PÅ red KR yr ST an äg — bi a rr huru gamla de än äro. För deneapolitanska kryssarne hyser man ingen fruktan; de kunna icke gå anfallsvis till väga. Om några dagar skola dealla vära sin kos. Hurraoch lefveropen ha aftagit något, om man. undantager då Garibaldi visar sig, ty då äro de värre än någonsin. Man tyckes aldrig kunna-se sig mätt på honom. Derföre promenerar han endast tidigt om morgnarne på-gatorna. Man tränges så omkring:honom för att kyssa hans hand, att han funnit sig föranlåten att utfärda en kungörelse med förbud -deremot; den, som kallar honom excellens, riskerar att bli arresterad. Det var förnämligast för att undvika dessa vördnadsbetygelser, som han flyttade från Palazzo Pretorio, emedan ministrarnes och municipalitetets vistande derstädes utgjorde en förevändning för hundradetäls menniskor att tränga in 1 hans rum, Jag har stundom sett skaror af tiggare uppfylla Hans förmak för att be om bjelp. Nu ha kyrkoherdarne fått den bestämdaste befallning äfvensom penningar att understödja de behöfvande i deras församlingar, men . här äro tiggarne så oefterrättliga, att de alla söka få något af diktatorn. I början gaf han, följande sitt goda hjertas ingifvelse, dem, som i denna afsi.t vände sig till honom, anvisningar på understöd, men snart fann han att detta icke kunde fortfara, ty han råkade ännu värre ut än den enfaldige turisten, som vill gifva en tiggare något och strax blir utsatt för alla tiggare i qvarteret. Eländet har utan tvifvel varit stort under de tvenne -sista månaderna; det var litet eller intet att förtjena; mångas boningar ha blifvit lågornas rof, hela familjer ha förlorat det lilla de egde och icke sällan de, som voro deras stöd. Dessutom sökte styrelsen snarare att uppmuntra än förekomma tiggeriet, ty den visste att det är säkraste medlet att beröfva menniskor deras sjelfständighet. Klostren, som gjort hvad de kunnat för att lindra nöden, äro till största delen sjelfva så fattiga, att de ieke ha hvad de behöfva. Så måste t. ex. Gancias kloster, som den 7 Aprilblef plundradt af soldatesken, häromdagen begära understöd. Alla munkarne, som voro 59 till antalet, voro inspärrade och fingo svälta i flera veckor. Då de omsider släpptes ut, funno de klostret tomt; så väl de heliga kärlen som husgeråd och möbler voro bortförda. Då denna tiggareskara, hvars talrikhet dels kanv tillskrifvas den förra styrelsens uppmuntran af den naturliga lätjan och dels de olyckor och det elände, som vållats af bombardementet och soldaternas excesser — saknar allt tillfälle till ordentlig arbetsförtjenst och har föga hjelp att hoppas af klostren, så måste den underhållas på statens bekostnad. Detta kommer att upphöra efter hand, men det är :en svårighet till i början: Det var hufvudsakligen för att få vara i fred, som Garibaldi ombytte bostad och flyttade till den mest afsides liggande delen af det kungliga palatset. De statrum, som general Lanza bebott, voro iordningställda för honom, men han valde några rum, som ligga vid terrassen öfver inkörsporten, som vetter åt Monreale, der man har frisk luft och en skön och vidsträckt utsigt. Der sitter han appe med siu stab, oåtkomlig för folkhopen. Musik har trädt i hurråropens ställe. Tre eller fyra sällskaper, klädda i röda skjortor, vandra omkring på gatorna och stanna utanför det kungliga palatset och Pretorio eller annorstädes der de känna sig fattade af harmoniens ande, men-framför allt utanför kafeer och glacebutiker. Deras repertoire är icke vidlyftig, men de göra hvad de kunna af den; det är isynnerhet en sång med refrängen: Viva la rioolore, Viva Ja Libertå, som tyckes elektrisera åhörarne. De börja och sluta med den och folket tyckes aldrig kunna tröttna vid den. Hela:staden genljuder af. den om aftnarne, och hvarje gatpojke gnolar den. I trots af barrikaderna sjunger och spelar man långt in på natten; skaror vandra genom gatorna, som ännu illurbineras, tills andra order gifvas. Detta försigtighetsmått är icke öfverflödigt, ty i Palermo är det blott Marinan, som under några månader upplyses med gas, och de dunkla oljelamporna torde näppeligen lysa tillräckligt för at vägläda bland ruiner och barrikader. Under vanliga förhållanden börjar det om sommaren först att bli lif och rörelse här när det lider mot solnedgången, emedan det är för varmt under den föregående delen af dagen, och allt efter som ordningen återställes, ) börja de gamla vanorna att göra sig gällaude, Först vågade ingen gå ut efter solnedgången; nu är man ute ända till midnatt, och efter neapolitanarnes afresa kommer man nnobkt att vara det ända till dess det da3. Det orientaliska elementet hos sicilianärne framträder äldrig så mycket som under : detta nattlif. De talrika kafgerna och glacebutikerna, som äro öppna och eklärerade, bullret och stojet, ruinerna och den obehagliga lukten — allt erinrar om saracener: och greker. De normandiska, spanska ;ch bourbonska herrskarne ha näppeligen lemnat några spår efter sig. De ursprungliga elementerna äro ännu de öfvervägande i anletsdragen, nationalkarakteren och språket. De neapolitanska truppernas koncentrering : t Messina har väckt farhågor i den östra lelen af ön, — men framför allt i Catania — att de skulle försöka en coup de main åt def hållet. Denna fruktan kan jag icke inse för grundad, ty huru dumt neapolitanarne än betett sig, kan man icke vänta att de skola vara dåraktiga nog att åter skingra trupperna och våga en partiel expedition, vilken, äfven omden lyckas, icke kan be.eda: dem någon annan vigtig förmån än lfälle att plundra. De ha tvärtom konecnrerat hela sin styrka under de sista åtta cior fjorton dagarne, och det är nwW sedan Pa-rmo fallit så mycket nödvändigare för dem itt fortsätta dermed, TYA NYNSA Tyr