Så fortgick diskussionen någon stund. Någon enhällig öfvertygelse om meörgelns och kalkens nytta såsom gödningsämne i allmänhet fanns icke förut och blef ej heller nu uttildad. På en annan fråga: ;kunna några tillförlit liga metoder angifvas för tillvaratagande och tillgodogörande, af latrinspillningen såväl å Jundsbygtden som i städerna? gåfvos mera tillfredsställande svar. Professor Miller och hr Julin-Dannfelt .beskrefvo den af doktor Schartau i Stettin använda metoden att uppsamla latrinspillningen och deraf bereda ett Iuktfritt och kraftigt gödningsämne. Hr Hjalmar Kylberg på Ryssbylund beskref fullständigt sitt sätt att åstadkomma enahanda resultat. Slutligen erinrade hr Odelberg om en af framlidne professorn Retzius beskrifven och från Kina hemtad metod att taga vara på det dyrbaraste, mest tillgängliga och billiga af alla gödningsthedel. En framställd fråga om hvad erfarenhet man här eger af den Dzierzonska biskötselmetodens användbarKet framkallade en mängd intressanta upplysningar. Det finnes vid mötet närvarande två svenskar, som använda nämnde metod. Den ene är kyrkoherden Ekman från! Halland; den ahdre pastor C: R. Wulff från. Skåne: -Den sednare har medfört ett par af-de. moderna, bikuporna och deras invånare. Han förevisade dem en morgon på möteslokälens gård inför en ganska stor samling åskådare, Han tog ut de-särskilda vaxkakorna, i hvilka bi-kotterierna bygga och bo, samt visade beskaffenheten af både bin och celler. I början drögo åskådarne sig litet för dessa små -bytingär, som man allmännelige! tror vara så pikantaä.. Men snärt förgick all fallen der den funnits, och åskådarnes krets trängdes allt mera inpå både kupan och förevisaren. Denne handterade bien såsom man Haändterar hvad som helst för ett husdjur, dock alltid med cigarren i mun; tobak är nemligepr ett döfningsmedel, som de nya biskötarne alltid lindrigt använda å bien. . Det upplystes att dessa äro mycket fromma och aldrig sticka utan att man retar eller anfaller dem. Sedan man sett denna förevisning, var det med förökadt intresse man åhörde ett grundligt föredrag om biens natur. och. skötsel, hållet at danske: jägmästaren A. Brun. Hans föredrag hoppas jag blifva i tillfälle att någorlunda fullständigt redogöra för en annan dag. — Det föreslogs att bilda en skandinavisk bi-förening, och jägmästar Brun ville tänka på enproposition härom. Magister Olof Eneroth upplyste. att en skicklig biskötare redan finnes i Stockholm; och man erfor att Blekinge utskickat en person för att lära metoden, samt att Malmö: hus läns hushållningssällskap gifvit anslag till anskaffande af italienska bin, hvilka behöfvas för att stärka racen. Ännu en industrigren af de på. sista; tiden. mera än förr bemärkta, som här kom under diskussion, var torfberedningen. Professor Mäller redogjorde utförligt för torfvens tillkomst och kemiska beskaffenhet samt för medlen att göra den användbar. Han upprepade sin vid flera föregående tillfällen gifna försäkran, att han icke hade utomlands sett någon bättre metod använd för att åstadkomma skärtorf än den, som nyttjas här i Sverge å Rådanefors och Lesjöfors. Baron Hugo Hamilton, tillade sakrika upplysningar om den s: k. Hasselgrenska metoden för torfberedning. Rörande plats för nästa allmänna landtbruksmöte rådde skarp meningsskiljaktighet. Utsedde komiterade hade föreslagit hufvudstaden, emedan den vore lättast tillgänglig och hade största resurserna att åstadkomma något gagn. De hade väl tänkt på Carlstad, men. de hade af en bland Wermlands mest framstående män erfarit att det svårligen skulle gå för sig att ännu hålla ett möte i Wermlands residensstad. Det oaktadt föreslogs detta inför det samlade mötet af brukspatron de Marå.. Sedan 9 talare yttrat sig för Carlstad och 9 för Stockholm, blef den förra staden utsedd till plats för nästa möte, som skall ega rum i Juli månad 1862. Förste ordförande dervid blir landshöfding Oldevig, och andre ordförande löjtnant Hammarhjelm. Till suppleanter för den utsågos bergmästaren von Scheele och brukspatron Danielsson. Torsdagseftermiddagen anställdes profplöjning samt försökmed flera sorter harfvar och med ett par skördemaskiner. Det fanns förträffliga platser för dessa försök bredvid artilleriets excercisplats, som är mycket lätt tillgänglig. Det vackra vädret hade lockat ut stora massor af åskådare och åskådarinnor; och bestyrelsen hade ej varit betänkt på att afhålla dessa från sjelfva profningsfälten. Således trampades fårorna igen, hack i häl på vharfvarne gingo skaroraf menniskor, och skördemaskinerna kunde knappast komna.a fram. Prisdomrarne voro också förtviflade, och jag fruktar att deras omdöme måste ha blifvit fäldt temligen på höft, liksom alla andra landt-. brukare ej heller kunde bilda sig något om de försökta redskapernas större eller mindre ändamålsenlighet. a På fredagsförmiddagen, vär: exposition af boskap, ,hästar, får, svin och fjäderfä. :Det var en rik och vacker samling af hästar och nötkreatur, bland hvilka många med rätta crhöllo prisen. Pröktiga får sågös ock här på exercisplatsen, och maken till svin, som 1: :,0o och vältrade sig i sina stigor, har man icke ofta sett. sEfsor derna Prisutdelning och förrättad auktionå en del i.uskäp, företogs den stora och långvåriga prisutdölningen för de utställda redskapen och maskinerna. samt af medaljerna TIER ODER Bare AGE LEG MA