saken passerat temligen lugnt. Genom att qvarhålla dem till dess de sjelfva begåfvo sig af, bereddes fångarna ett triumftåg i staden. Redan innan man uppnådde staden, ökades hopen med tusentals menniskor, och hela , denna lefvande massa trängde sig in på de smala gatorna, der ytterligare tusentals menniskor väntade. Innevånarne nedkastade blommor från balkongerna och uppstämde oafbrutna, ursinniga jubelrop; isynnerhet qvinnorna, som skockat sig tillsammans i alla gatuhörn och bland hvilka många försökte följa vagnen, tycktes vara aldeles galna, ty de tjöto och skränade som besatta. Sådana måste de skrän ha varit, som les dames de la Halle i Paris en gång uppstämde, endast med den skilnaden; att de ingenting hade att skaffa med Santa Rosalia, som spelar en stor roll här och får flera evvivas än någon annan. Klockorna som under bombarderingen rörde sig så makligt, gjorde sitt till att öka larmet, och alltsammans gjorde ett sådant vidunderligt charivari för de aftågande neapolitanarne, att det rent af öfverröstade kanondundret. General Lanza tog ett varmt afsked af amiral Mundy och erhöll en afskedssalut. Steg för steg framskred menniskomassan hurrande och skränande, till Palazzo reale. Då vagnarna framkommo, voro de alla prydda med en eller flera trefärgade fanor och öfverhöljda af blommor och löf. De frigifna fångarna, allesamman unga män mellan 20 och 30 år, begåfvo sig jemte sina familjer till sin. befriare för att tacka honom. Han omfamnade dem alla och var sjelf så öfverväldigad af, rörelse, att han knappt kunde få fram ett enda ord och genast derefter lemnade dem. Denna Garibaldis samkänsla med folket är den stora hemligheteh af hans inflytande; han innefattar verkligen i sin person massornas hela lif. : ES Utrymmandet var verkstäldt kl. precis 12, men klockan var nära tre innan fångarnes triumftåg var slut. Under tiden hade neapolitanarne småningom begifvit sig af, men först sent på eftermiddagen hunno de bort. Åtta ångfartyg med fyra transportfartyg i släptåg styrde kosan till Neapel eller Salerno, under det att sju ångfartyg med befälhafvarens fregatt, en korvett och tre transportfartyg på släp höllo kurs mot sundet, huruvida till Calabrien eller Messina vet man ej, utom att fregatten var beordrad till sistnämnde plats. Sedan hopen ledsagat fångarna till slottet, strömmade den tillbaka på Toledogatan och de dermed parallela gatorna, för att åse neapolitanarnes affärd. Vid detta tillfälle fanns det ingen, som hindrade dem att hvissla af hjertans. grund, och de gjörde det också med fröjd och gamman, ehuru det var föga hopp att neapolitanarne skulle böra det. En pojkssärm, som slagit hufvudet af den nuvarande konungens faders bildstod, roade sig med att släpa det omkring på Marina under ackompagnemang af en kör af deras gälla röster. nligt ganska trovärdiga underrättelser lärer det mottagande, som väntar de neapolitanska generalerna, bli föga angenämare än deras afresa. General Salzano, som anlände med I1:sta brigaden, blef degraderad fyra gra-Å der och förvisad till Ischia; alla de öfrigal generalerna väntar samma öde, enligt hvad man bestämdt vet. Jag vill ej påstå att de ej förtjena det, ty de ha i alla händelser inbillat konungen, att han kunde lita på sin armås förmåga att bålla stånd. Men det är mot befälhafvarne till sjös som konungens vrede tyckes vara häftigast. De ha gjort för litet eller för mycket; de ha bringat allt det förhatliga af bombarderingen öfver hans eget hufvud, utan att vinna det resultat, man väntade sig. deraf. En af befälhafvarne, kapten Florio på Ercole, blef så förskräckt, att han rymde till ett kloster för att draga sig ur spelet. Som Saizanos öde var kändt här, skulle jag undra på att de neapolitanske generalerna ej voro klokare än att gå sitt öde till mötes, om jag ej varit närvarande vid deras militära operationer. Jemte den neapolitanska flottan hoppas man attäfven de calabriska sjöröfrarne skola tåga af till Neapel. Deras chef hade anländt hit och stannat flera dagar i staden. Antingen han blef uppskrämd af historierna om, huru sbirrerna blifvit stenade eller slitna i stycken, eller om han misstänkte, att hans närvaro var ). känd, kan jag ej säga, men tredje natten derefter sam han öfver till fregatten, hvilken jag hoppas ban medföljt bort, såsom Bourbonernas sista och bästa representant i Palermo. Då jag talar om Bourbonernas, aftärd nödgas jag förklara, att de hedrat sig genom det, sätt hvarpå de gjort rent hus, endast qvarlemnande smuts, ohyra och skräp. Jag vill ej råda någon att gå in i citadellet eller någon l. annan bygnad, ty neapolitanarne äro aldrig I fruktansvärdare, än då de lemnat ett ställe. I citadellet gjorde de oss dock en värdefull present af 10 gamla, rostiga jernkanoner med tapparna afslagna, Dessutom funnos der några maskätna knallar och högar af lumpor, oberäknadt den vanliga atmosferen och öfriga tillbehör till en neapolitansk kasern. På aftonen var staden illuminerad till firande af neapolitanarnes aftåg. I morgse begaf sig Garibaldi på besök på de tre flaggskeppen. Sardinske amiralen saluterade honom med 19 skott. Genom en besynnerlig tillfällighet är det i dag årsdagen efter drottning Victorias uppstigande på tronen, så att alla fartygen äro högtidsklädda, och på middagen gaf flaggskeppet kunglig salut. Det är skada, att aftåget ej skedde i dag, i stället för i går. Första truppafdelningen från Medicis fartyg har i dag anländt från Portenico; den landsteg vid San Vito, hvaremot de båda öfriga fartygen gingo till Castellamare. -Afdålningen är så ståtlig jag någonsin sett några soldater. Kl. 5 e. m. aftågar öfverste Tirr med en kolonn till det inre af landet. Som mång: stora städer äro belägna på olika delar af ön kunna de bli lika många medelpunkter för organiseringen, under det att marcsher oc! fälttjenst vänja de unga krigarne vid den aktiva krigstjentgörinoen.