arbeten medhunnos 2—20 momenterna. Vid mom. 14, rörande-af utskottet tillstyrkt lånebidrag af 90,000 rdr för hamnanläggningen vid Grenna, uppstod en längre diskussion. Herr Hjertström förklarade, att han ej vågade, såsom representant för nämnde stad, antaga det sålunda beviljade Tånet enär han befarade, att detta lilla samhälle; som föru! för åtskilliga allmänna företag åsamkat sig betydlig skuld; ej skulle mäkta återbetala detsamma isin helhet, hvarföre han i stället anhöll, det ståndet, med bifall till K. M:ts proposition, måtte till nämnds hamnbyggnad anslå 75,000 rdr ätt utgå hälften som lån och hälften som anslag. Härför talade äfven hrr Lindstedt, Wahlbom, Gråå, Wern, Renström, Schwan och Lallerstedt, med hvilka hrr Rosån och Swidblad förenade sig, hvaremot lirr Hjerta och Björk på anförda skäl yrkade bifall till hvad utskottet föreslagit. Vid: votering afslog ståndet med 36 röster mot 16: utskottets tillstyrkan samt biföll EK. M:ts proposition. -Mom. 18, hvari utskottet. på enahanda sätt till styrkt ett lån af 16,000 rdr för haämnbyggnaden i Åmål, afslogs likaledesefter votering med 25 röster mot.-20, och biföll ståndet i stället, på framstallding af. .hrr Wern: och: Fridstedt; K. M:ts proposition on: anvisande af nämnde summa, hälften såsom lån: oc! hälften såsom anslag: Vid mom. 19, angående ett beviljadt lånebidrag af 70,000 rdr för hammnoch känalanläggHingen vid Carlstad, yrkade hr THolländer, red hvilken hr Wern instämde, att, i öfvereösstämmelse ned hvad som blifvit -beslutadt med hänseende, till-städerny Åmål och Grenna, ståndet äfven måtte bevilja nämn de stad 37,500 rdr såsom anslag och 32,500 såsom lån, hvilket bBestreds af hr Björck, som förklarade att man borde frångå det hittills följda systemet ati genom direkta-statsbidrag understödja enskildta företag, samt af ;hr .Kock, som ansåg att man borde göra afseende på hvart och ett samhälles förmåg: att bära dylika företag, hvilket Carlstad kuöde göra men som ej vore fållet med Grenna och Amål, Hrr Lindeström och Gråå yttradesig äfven för bifall till hvad utskottet härutinnan -föreslagit; Hvilket ock at ståndet godkändes: vid! Votering med 35 röster mot 11: Momentet 20, afstyrkande väckt motion om statsan: slag af 54,000 rdrtill hamnånläggning vid Haparanda, återremitterades på yrkande af lrr Bruhn, Staaff, Wern, Grape och Wållenberg, på det att utsköttet måtte taga detta ärende i närmare öfvervägande samt tillse, huruvida icke medel härtill kunde änvisas, enär. denna hamnanläggning vore-ytterst be: höflig och vigtig för; denna orts betydliga handel. Hrr Gråå och Björek nekade visserligen ej behöflig: heten häraf men ansågo statsverkets tillgångar redan så anlitade, ätt de funtio sig föränlåtna för denna riksdag yrka bifall till statsutskottets huärå gjorda afslag. . Utan diskussion godkändes: mom. 10, tillstyrkande ett anslag af 40,000 rdr för anläggning af väg mellan Storbacken i Öfver-Luleå och sjön Waikijaur; mom: 12, tillstyrkande ett statsbidrag af 82,500 fär hvaraf 27,000 såsom anslag och 55,500-såsom län, för en brobyggnad öfver Umeå self; -mom.:13, tillstyrkande ett anslag af 60;000 rår till fond för-un-Å. derstödjande af mindre hamnbyggnader och årens bingar, samt mom. 16, tillstyrkande ett lån af 230,000 rår till förbättring och utvidgning af Helsingborgs hamn: Likaledes godkändes ttaän diskussion för öfrigt hvad utskottet ati ifrågavarande betänkande tillstyrkt till och med mom. 20. Ståndet åtskiljdes kl. 37, till 10. Bondeståndet. Det återstående af sstatsutskottets utlåtande n:r 120 bifölls utan: diskussion. Derefter antögsatt hvile till grundlagsenlig behandling wid nästa riksdag kon-J stitutionsutskottets memorial n:r 38, angående förändring af representationsrätten i presteståndet. Vid Tagoch ekonomittskottets betänkdtide h:r 14; om föreslagna ändringar skiftesstadgan, hvilket föredrogs och diskuterades punktvis, uppstod vid fråg: om 1 kap. 3 5 diskussion. Olof Larsson från Nerikt ville, att man skulle hafva gått längre än utskottet föreslagit i första