det gamla Hellas under dess blomstringstid der voro..den bildände konstens alster frit tillgängliga för alla; de trädde äfvep der simplaste medborgare till mötes, öfverallt h ai han gick och stod, på. gatorna och torgen, : templen, portikerna och de allmänna församlingssalsrne, och det var genom den ständiga vanan och snart ssagdt tvånget att se de konstsköna för sina ögon, -som der i Athen under dess bästa tid fanns en sådan konstpublik, ett så utbredt konstsinne, att man utan det ringaste afseende på stånd och förmögenhetsvilkor kunde välja prisdomare till de dramatiska och andra konstnärliga täflingar, och kunde vara viss att äfven bland de allra torftigaste medborgrarne: påträffa dem, som egde säkert omdöme och fint utbildad smak i dessa ämnen. Innan vi öfvergå till några strödda betraktelser, föranledda af denna eiposition i sin helhet och några särskilta företeelser å densamma, göra vi ännu en liten anmärkning rörande den allmänna anordningen af sådana expositioner. Det synes som skulle akademieti bådekunna och böra sträcka sin gransks nitigsrätt öfver de stycken, som å expositionen mottagas, något längre än nu är. fallet. Ma må nu icke missförstå oss: vi äro inga oefisurivänner, och åt kanvicke vara vår mening, att t: ex. något arbete af en lofvande nybegygnareceller dilettant skulle vändertryckas, derför att det vid sidan af vissa förtjenster företedde-påtagliga brister i tekniskt och annat hänseende.Vi mena endast, att det strider emot eh sådan expösitions ide och syftemål att der lemna plats åt det-bes.ämdt fula, det som hvar och en, han måcha nästan huru ringa Konstbildning som Helst, måste erkända vara någonting oskönt och okonstnärligt, nåzonting som nästan endast synes: figurera såsom det afskräckande exemplet), eller för att visa, hufu man icke bör målat Sådana saker borde man aldrig, vare sig af pietet eller ånIra slags könsideratioter inrymma på en uttällning,, som är; ämnad, att gifva ett, vittnesbörd om den närvarande konstutvecklingen cH ätt bidråga till smakens förädling.