STOCKHOLM den 26 Juni, Vi -:godkänna icke -den mening, som vill. att man i afvaktan på ett fullständigt reforn.förslags genomdrifvande, bör lemna åsido alla småreformer uti vår representations sammansättning och arbetsordning, som för ögonblicket. kunna genomföras. Men: liksom vi anse det -vigtigt att reformens vänner vid hvarje riksdag, äfven med uppoffrande af speciella älsklingsidger, sträfva att få något omfattande representationsförslag antaget såsom hvilande, så tro vi äfven, att man i afseende på de smärre reformförslagen bör noga se till, buruvida de gå i samma riktning som den större reform man afser och kunna i någon mån befordra och påskynda slensamma, eller om de i sjelfva verket gå i motsatt riktning och endast skulle ha till syftemål att så länge som möjligt konservera denna. ståndsförfattning, denna vidunderligt oformliga, , fyrdelta, tungt arbetande representation, som är helt och hållet utdömd och som på sednaste tiden visat sig icke en gång besitta den negativa förtjenst man velat tillägga densamma att ega en återhållande kraft mot omogna och vådliga projekter och tilltag, när dessa nemligen utgå från högre ort. Kal dessa dagar ha från konstitutionsutskottet inkommit tvenne memorialer rörande förändringar dels i ridderskapet och adelns, dels i presteståndeis representätionssätt, hvilka förslag förtjena ett närmare skärskådande. ISFörslaget angående förändradt sätt för utöfningen af adelns representationsrätt upptages i konstitutionsutskottets memorial n:r 35, och är föranledt af en motion af grefve Liljencrantz, Utskottets framställning börjar med en erinran om den alldeles särskilda ställning som ridderskapet och adeln bland riksstånden intager samt om orimligheten af denna ställning, eller, såsom utskottet med lenare ord uttrycker sig, om de olägenheter? som dermed äro förenade, såsom att adelns representationsrätt utgör en blott rättighet utan deremot fullt svarande skyldigheter?, och att antalet tillstädesvarande ledamöter på särskilda tider under riksdagens lopp i hög grad omvexla?. Utskottet instämmer derföre i motonärens öfvertygelse om nyttan för det allmä.nna, att adelns ledamöter utses genom val, Utskottet har derjemte trott, att, då hvartdera af de rve ofrälse stånden med sig införlifvat åtskilliga, förut orepresenterade klasser, adeln icke skulle finnas mindre benägen till uppoffring af i.onehafvande rättigheter i händelse fädernesland.?ts väl ansåges sådant kräfva, hvarföre utskottet föreslår, att plats må ibland adelns representanter lemnas åt ett bestämdt antal representanter af sådana jordegare, som på grund ef kongl. fullmakt innehaft eller innehafva beställning i rikets tjenst. Utskottet har ansett, att ridderskapet och adelns representanter lämpligen borde utgöra ett antal. af sjuttiofem, fördelade uti två klasser, af hvilka frälsemännen inom sig valde sextio och de ofrälse femton ledamöter; att valen skulle förrättas distriktvis, särskildt för hvardera klassens; att föreskrifterna härom borde i grundlag intagas; men att, då -uppgörandet af de närmare bestämmelserna för distrikternas indelning och valens förrättande vore underkastadt stora svårigheter, och den blifvande valordningen derföre, åtminstone till en början, torde påkalla tätare förändringar, borde alla i dessa hänseenden nödiga stadganden erhålla rum uti en särskild ståndsordning, och framlägger utskottet förslag till de för en sådan reforms genomförande erforderliga ändringar af SST, 12, 16, 17, 19, 21, 22, 23 och 79 af riksdagsordningen. ; NR AAtt förändra adelns representation vid riksdagarne på det sättet, att representanterna skulle komma att utses genom val, har länge varit en af det konservativt-reformerande junkerdömets älsklingstankar. Adelns sjelfskrifvenhet är föremål för en så allmän och djup ovilja, att de anse det omöjligt att länge bevara densamma sådan den nu är. Alla liberala inom och utom representationen ha länge påyrkat att sjelfskrifvenheten skulle upphöra genom införandet af samfälda val utan afseende på stånd eller klasser, och äfven på riddarhuset har den liberala minoriteten önskat och hoppats att snart få uppoffra sin sjelfskrifvenhet och nedlägga den i nationens hänom rs er STEEN SKE SNR