STOCKHOLM den 26 Juli. Vid frågan om billiga jernvägar. Under det jernvägsraseriet graserade som värst såg man från alla håll planer uppgöras till lokomotivbanor. Det fanns knappast någon småstad som icke drömde om att på ett eller annat sätt bli en maska i jernvägsnätet, och knappt någon kommunikationsled, der mån icke drönide att snärt med lokomotivens tillhjelp få ila fram avec grande vitesse,. Sedan sansen något återkommit och folk börjat komma underfund med att de dyra jernvägarne i vårt land ha temligen svårt att bära sig äfven på de mera trafikerade kommunikationslederna bör kunnaförväntas, torde man börja lyssna något mera till dem, som framhålla vigten deraf, att man i vårt land använder det billigaste slaget af jernvägar och isynnerhet i fråga om bibanorna, der den stora hastigheten icke-är af så stor vigt; erinrani1e sig att hästbanor kunna betydligt underlätta trafiken och uppfylla de flesta af fodringarne på en jernväg, utan att vara på långt när så dyra som Jokomötivbanorna. Vi anse oss derföre böra efter Fadrelandet meddela följande utdrag ur en afhbandling af H. J.: Daue om hästbanornas betydelse såsom kommunikationsmedel: Då på sednare tiden här i landet upprepade gånger varit fråga om anläggandet af spårvägar för begagnande af hästkraft, och tillika de felaktigäste, mest motsägande åsigter. utbredt sig om detta kommunikationsmedels betydelse, skall jag försöka att belysa detta föremål litet noggrannare: Jag skall först afhandla dess allmänna sidor och sedan omnämna : de vigtigaste af de förslag, som blifvit gjorda. Så snart förslag blifvit väckta om anläggande af. hästbanor, hafva så väl i samtal som inom pressen följande åsigter blifvit. uttalade: Hästbanor äro föråldrade och stå ett; ja. flera århundraden efter vår tid; hästbanörna äro nästan lika dyrbara som lokomotivbanorna och göra icke så stor nytta; kolen till lokomotiven äro en billigare vara än hafran åt hästarna; bygg derföre lokomotivbanor; ja! när vi skola låta draga oss af hä:tar, kunna vi lika så godt göra det på chausser och andra vägar som på hästbanor o. 8 Vv. Dessa åsigter äro emellertid mer eller mindre oriktiga och ogrundade, hvilket jag straxt skall visa. EH stället för att vara nägot föråldradt, något som Neger hundratals är tillbaka i tiden, äro. jernspårvägarnes driff med tillhjelp af hästar, såsom kommunikationsmedel för resande och gods . mellan. städer och länder inbördes, något lika så nytt, ja på visst sätt nyare än lokomotivbanorna. Före de sistnämndas praktiska användande sedan 1812 oth före deras fullständiga utveckling genom Stephensons förbättring af lokomotiverna 1829, fännos blott några få små: stycken :medelmåttiga hästbanor vid bergverk till transporterande af malm, och i fabrikstrakterna till att befordra mycket tunga industriföremål.? Af atla de många mil lokomotivbanor, som för närvarande finnas; har icke hundradedelen, ja knappast tusendedelen: först uppstått såsom hästbanor och sedan förändrats till lokomotivbano,. De äro. tvärtom nästan alla från början bestämda att vara lokomotivbanor. Jernspåret har ej blifvit så allmänt användt, derföre att-man fann, att en viss kraft med tillhjelp deraf kunde draga en långt större last än på de vapliga vägarne, utan derföre att jernskenornas hårda, fasta och glatta yta blef ett nödvändigt. underlag för den nyuppfunna kraften, emedan lokomotivet sjelf har en mycket ansenlig vigt och skall transportera betydande massor med stor hastighet. Det är ångvagnen, som framkallat jernvägen och ej tvärtom. Ingen vanlig väg skulle kunna -hålla, liksom å andra sidan all materiel skulle förstöras. och skakningen blifva outhärdelig på vanliga chaussåer eller stenläggninar. Ett enda tåg, med 4 mils hastighet i timman af ett vanligt lokomotiv, som. väger 30,000 till 40,000 danska skålpund, med en träng af 12 till15 vagnar, som väga 12,000 till 15,000 hvardera, skulle vara tillräckligt att genomskära den bästa chausså eller yppersta stengata, liksom allt det rullande materielet skulle vara förstördt efter en tur af mindre än 10 mil.. Derföre är det äfven gagnlös möda att forska rörande ångvagnar att fara medpå vanliga vägar, ty de skulle antingen vara omöjliga eller onyttiga. Man bar i de flesta länder bittills blott anlagt banor på hufvudstråkvägarne, som öfverallt äro betydel: sefulla nog att kunna vara lokomotivbanor och bära dessas utgifter. Först de sednare åren har man på enstaka ställen kommit:till systemens kompletterande genom förbindelsebanor och sidobanor, och man har dervid isynnerhet kommit till mera användande af hästbanan, som i många. fall. icke kan, eller icke bör aflösas af lokomotivbanan, hvartill den utgör ett bihang: ;;z Hästbanan tjenar, likasom lokomotivbanan, till att transportera större massor med jemjemförelsevis ringa kraft, och den har uppgiften, att träda i stället för lokomotivbanan, antingen der massorna äro för obetydliga för denna, eller der de lokala förhållandena ieke medgifva dess användande. Vid hvarje industrielt företag — och jernbanan måste, till och med då staten låter anlägga den, för att befrämja kulturutvecklingen, anses såsom ett slags industrielt företag — måste kraften stå i ett visst förhållande till lasten, likasom afkastningen någorlunda svara mot kapitalet; i