utskottets afstyrkande af.Sven Gustaf Johanssons mod tion angående ändring af 13 kap. 7 . Tallt öfrigt godkändes utskottets betänkande. Till slut uppstod:ett-litet efterspel; då Mengel, vid betraktande deraf, att. Uhr åtminstone: haft tillfreds ställelsen nu åtfölja sina barn till grafven,fann sig ega befogenhet att af utskottsledamöterna begära upplysning hvart en af honom väckt motioni hithörande ämnen tagit vägen, då deh i betänkandet icke var omförmäld. Hans faderskärlek--för det försvunna bärnet dref:honom att efterforska dess öde, för: att få veta, om det i möjligen ännu kunde vara vid li eller, ifall det i utskottet blifvit afdagataget, om det vid en formlig likbegängelse i stånden kunde få eo hederlig begrafning, så att det undgick ått af u!skottet i tysthet såsom sjelfspillingar nedmyllas. Ubr upplyste, i egenskap af ledamot i utskottet, att pilten verkligen varit. presenteråd inför utskottet och der till och med fått röna grefvens och ordföramders särskilda välvilja och rekommendation samt sålede icke kunde vara död, om än någon liten lem på honom möjligen vore förderfvad. Då den likvälifrågasatte hufvudsakligen annat än hvad som i sjelfva skiftesstadgan omhandlades, så förmodades; att han uti ett särskildt, betänkande , skulle blifva återförd under sin faders ögon, med hvilken förhoppning Mengel förklarade sig nöjd, så att ingen vidare åtgärd i frågan af ståndet behöfde vidtagas.