hutvudsakliga vilkoret för bildandet at.pou3 drette vore, att deflytande öch fästa ämnena skildes åt. För mindre städer vore bäst att -Ttillvarataga spillningen på så sätt, att uriner s)skildes från de fasta beståndsdelarne och finge r.uppsugas af: sammanblandad kalk och dyjord. Massan torkas sedan i sölen och mättas ånyo med urin. Sedan den sålunda flera gånger begagnats som :en svamp, användes den till utspädning af de fastare beståndsdelarne: dessa torkas, malas och blandas med svafvel-Isyra, Ben, afskräden m. m. och säljas .sedai som ett kraftigt gödningsmedel. Genom urinens användande vinnes den förmån att ma tillgodogör sig dess ammoniak och salpeter Tsyra. Berättade att det gasvatten, som mar förut i Stockholm slog ut i sjön, numera till: varatages och derur tillgodogöres svatvelsyrad Jammoniak. Sedan ordföranden derefter framställt til! fedamöterna, huruvida man nu, då blott ev half timmas tid vore öfrig af den för sektionen bestämda tiden, skulle anmoda hr Hj. Kylberg att i kortbet redogöra för sin metoå eller uppskjuta denna redogörelsetillsärskild: föredrag, voro mesta rösterna för första förslaget. Hr Hj. Kylberg uppsteg således till talareplatsen. Han bade sedan flera år tillbaka på följande sätt tillvaratagit latrinen efter ett 4(: personers hushåll. Latrinen upphemtades j skjutbara lådor, hvilka hbvarje dag tömdes ock! derefter inkorporerades med tillsammanblan-! dade 1 mått kalk, 1 aska, 2 sand och 2 sågspån. Den sålunda beredda massan, hvilket! nu utgör 6 2, dylika mått, omröres daglige för att hindra ammoniaksbildningar; bärige-i nom borttages all lukt. Blandningen måste hållas lucker och luften få fritt tillträde:! lägges derefter i hög för salpeterbildninge hvilken börjar tidigt, dock beroende på alk lits mängd. Efter 3 månader är den redan långt framskriden, och efter 6 månader skalll man vid undersökning af massan finna der innebålfa 6 proc. salter, hufvudsakligast salpeter. Efter ofvannämnda hushåll bekommer tal. sålunda 200 tunnor dylik poudrette, till bvilken begagnats ej fullt 200 tunnor alkali. sand och sågspån samt en timmas arbete om dagen för. en person. Då talaren förut ej kunnat gödsla mera än 3 tunnland med hela latrinspillningen, hade han nu deremot kunnat begagna poudretten till öfvergödning på 20 tunnland. Den väsendtligaste fördelen vid detta behandlingssätt är dock att latrinens bela qväfvehalt HIlg0dogöres, då eljest-enå stor del går förlora genom jäsning och afdunstningar; hvarjemte gödningsmealet kan anbringas i form af salpeterbildningar, hvilken synes vara den bästa. Talaren ansåg sand och sågspån vara de bästa blandningssorterna. : Grefve Hamilton anhöll få veta huru hr Kylberg gick tillväga om vintern, samt hvilken höjd han gaf dessa komposter. Hr Kylberg upplyste, att blandningen verkställes om vintern tvenne gånger och röres till pulverform, då den motstår frosten. -Högarne kunde hållas ända till 2 alnar höga, men då blir skyfflingen svårare och massan möglar lättare. Hr Juhlin-Dannfelt bemställde om han ej kunde få begagna de återstående minuterna för att redogöra för en poudrettefabrik vid Stettin. Detta beviljades. Fabriken är belägen Y, mil från Stettin, och latrinen hemtas derifrån hvarje natt. Den tages från ett par fabriker och kaserner, Hvarvid man sorgfälligt valt dem, der kraftigaste utfordringen af arbetarne och soldaterna eger rum. -Latrinen från fängelser och sjukhus töraktas alldeles. Derjemte melhemtas urin från ettpar starkt anlitade ölförsäljningsställen. Dyjorden,som-detta blandas med, tages på Oderns strand, torkas ett år och males derefter. Sedan mjölet lagts i högar, öses urinen på dem så länge de kunna insupa densamma, hvarefter denna massa blandas med den i reservoirer samlade latrinen; svafvelsyra tillsättes för att binda ammoniaken, hvarefter massan formas som tegel och insättes i lador atttorka, Om vintern sker torkningen med eld, hvarvid 20 å 25 graders värma användes första och andra dagen, som den 3dje ökas till 60 å 70 grader. Derefter sönderslås tärningarne och pulveriseras, för att uppblandas med andra ämnen af all möjlig beskaffenhet, allt efter det olika ändamål, hvartill poudretten skall användas. D:r Scharlau är föreståndare för fabriken, hvilken vunnit mycket bifall och blifvit högt lofordad af utlindets kemister. Hr Odelberg förundrade sig öfver att den rodan af professor Retzius i en broschyr anvisade metod för ändamålsenlig tillvaratagning af latrinen vore: så litet känd och använd. Denna vore mycket enkel: man kastade blott, I mån af dvantiteten latrin, några skoflar sand eller dyjord i densamma och utförde den derefter dagligen. Ansåg att broschyren borde: allmännare spridas. Torr dyjord hade tal. sjelf funnit förträfflig för att hindra ammoni kens förflyktande; sand kunde eljest begagnas. I; Ordföranden upplyste att rprof. Retzii af-Å. jandling varit intagen i Läsning för folket. Hr. Bergelin upplyste att samma uppsatså unnits intagen i hans Tidskrift för Svenska Landtbruket. Hr Hj). Kylberg tillade att dyjorden voe alldeles för god att använda till det af hr Jdelberg uppgifna ändamålet; massan kunde nycket väl uttorkas med sågspån och sand, vilka ämnen visat sig förträffliga dertill. Upplyste också, att den efter hans metod beedda massan borde skyddas för regn och såunda. ej ligga utan tak. Lade alla på sine et att väl taga vara på spillningen, så attå. let i naturen bestämda: kretsloppet må fullvordas, hvilket vore en oundviklig sak för ett ationelt landtbruk. , Då den -bestämda tiden redan var tilländasången, upplöstes nu sektionen. nr Ft th mm mm AR mm Vt DR mA SS oh rm ng ö follelt ole Rättelse: På listan öfver de prisbelönta har bland len, som för svenska bärviner erhöllo mötets ronsmedalj, oriktigt uppförts C. W. Ablborp stället för C. W. Ahlbom i Stockholm.