punkten; och förordade att man måtte antsgå ett tillägg, åsyftande att nytt laga skifte skulle kunna få ske i förut genom laga skifte deladt skifteslag, såvida de flesta delegarne derom äro ense och tillika ega största delen af skifteslagets jord. Till denna mening slöto sig Mengel och Olof Olofsson i Gersheden. Deremot ansåg Uhr, som likväl gillade Olof Larssons önskan, att man icke hade nå gon förhoppning att: i utskottet genomdrifva densamma, hvarföre man borde bifalla det förslag utskottet framställt. För bifall härtill talade. äfven Per Nilsson i Espö, Falk, Gustaf Johansson, Östman, Nyqvist, August Andersson, Carl Ivarsson, Nils Pettersson från Kalmar län och Lundäbl. Utskottets förslag bifölls. z Äfven andra punkten, afstyrkande en del af Ubrs motion, bifölls, sedan Uhr för att förekomma diskussion yrkat på bifall, då någon rättelse icke vär att vinna i utskottet. Gross framhöll likväl härvid, hvad äfven Ulir i motionen anfört, att det verkligen förekommer sådana fastställda enskiften, som äro i stort behof af laga skifte, enär vissa delegare hafva sina egor fördelade i alltför mänga skilda skiften, ända till 14 å 15 såsom det visat sig på Öland: Men tredje punkten, afstyrkande Carl Ivarssons motion, att ett stadgande måtte åstadkommas, åsyftande att fastställda laga skiften ej må ligga i vägen hvarken för egoutbyten, råsättningar eller nytt laga skifte, om alla jordegare, hvilkas rätt är i fråga, om en sådan förrättning sig förena, och att på en sådan förrättning således må kunna vinnas fastställelse, återremitterades, sedån det dels af Carl Ivarsson, dels ock af Måns Månsson, C. A. Larsson, Olof Olsson i Gersheden och Anders Gudmundsson blifvit upplyst, att domare i orterna icke medgifva fastställelse å en sådan förrättning, fastän alla delegarne derom varit ense, och således icke tolka författningen såsom utskottet gjort, då det antagit, att hvad som finnes stadgadt för enskiftesdelning eller skifte, som enligt kongl. kung. 20 Febr. 1821, under sådan egenskap blifvit fastställdt, skulle gälla äfven i fråga om laga skifte. Utskottets afstyrkande af L. G. Anderssons motion att ett tillägg mätte göras till 7 kap. 3 4, innefattande tillåtelse dertill, att emellan delegare uti en samfällighet, som undergått laga skifte, hvilket blifvit faststäldt, egoutbyte må få ega rum, derest sådant befinnes förmånligt, leder till beqvämlighet, icke orsakar någon förlust och bekostas af den som det påyrkar, blef på Carl Ivarssons, Olof Olssons, Måns Månssons och C: A. Larssons yrkande återremitteradt för att behandlas i sammanhang med återremissen i fråga om I kap. 3 4. Deremot blef afstyrkandet af Uhrs motion angående samma paäragraf bifället. Uhr, Olöf Nilsson från Westerbotten, Lekberg och Jonås Andersson talade visserligen för återremiss, men på förordånde af Gross, Anders Gudmundsson, Gustaf Johansson och Östman bifölls utskottets framställning. Vid frågan om den med anledning af Olof Perssons från Gefleborgs län motiön föreslagna förändrade lydelsen af 2:dra punkten i 174 af 12 kap: skiftesstadgan, sådan den lyder i kongl. kungörelsen: d. 9 Juni 1832, uppstod en Niflig diskussion; under hvilTken Gross först ansåg förändringen onödig, då den Åej innefattade eft formligt stadgande att de ifråSavarande hemmansklyfningarne skulle ega laga kraft tills laga skifte skulle ske i skifteslaget; men sedan förordade återremiss i syfte att få ett sådånt uttrycks ligt stadgande tillagt. Till denna sedöare mening slöt sig äfven Jonas Andersson, men ville hafva detta stadgande uttryckt genom redaktionens ätidring sålunda: För fastställelseaf klyfming af hemmansdel vare intet hinder c; Men då Erik Eksson och Uhr påyrkade bifall, påpekande att förändringen vore gjord genom det nu gällande förbudets borttagande ur texten, så blef utskottets förslag bifallet. Utskottets afstyrkande af lir Grenanders och Bergströms motioner, att åtnjutandet af utflyttningshjelp icke måtte göras beroende deraf, att egolotter utläggas i större antal skiften, än efter skiftesstadgan,