Februari 1808 och kammarkollegii derpå grundade kungörelse den 29 i samma månad, rörande företrä-Å desrätt till besittning af kronojord ;. lagoch ekonomiutskottets betänkanden: n:o 15, afstyrkande motion öm förändrade bestämmelser rörande successionsrätten till under bruk skatteköpta bemman; n:o, 16, afstyr kande motion om upphörande-för framtiden af der ståugjernsbruken åliggande skyldighet att deltaga i kyrkooch prestgårdsbyggnad; n:o 17, tillstyrkande. 1 anledning af väckt motion, en skrifvelse till Kong. Maj:t, att stadgade böter för oloflig elgjagt måtte fördubblas, samt att ersättningen för en sådan förbrytelse bestämmes till minst 150 rdr rmt; och n:o 18, afstyrkande motion om förändrade föreskrifter rörande tillsättandet af klockarre, orgelnister och folkskolelärare m. m.; konstitutionsutskottets memorial o:ris 39—44, alla innehållande förslag till vote ringspropositioner vid förstärkt utskottsvotering, sami statsutskottets utlåtande n:o 122, tillstyrkande Kongl. Maj:ts proposition, angående Jemtlands roteringskassas befrielse från allt bidrag till anskaffning och underhåll af beklädvaden vid Jemtlands hästjägarekår. Konstitutionsutskottets memorial n:o 45, innehål lande en inbjudning till presteståndet att förena sig om de öfriga ståndens beslut i fråga om ändring i 14 5 3 mom. R. O, så attrrättighet för deltagande i val till riksdagsman i borgareståndet och dervic vara valbar, måtte: tillerkännas den egare af huseller tomt i stad och den egare och innehafvare af stadsjord, som frälseman är eller till presteståndet hörer, blef på yrkande. af. doktorerna Sundberg och Sand berg af ståndet afslagen. Prosten Tegner förordade inbjudningen: C Ståndet åtskildes kl. 12 middagen. Borgareståndet. I dagens plenum fortsattes och afslutades statsutskottets utlåtande n:o 120. Vid 22 punkten, afstyrkande väckt motion om ett ytterligare lån för fullbordande af sänkning utaf sjöarne Stora och Lilla Regnen, Jernlunden m.fl. uti Östergötland samt en båtled mellan och genom ifrågavarande sjöar, uppstod en längre debatt. Hrr Ek: man, Swartz, Lallerstedt och Wallenberg önskade bi fall till doktor Wåhlanders reservation, hvaremot hrr Björk, Wern, Hjerta och Cedergren yrkade bifall till utskottets tillstyrkan, som ock af ståndet godkändet efter votering med 32 röster mot 15. Hrr Lovån och Carlson talade för återremiss. Vid mom. 31, tillstyrkande ett lån af 26,000 rår för uppmuddring af segelleden mellan Piteå stad och lastageplatsen Löfholmen, yrkade hr Kistner, att hälften häraf måtte såsom anslag beviljas. Denn: mening understöddes af hrr Bruhn, Staaff, Wern, Lallerstedt, Thollander samt äfven af hr Hjerta, som ansåg sig med godt samvete kunna häri instämma, enär man tycktes hafva bestämt sig för att följa en viss konsiderationsprincip. För bifall till utskottets förslag tålade hrr Björck och Rydin. Efter votering biföll ståndet med 22 röster mot 18 hr Kistners framställning. För öfrigt godkändes betänkandet utan diskussion i sina öfriga delar. Sammansatta statsoch ekonomiutskottets betänkanden n:ris 14—16 godkändes; vidare lagutskottets betänkande n:o 29; sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkanden n:rig 15—17, det sistnämnde innefattar skärpta bestämmelser rörande elgjagt; konstitutionsutskottetsmemorialer från n:ris 39—44, innehållände åtskilliga voteringspropositioner, samt statsskottets utlåtanden n:ris 121 och 122. Till suppleant i statsutskottet utsågs hr Kistner, och till suppleant i könstitutionsutskottet hr Vistelius. Bondeståndet. Matts Persson har under heia riksdagen brukat sitta, icke i den bänk, som är afsedd för Stockholms läns