stländaren sade sig icke ega någon annan ut väg att hålla sig uppe; Vid en annan såg en mager ryktare, som obarmhertigt slog ut magrade kor, vaktade af en lika mager hund här fingo dåliga ladugårdspigor m. m. bär: skulden. Man plägar här på teoretiska grun der beräkna foderqvantiteten; schweizarer känner af erfarenheten huru mycket hvarj ko behöfver och rättar sitt vinterförråd deref. ter. Kapitaler fordras ej för att öfvergå til en bättre ladugårdsskötsel; endast en fast öf. vertygelse om nödvändigheten deraf. Mer man saknar ock i allmänhet en lifvande öfver: tygelse om värdet af gödseln; annorlunda en: gelsmannen, som, Jå. en svensk jordbrukare förvånades öfver att höra hurusom någon ökac afkastning icke påräknats af utfodringen med oljekakor, pekade på gödseln och sade: 7sådan hafven I icke i Sverge. Förbibringan. de af en riktig öfvertygelse vore det ganska nyttigt att publicera detaljerade beräkningar för hvarje särskild ko. I Norge har det visat sig att dylika på statens bekostnad publioerade uppgifter verkat derhän, att 14 års pojkar och flickor lifligt intresserat sig derför och sagt: ?den kon, som mjölkar så mycket. måste vara en tar ko; det skulle vara roligt satt veta huru hon ser ut?. Det är af vigt satt få folk att tala om saken. Det är ledsamt att höra haru det för ett stamholländer i Skåne uppgifves att afkastningen af en ko uppgår till 400 kannor om året. Man bör lemna mera speciella uppgifter och noga redogöra för tillfälliga anledningar för en ringare afkastning. Skulle talaren i Norge upprätta ett stamholländeri, der korna gåfve endat 400 kannor, kunde han vara viss om att mista den lön, som Storthinget åt honom anwisat. Önskar att mötet uttalar sig för vigten af fullständigare redogörelsers publicerande. Hr von Essen instämmer i det hela med ennartson. Man kan mottaga en egendom, :der ingen ladugård finnes; kapital fordras alltid. Hr Hedlund -har misstagit sig i fråga om böndernas jordbruk. På skånska slätten äro bönderna rika och sköta sin jord väl; men de ha en ko på 15 tunnland, under det de på hemmanet skörda 4 -å 500 tunnor säd. Högre premier borde utdelas. så väl för ladu:gårdsprodukter som för kreatur. Nu betäcker premiet ofta nätt och jemnt transportkostnaden; hedern har man, men den är ej att skatta särdeles högt. Talaren har erfarenhet om att benskörhet uppkommit, der foder funnits i öfverflöd och der kreaturen stått tjudrade på klöfverlandet. Klimatiska förhål2anden torde bära skulden. Hr Georgii från Wäderbrunn intygade att kreatur år 1857 fått benskörhet vid godt hull, då de utsläppts på klöfverbete. Svält är ej enda orsaken, veterinärläkarne må säga hvad de vilja. Hr Paulow från Upland omtalade huru ban, nyligen ditflyttad från Skåne, hört af jordbrukare att bristande afsättning hindrat dem från införandet af en bättre ladugårdsskötsel. En annan jordbrukare i hans trakt, som sköter sin ladugård särdeles väl och påstår att riklig utfordring alltid lönar sig, då kreaturen icke behöfva lägga något på hullet, måste sjelf i Stockholm ombesörja utminuteringen af sina ladugårdsprodukter. Dr Engström upplyste, att bönderna i hans ort till finanskomiten uppgifvit en tillväxt i ladugården sedan 30 år af en tredjedel. De kunna dock intet sälja. I Kalmar köper man bholsteinskt smör, och då man bjöd ut sådant till engelska flottan, förklarades det endast duga till maskinsmörja. En hufvudsak är att sprida kunskapen om en riktig behandling af smör och ost. (Bravo!) Hr Bj. Nathhorst påmmde att foder måste skaffas genom förbättringar i åkerbruket. Man bör dika väl, väl sköta fälten och göda dem rikligen, så skola och kunna de väl fodra sina kreatur. Prof. Arrhenius har litat på veterinärläkares uppgifter om benskörheten, som aldrig lärer uppkorama om man, såsom tillbörligt är, använder omvexlande foder. Hr Paulows anekdoter härleda sig troligen från personer, som ingen ladugård ba; Kon är en mjölkeko äfven deri att hon ger pengar i kassan. Smör har i Stockholm betalts särdeles högt. Ett väsendtligt steg framåt är genom inrättandet af två mejeriskolor, hvardera med 6 friplatser. Utgående elever vinna snar anställning, och skolorna anlitas från de aflägsnaste provinser. Hr Hj. Kylberg menade att qvinnor icke äro fullt passande för mejeriyrket; de sakna ihärdighet och kraft och öfvergå snart till ec; naturligare lefnadsställning, som tvingar dem att lemna sin sysselsättning. ; Häradsh. Böös protesterade mot den åsigten att qvinnor icke skulle duga till att bereda smör och ost. Flera instämde. Sedan herr Schwartz från Hofgård hemställt om icke diskussionen öfver den förevarande frågan kunde fortsättas i sammanhang med den nästpåföljande dermed beslägtade, hvaremot hr Hj. Nathorst med afseende på den knappt tillmätta tiden påyrkade att diskusionen nu borde anses afsiutad, blef sistnämnda mening genom omröstning godkänd, hvarpå ordföranden, grefve Hamilton, formulerade följande af sektionen godkände förslag till svar på frågan: De väsentliga orsakerna till boskapsskötselns låga ståndpunkt äro brist på rörelsekapital, saknad af säker afsättning, bristande foderväxtodling samt okunnighet om rationel. utfodring af kreaturen och ladugårdsprodukternas rätta behandling, och dessa olägenheter undanrödjas lämpligast genom ökad kapitaltillgång, utvidgning af marknaden genom varornas förbättring, undervisning och belöningarn. Härpå upplöstes sektionens sammanträde. På allmänna sammankomsten den 5 d:s på förmiddagen upptogs till öfverläggning 6:te frågan, så lydande: Hvad inflytande hafva hypoteksföreningarne i de särskildia länen utöfvat på jordbruket ?, Hr 4. Evers: Vi känna hypoteksföreningarnes verksamhet. De ha utöfvat ett stort och välgörande inflytande på jordbruket. Deras Ör lh ann hh åt frit RR FR LT RR RAR