anledning att betvifla uppriktigheten af det nit för upplysning och vetenskaplig odling, som skall utgöra bevekelsegrunden till motståndet emot Upsala universitets förläggande till hufvudstaden. Statsutskottet hade, vid behandlingen af grefve Anckarsvärds motion om inrättandet af några professioner i hufvudstaden, icke kunnat undgå erkänna vigten deraf att hvarje lämplig åtgärd må vidtagas för befrämjande af allmän upplysning och bildnring, samt näfven ansett önskvärdt, att hufvudstadens och den stora del af landsortens invånare, som ofta längre tider uppehålla sig i Stockholm, måtte beredas tillfälle att underhålla och föröka den vetenskapliga bildning, som många af dem i ungdomen grundlagt, men. sedermera ej kunnat vidare fortsätta; mer, såsom vanligt, då majoriteten i utskottet ej vill befordra en sak, har utskottet förmält sig psakna den närmare utredning, som erfordras, innan en fråga af denna beskaffenhet kan af rikets ständer företagas till afgörandes. Då nemligen, yttrar utskottet Vidare, detta förslag icke varit föremål för K. M:ts pröfning, och då hvarken någon plan finnes uppgjord för den nya vetenskapliga institutionens verksamhet eller uppgifter meddelade om den dertill erforderliga kostnad, torde anslag för ändamålet i sakeas så beskaffade skick svårligen kunna af rikets ständer beviljas. Nu är det första en nog öfverdrifven sjelfförnekelse å utskottets sida, att det icke anser sig tillständigt bifalla något, som ej undergått regeringens pröfnins; frn en sådan grundsats till den att lemna all initiat:v åt regeringen är steget ej långt, men denna resignation än dessutom icke uppriktig ty statsutskottet har. både vid denna och fö egående riksdagar förordat många anslag, sowgrundat sig ensamt på enskilda motionäre s förslag. Hvad sedan beträffar utredningen i ämsnet, så hade motionären både uppgifvt de kunskapsgrenar, som han. önskade finna behandlade (statsvetenskaperna) och 1et sätt på hvilket detta förslag skall sättas i verket Bnom inrättande af profesioner och offentlig föreläsningars anställande, och då han förordat professorernas aflönande i likhet med deras vederlikar vid universiteterna, var äfven kostnaden, då det i allt fall berodde af utskottet att tillstyrka en eller flera profesioners inrättande, så nära angifven, som nödigt kunde vara. Ett utskott, som kan bevilja hundratusental af riksdaler till befästningar, om hvilkas utsträckning och egentliga ändamål det saknar allutredning, skulle icke kunna bevilja 9000 rdr till 2:ne professioner, hvilkas verkningskrets kunde af regeringeu, efter vetenskapsakademiens hörande, närmare bestärdmas, ; F Till försvar för detta osammanhängande och illa hopkomna utlåtande uppträdde, utom kr Bildt, som, efter det att riksdagen hunnit till 8:de hufvudtiteln, fattat helt andra åsigter om behofvet af ämnenas utredning, än .han under 4:de hu:vudtitelns behandling synftes hysa, endast prof. Olivecrona från Upsala. iDeune talare fann utskottets skäl för sitt afsslag -särdeles väl (!) framställda, och han bestviflade tt yngre tjenstemän skulle få någon nytta af föreläsningar, emedan de hade så mycket att göra, att de ej finge tid att bevista dem,. Talaren framdrog såsom exempel i detta afseende sig sjelf, när han såsom -extraordinarie tjenstgjorde i flera verk här i staden, och huru förskräckligt han då var öfverhopad af arbete. Det hade minsann ej för wonom funnits tid öfrig att bevista några föreläsningar. : fe Detta exempel synes oss likväl rätt illa waldt. Hr Olivecrona är nemligen alltid nog olycklig att hafva brist på tid till hvad som iborde göras. Uti en icke längesedan utgifven ströskrift angående den juridisk: undervisningen i Upsala har han äfven bittert beklagat omöjligheten att af de trenne ämnen, svensk civilrätt, romersk rätt och rättshistoria, som tillhöra hans profession, kunna medhinna mer än ett, civilrätten. Han har derföre äfven yrkat inrättandet af särskilda professioner för hvartdera af de tvenne öfriga; men ehuru dylika lärostolar ännu icke finnas inrättade, och fastän professorn sjelf förmält civilrätten så taga hans tid i anspråk, att de öfriga ämnena måste nästan helt och hället ligga nere, har han likväl funnit tillfälle att såsom sjelfgallad riksdagsman nu snart ett belt år begista riksdagen. Då detta kunnat ske äfven i trots af den brist på lärareämnen, som råder i Upsala, och hvilken föranledt att tjensten derstädes måst under tiden på et: för de upsaliensiska förhållandena mycket egendomligt sätt arrangeras, så tro vi Oss kunna med säkerhet antaga, att hr Olivecrona skulle vetat besegra den svårighet af bri stande tid stt åböra föreläsningar, som har nu åberopat, om eljest håg dertill förefunnits. Det är för öfrigt allmänt bekant att våra yngre tjenstemän hafva stort behof af att beFästa oah vidare utbilda de lösliga ooh ofullständiga kunskaper de vid akademierna er hålla, och icke mindre kändt är, att de i all. mänhet icke sakna hbvarken tid eller håg at fullfölja sina studier, helst dessa, sedan yng lingarne inträdt i det praktiska lifvet, lättar uppfattas och vinna ett högre intresse. At motsätta sig tillfredsställandet af detta behoj och denna benägenhet att utvidga sina kun a ÅA a TA RE RR NR Il af lan KR