nn rn ar NS REN I RE Rn ENG Aktningen för det menskliga, sådant detta i och genom denkonstnärliga verksamheten uttalärsig, stärkes, stadgas; utbildar sig i och med denna erinring. . Han känner sig i och genom denna ..erfarenhet -hafva -blifvit en bättre menniska,..som det heter. Ham häri erfarit, hvad sköhhet är och hvad skönHeteris makt är. Han har fått en -aningi Om, i hvad förhållande skönheten. -står till sanningen. -Han -harsbörjat anay hvad-okons är, hvad betydelse konsten har i meriniskäns uppfostran, .. Och. han känner. sig. i tacksamhet förbunden den konstnär; hvilkensi-och nom sagitt arbete sålunda nfört Honom på ett område, som i sina bättre uppenbarelser. hänvisar, tillsjelfva..centralpunkten för del gudomlighetens strålar, som ioch genom de skilda konsterna frambryta. -Konstnären--utförer sina verk endast ochi allenast för skönhetens egen skull. Han frågar icke: efter något annat än skönheten. Men när -skönheten är: af den rätta -sorten, då innebor sanningen deri, såsom solen innebor-i ljusstrålarne. Och;hänryckningen, så väl den, som lifvarskonstnären under hans verksamhet, som den, hvilken meddelar sig genom det sålunda ntförda konstverket till: åskådaren — denna. hänryckning är en och samma häntfyckning som7den vi på andra områden erfara, det må nu vara inom det godas eller det sannasvefld: Vi ha som hastigast berört dessa allmänna drag af konstenssväsende och betydelse; för att ställa sämnet för dessa rader i dess: rätta belysning. Vi barnemligen härmed velat antyda huru qvinnan, såsom konstnär, kan verka på sin samtid, utom allt hvad:hon isin egentige verld, familjen, uträttar. Ty, — ehuru vi på inga vilkor. vilja underskrifva den åsigt, som vill upphöja -qvinnan till ett slags ny: modern upplaga :åfrmedeltidsgudomlighet — artsen qvinna äfven hos oss på den bildade könstens område kunnat uppstiga till en högre plats är dock ett faktum i vår bildningshistoria, som vi, i fråga om qvinnans plats,.hennes rättigheter och skyldigheter, anse oss böra på allvar framhålla. Det är en allt högre och högre uttalad klagan, att man för qvinnans uppfostraa och utbildning gjort intet eller så godt som intet i Sverge. Under det att alla möjliga slags skolor och inrättningar finnas för det manliga slägtets undervisning i alla riktningar, inom) yrke, konst. oeh vetenskap, — finnes knappast) mer än en. enda dylik för den unga qvinnan, neml. i någon mån svenska slöjdföreningens skola i Stockholm. . Och sålunda, — för att hålla oss till den.verksamhetskrets, som ligger oss för ögonblicket närmast, —under det att qvinnan för teckning och målning otvifvelaktigt eger lika stora anlag som mannnen, — har man dock icke för henne öppnat den enda offentliga ritskola vi ega i landet, nemligen kongl. akademien för de fria konsterna: Honeger:alltså ej rätt att der åtnjutå undervisning, ej rätt att fäfla om uppmuntran, och ännu mindre någon rätt att söka de. reseanslag, hvartill man endast såsom segervinnare ipå-den; täflingsbanan eger kompetens. Allt hvad man. för.henne gjort är detratt, sedan hon kämpat sig fram och .möjligen under stora försakelser bringat sig upp till någon utsigt för framtida konstnärskap — roan slutligen gifver henne någon kten extra gratifikation af 500 rdr försett eller annat år, under det att artister af det andra könet erhålla denna rumma ;fyrdubblad; äfven om, såsom det någon gång möjligen kan ins träffa, de icke alltid skulle kunna bestå vid jemförelsen med den qvinliga konstnären. --Men huru det dermed må förhålla sig, hvad som är afgjordt, detär, att under dessa orättvisa och på den qvinliga konstnärens utbildning menligt inverkande förhållanden, som :vi-ofvan antydt, en: qvinlig artist dock I c här i Svergeförmått arbeta sig upp tillen af de högre platserna inom konstverlden. Hoön har dermed. uträttat tre stora saker. Hon bar 1:o riktat vår svenska konstskatt med åtskilliga bidrag, som för.kommande, slägter -skola vittna om, att vårt; i konstnärl.gt hänseende illa -anskrifna tidskifte dock ej är så alldeles tigh somvi helst vilja kalla .det;. hon har 2:o bevisat hvad .qvinnan inom konstverlden förmåryoch dermed -i-handling :bidragit till upphäfvande af den gamla ensidiga termen i fråga om qvinhäns väsende och förmögenheter; och 3:0, såsom vi hoppas, har hon med, allt detta verkat för en ny-sakernas ordning, enligt hvilken den allmänna undervisningen och det allmänna understödethädanefter skola alltmer komma äfven qvinnan till godo. Och att, just i våra smateriella dagar, qvinnan har uppträdt öeh så verkat, torde ock vära ett bidrag till vår tids-historia, värdt att taga Vara uppå; Ty hvad annat mer som; detta, uppslag. än må, betyda, det vissa synes .dock--vara, att-begreppen om-hvad trek Det är derigenom skola komma att vid: gas, och att skråandan, såvidt den basera sig på könsförhållandet, skall drifvas tillbaka ur sin anspråksfulla position. Det är visserligen sannt, hvad som man äfven i fråga om qvinnan och hennes ställning så inom samhället i allmänhet, sor: till de särskilda verksamhetsområdena, har framhållit, att nemligen tid efter annan högre begåfvade qvinnor hafva framträdt ooh skastat ett, om också snart öf. vergående ljus öfver qvinnan och hennes annars obemärkta lif. Man skulle sålunda till exempel kunna framhålla, att qvinnan redan långt. före detta kunnat föra penseln, och derför anföra madam Le Brun eller Angelica Kauffman m. fl. såsom exempel. Men de konstverk, som dessa qvinnor efterlemnat, äro i:jemförelse med hvad vår tids qvinnliga artister frambragt, af en; om vi-så -måsäga,lösare beskaffenhet. Och de äro dessutom alltför få, för, att. man: af dem skulle kunna döma till någon större produktivitet i denna riktning Hos: den qvinliga artisten. Ser man åter på den qvinliga konstverksamheten i våra dagar, så finner man der hafva utbildat sig till ett sjelfmedvetande, son icke längre frågar de manliga artisterna: fi vi måla ? och icke heller darrar på handen a: osäkerhet eller falsk blygsamhet, utan son uppställer sina verk, blygsamt visserligen son allid man. Inante 4 medvetande af den inr nr -— -— ant at mn kant bg I ft JAN DA hs GÖ mallen ev pt ft RN VR) TE ja a kn ra KR OR UR