representanter, utan framme på gången vid det ena notariebordet. Här hade han äfven i dag satt sig. Sedan plenum var börjadt, gjorde han från denna plats en: framställning om utdelning af ett komitebetänkande. Per Nilsson i Espö, som är ordningsmani ståndet, fann sådant obehörigt, upplåste den grundlagsparagraf, som föreskrifver, att ståndsledamot skall stående och från sin platsn göra sina anföranden till protokollet, och hemställde, om Matts Perssons framställning, gjord utan iakttagande af denna paragrafs föreskrift, kunde till protokollet tagas. Matts Persson svarade härå, alltjemnt från platsen vid notariebordet, att han ansåge: Per Nilssons anmärkning icke värd att besvara; att om grundlagens föreskrift så noggranut skulle iakttagas, så borde hvarken ordningsmännen eller vice talmannen sitta annorstädes än i sina läns bänkar, och att han valt platsen vid notariebordet, emedan han:såsom gammal man hade svårt att se läsa uti bänken. Frågan väckte liflig sensation i ståndet. Svenssn instämde med Per Nilsson, Johannes Andersson, Nyqvist, Sven Heurlin m. fl. ansågo ganska riktigt, att en ordningsman försökte få grundlagens föreskrifter efterföljda. Östman och Nils Svensson i Ebbarp beklagade att en sådan fråga kunnat väckas och många instämde med dem. Per Nilsson förklarade; att han gjort anmärkningen till följd af flera erhållna .påstötningar. Tjenstgörände talmannen Ola Svensson hemställde slutligen till ståndet, om Matts Perssons framställning skulle få betraktas såsom i vederbörlig form gjord, eller om den borde från hans plats i bänken ånyo framställas för att föranleda någon åtgärd (referenten kan icke precist återgifva ordalagen); men då härpå svarades blandade ja och nej. uppträdde Lundahl och förklarade, att ifall votering skulle företagas om saken, och det sålunda komme i fråga att besluta i en fråga, för hvilken grundlagen har ett otvetydigt stadgande, så kunde han i en sådan votering ej deltaga. Denna åsigt understöddes af Nyqvist, hvarefter talmannen med stöd af grundlagen förklarade, att Matts Perssons framställning, gjord frän anbvan plats än honom tillkomme, icke kunde till någon åtgärd föranleda, utan finge han, om han så önskade, göra den från den honom tillhörande plats i. bänken. Matts Persson förklarade, alltjemnt från platsen vid notariebordet, att han underkastade sig talmannens beslut; men fordrade dock att samma system skulle äfven mot alla andra tillämpas. Man -hemställde om diskussionen skulle få utgå ur protokollet; men flera motsatte sig en sådan önskan, hvarföre denna Eemställan icke kunde bifallas. Utan diskussion biföllos lagoch ekonomiutskottets betänkanden n:ris 15, 16 och 17. N:r 18, som afstyrker all åtgärd med anledning af Johan Carlssons : och Lönns motioner om inskränkning i pastors rösträtt vid val af klockare, orgelnist och folkskolelärare, : rönte allmänt ogillande; men man lät likväl dervid : bero och lade betänkandet till. handlingarne. Statsoch ekonomiutskottets betänkanden n:ris 16 och 18 biföllos utan märkligare diskussion, men n:r 17, om anslag till: ett; fyrfartyg vid Sydostbrotten, ) föranledde en liflig debatt, derunder Jonas Andersson, August Andersson, Sköldberg, Rosenberg och Måns Månsson talade för afslag; men Nils ; Larsson, Hed: ström, Östman, Olof Nilsson,Per Mättsson, Nils Svensson i Ebbarp och Anders Gudmundsson för bifall. Genom votering segrade afslagsmeningen med 40 nej emot 25 ja. Samma utskotts betänkande n:r 19 återremitterades. . Slutligengodkändes konstitutionsutskottets förslag I till voteringspropositioner i förstärkt utskott. och statsutskottets utlåtanden n:ris 122 och 123. (SERNER