JOSEF GARIBALDIS MEMOIRER), utgifna af ALEXANDRE DUMAS XXVI Sjön Imerul. Andra händelser väntade oss på lagunen. Som fienderna fortforo att närma sig till lands i så öfverlägset antal, att det ej fanns någon ntsigt att kunna motstå dem, samt å andra sidan vårt dåliga. och råa uppförande hade beröfvat oss invånarnesi provinsen Santa Catharina vänskap, så att de voro. färdiga att resa sig ochförena sig med..de kejserlige, samt befolkningen i den vid ändan af sjön belägna staden Imerui till och med redan rest sig, erhöll jag order af general Canavarro att hemsöka detta olyckliga Jand med eld och gsärd; och jag var nödsakad att åtlyda denna befallning. 4 blälnvånarne och garnisonen hade, rustat sig ull försvar från sjösidan; jag landsteg på något afstånd och anföll dem, då de minst väntade det, från bergssidan; -öfverrumplad och slagen, jagades garnisonen på flykten, och vi voro herrar öfver Imerul. Jag önskar mig sjelf och hvar och en annan, som ej upphört att Vara menniska, att aldrig nödgas mottaga en sådan order, som jag fick, och den var så bestämd, att det ej finns någon utväg att undandraga sig. Eburu det finnes vidlyftiga och noggranna beskrifningar på dylika tilldragelser, tror jag icke, att den förfärligaste skildring kan ens närma sig verkligheten. Gud vare mig nådelig och förlåte mig! men jag har aldrig i min lefnad haft någon dag, som lemnat ett så bittert minne efter sig 1 min själ: ingen kan göra sig ett begrepp om, hvad: det kostade-mig för möda att, lemnande plundringen fri; zafböja våld mot person och mskränka förödelsen inom gränsen af liflösa ting, och 1:kväl lycka) Se A. B. n:o 130, 132—138, 141, 144, 145,149, 154 152 Anh 182