Article Image
N RIKSDAGEN. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Hr Sandels afsade sig sin plats som ledamot i konstitutionsutskottet. Vid bordläggningen andra gången af statsutskottets betänkande n:r 123, angående utgifterna under riksstatens 8:de hufvudtitel, föreslog hr G. Ceder schöld, att detta ärendes föredragning måtte uppskjutas till någon dag i nästa vecka, emedan högst få på den korta tiden hunnit taga kännedom om det digra betänkandet och derom skapa sig ett säkert omdöme. Grefve Lagerbjelke och hr Nordenfelt önskade vidblifvandet af det redan fattade beslutet, dels för att icke draga ännu mera ut på tiden med riksdagen, dels emedan ett upphäfvande af det förra beslutet skulle utvisa att detta obetänksamt blifvit fattadt. På framställd proposition vidhölls det redan fattade beslutet. 5 Derefter föredrogos och biföllos statsutskottets betänkanden n:ris 134—139, samt 141, tillstyrkande väckta motioner. sv N:r 140, tillstyrkande låneunderstöd åt marmorbruksidkaren Schram, afslogs på yrkandeaf grefvarne Lagerbjelke och Mörner samt hr Nordenfelt. För bifall talade grefve H. Taube: Bevillningsutskottets utlåtande n:r 29, i anledning af återremissen -vid betänkandet n:r 22, angående stämpelpappersafgiften, hvilket godkändes, utom i punkterna om boupptecknings beläggande med karta, der utskottets förslag afslogs, och ståndet i stället antog det af frih. Rehbinder i dess reservation afgifna samt om kartering af kontrakter, der man beslöt bibehållande af den nuvarande förordningen. Bankoutskottets berättelse n:r 28 samt memorial n:ris 29 och 30 godkändes. Ekonomiutskottets betänkande n:r 117, tillstyrkande K. M:tsproposition om rättighet för judarne att besitta fast egendom å landet, godkändes. Sainma utskotts betärkande n:r 118, tillstyrkande väckt förslag om att skollärare måtte underkastas examen inför skolstyrelsen, afslogs på yrkande af grefve Lagerbjelke, som upplyste om att en sådan förordning redan funnes. Ståndet åtskildes kl. 8. Presteständet. Bevillningsutskottets utlåtande n:o 29, i anledning af dels gjorda anmärkningar emot vissa. delar, dels ock riksståndens skiljaktiga beslut i afseende å andra delar af betänkandet-n:o 22, angående stämpelpappersafgiften samt afgiften för stämpling af tidningar, andra periodiska skrifter och tryckta afhandlingar, föredrogs ånyo. De i detta utlåtande förekommande inbjudningarne till presteståndet, att förena sig om de-öfriga ståndens beslut, skiljaktiga mot presteståndets, antogos på yrkande af prostarne Sondån och Lindberg. Äfven öfrige delar af detta utlåtande godkändes: Härefter föredrogos och biföllos utan diskussion: bankoutskottets. berättelse n:o 28, angående förrättad revision af bankodiskontverkets räkenskaper och förvaltning för år 1859: samma utskotts memorial n:o 29, med hemställan om en gratifikation till vaktmästrarne vil bankodiskontverket; och n:o 30, tillstyrkande afskrifning af 10 stycken från lånekontoret i Malmö utgifna lån. Ekonomiutskottets betänkanden: no 119, afstyrkande väckt motion om åtgärder för befordrande af laga egoskiften, och n:o 120, likaledes afstyrkande väckt motion, angående förkortande af tiden för riksdagarne; samt stats-, bevillningsoch. ekonomiutskottets betänkande n:o 20, tillstyrkande i anledning af väckta motioner om dravbach eller restitution af erlagd tillverkningsafgift för exporteradt bränvin, en skrifvelse med anhållan att Kongl. Maj:t ville taga under öfvervägande om och hvilka åtgär der må vidtagas för att hos kongl.. danska regerinsöka utverka sådan förändring, som försvårar insmuggling af bränvin från Danmark till Svefge. Vid föredragning af ekonomiutskottets betänkande n:o 117, i anledning af väckta motioner om utvidgande af de rättigheter, som äro mosaiske trosbekännare här i riket tillerkände, uppstod en liflig och långvarig diskussion, som upptog större delen af aftonens plenum. Utskottet tillstyrker afgifvandet af en skrifvelse til! Kongl. Maj:t för att anhålla, att, med upphäfvande af första momentet i 23 af kongl. förordningen den 30 Juni 1838, mosaiske trosbekännare, födde i Sverge eller utrikes ifråp inkomne och i riket bosatte samt af Kongl, Maj:t till svenska undersåter upptagne, måtte erhålla rättighet, att, utan Kongl. Maj:ts särskilda tillstånd, köpa och besitta fast egendom å landet. För bifall till denna hemställan yttrade sig doktorerna Sandberg, Söderberg och Gumelius, prostarne Osterman och Källström sämt kyrkoherdarne Wennerström och Otterström; hvaremot, prosten Janson, doktor Falck, komministrarne Malmborg och Beckman, biskoparne Anjou och Annerstedt. kyrkoherden Ternström och domprosten Björlivg yr kade afslag, emedan de ansågo att, om detta förslag skulle antagas, stor oreda både i kyrkligt och kommunalt hänseende deraf skulle uppstå. Genom votering afslogs detta betänkande med 25 röster mot 10. Slutligen förekom samma utskotts betänkande n:t 118, i anledning af väckt motion om profs afläg gande för erhållande af ledig? folkskolelärarebefattning. Utskottet tillstyrker en skrifvelse till Kong) Maj:t i detta syfte, och för afslag härpå talade pro sten Kullman på den gränd ätt ett sådantstadgand som här nu blifvit tillstyrkt redan förut finnes före skrifvet. Doktor Falck och kyrkoherden Otterströn öpplyste att de gjort utskottet uppmärksamt på at

21 juli 1860, sida 3

Thumbnail