s TOCKHOLM den 19 Juli. 1 gårdagens plena tillkännagafs att de vigtiga valen ill förstärkt statsutskott komma att ga rum nästa onsdag. Man finner häraf att det börjar lida mt slutet af riksdagen, då lotterispelet skall slita tvisten mellan de sparsammare åsigter, som i åtskilliga frågor gjort sig gällande inom borgareoch bondestånden: och den frikostighet med de skattdragandes medel, som adeln och presteståndet anse sig kunna göra gällande. . En hel mängd betänkanden förekommo för öfrigt till afgörande i gårdagens plena. Ganska karakteristisk var den behandling, som frågan om teatercensurens afskaffande rönte på riddarbuset, der 16 närvarande personer bildade den lagstiftande församlingen i detta ämne och der man godkände det betänkande, hvari ekonomiutskottet finner. det vara i sin ordning, att i ett land, der ordet eljest är fritt, den dramatiska dikten ensam skall vara hemfallen under ett lika förnedrande som löj-. ligt polisgodtycke. Särdeles egen var äfven den diskussiod, som egde rum i ämnet och under hvilken tvenne landshöfdingar, hr Nordenfeltoch frih. Alströmer, samt professor Olivekrona uppträdde för polismaktens rätt och befogenhet att utöfva det. litterära granskningskallet. Högst eget var att höra det påståendet, att hvarken författare, teaterföreståndare eller den konstälskande allmänheten. någonsin haft det ringaste skäl att beklaga sig öfver det sätt, hvarpå polisen uppträdt såsom handhafvare af litteraturkritik och vårdare af. konstens heliga eld. Man har dock sett offentliggjorda så många besatta och småaktiga drag af denna censur, man har så tydligt visat, att den innebär ett medel att, om vederbörande polismyndighet så vill, i oändlighet trakassera både författare och teaterföreståndare, att det synes som vore det öfverflödigt att mera orda derom. För öfrigt kunna alla de skäl, som de värda riddarhusledamöterna anförde för bibehållande af denna vidunderliga anomali, med fullt lika stort fog anföras, liksom de äfven mångenstädes blifvit med mycken salvelse anförda, för att bevisa nyttan och nödvändigbeten af censur i allmänhet. Men censuren i fråga om tryckta skrifter är för längesedan afskaffad och tryckfrihet införd; derföre vågar man ej direkt berömma den förra och angripa den senare, ehuru mången utan tvifvel kastar längtande blickar åt möjligheten att kunna beröfva tryckfriheten det grundlagliga skyddet. Och för öfrigt äro somliga, i likhet med landshöfding Nordenfelt, så pass liberala, att de icke ville vara med, om att införa teatercensuren, om den icke funnes; men då den nu en gång finnes införd, så kan man. gerna behåla dem. Det är en frisinthet, med tillämpning af hvilken vi slutligen skulle kunna komma att stanna årbundraden bakom den; europeiska utvecklingen. Adeln och presteståndet ha i denna fråga, såsom i så många andra, ställt sig på den sida, som kämpar emot frihet, kultur och konseqvent utveckladt rättstillstånd, då deremot borgareoch bondestårniden omfattat den liberala åsigten. I bondeståndet föredrogos i går afton andra och tredje hufvudtitlarne, hvilkas behandling af detta stånd hade blifvit uppskjuten. Utlåtandet om andra hufvudtiteln antogs med den förändring, att anslagen till justitiestatsexpeditionen och justitiekanslersexpeditionen skulle blott uppföras tillsvidare, och utlåtandet om tredje hu fvudtiteln: med någrå nedsättningar i anslagsbeloppen, deribland en nedsättning af 50,000 rdr i anslaget till ministerstaten.