Article Image
beskrifvit huru man i Stettin nvändtdyjord i en pudrettfabrik för att sälja den; desto merw skäl vore att använda den der man har den för intet. Tal; kunde: cj nog uppmana till användning af dyjord för uppfångande af urinen. På den tionde frågan: Finnas några ställen inom orten, der rinnande vatten blifvit ledt öfver ängseller betesmark till förbättrande af gräsväxten, och, om så är fallet, på hvad sätt och med hvad framgång ? svarades att ingen sådan anläggning finnes i orten. Hr Odelberg upplyste i förbigående att han låtit leda gårdens vatten-och det vatten som samlar sig framför dyhögen öfver en timotejvall, hvilket haft den verkan att gräset derå redan i början af denna månad stod så högt att det nöstan lade sig, och betydligt täare än på andra ställen. G På elfte och sista frågan: Huru böra manoch ladugårdshus vid mindre hemmansdelar och jordtorp vara inrättade för att med nö digt utrymme förena beqvämlighet och värme, under iakttagande tillika utaf besparing såväl af byggnadsmaterialier, som bränsle; och huru skall kunskapen om ändamålsenliga landtmannabyggnader , bäst kunna spridas och deras införande befrämjas? svarades af hr vwvon Francken med en hänvisning till hans nybyggda ladugård för 30 kor på Tollare, der han tillämpat det bästa och nyaste han visste och som han inbjöd att bese. Baron Leuhusen nämnde i korthet att Pappska metoden, att.låta kreaturen äta på lafvar, toge minsta utrymme. — Hvad manbyggnader för torpare beträffade, har han funnit bäst att uppföra sådana å en höjd, der källare kunnat gräfvas under, och att inreda huset till förstuga, stuga, kammare och kök. Folket har då källaren att förvara rotfrukter och matvaror uti samt vinden för annat; det har allt lätt tillgängligt under ett tak, och det är härmed mycket belåtet. Brukspatron Tamm på Tvetaberg :beskref ett slags bränsle-besparande kokspisar med jernhäll, uppfunna af en murare på Sjöfors bruk i Upland, hvilka han och flera funnit mycket fördelaktiga. Härmed var diskussionen slutad och ordföranden öfverlemnade nu sällskapets medalj, att å bröstet bäras, åt fiskaren Sjögren vid Gustafsvik för hans odlingsnit. Denne man har till en liten, alldeles obevuxen holme, belägen i Baggensfjärden, 120 famnar från stranden, utfört efterhand så mycket jord, att han slutligen kunnat anlägga en trädgård; som nu ger honom en del af hans uppehälle, sedan han genom en skada å ena benet blif. vit mindre arbetsför. Holmen kallas Bergholm. Derjemte tillkännagafs att första och andra häftet af sällskapets tidskrift nu vore utkomna och tillgängliga. Sällskapet begaf sig härefter ut på den tidigare, medelst maskin slagna gräsvallen för att se i verksamhet två maskiner, som hr v. Francken utställt. Den ena var en hövändare från England, den andra en höräfsare, hvardera för en häst. Förstnämnda maskin — hövändaren —, som vi icke med någon beskrifning utan ritning tro oss kunna framställa för läsaren, uppkastade höet högt i luften, så att det yrde vidt omkring och vid neåfallandet blef vändt och utspridt. Maskinen drogs ganska lätt, men de kringgående valsarne, som med sina utfallande klor eller små tvärslåar skulle fatta det slagna gräset, voro för tillfället för högt ställda, så att de ej grepo med sig allt fullständigt, Detta kan dock med största lätthet ställas om, så att man får valsarne högre eller lägre. Maskinen finnes numera att köpa — från Öfverum, om referenten ej misstager sig, och för omkring 260 rdr. Den andra maskinen — höräfsan — lade med stor hastighet höet isträngar. Den drogs mycket lätt och fordrar blott en man, som går bakefter och kör samt emellanåt medelst ett ryck i ett handtag lyfter upp griptänderna, så att de släppa hvad de räfsat ihop. Äfven bär gjorde körarens ovana och gräsets ännu fullkomliga torrhet, att maskinen icke arbefade med så stor hastighet, som den eljest otvifvelaktigt kan utveckla. Utan tvifvel var denna vall den första i Sverge, hvarå man slagit, vänidt och räfsat gräset med maskin. : Under det nu en del togo -profplöjningen i betraktande, gingo andra att bese ännu ett nytt redskap, utfördt efter amerikansk ritning å Nyqvarns slöjdverkstad. Det var en rotatorisk harf. Denna harf befanns ega två stora fördelar: att omröra jorden bättre än en vanlig och att sjelf vända sig, så att köraren ej har så mycket besvär och tidsutdrägt som eljest. Sedan man besett den öfriga expositionen, som i afseende på kreatur var mycket inskränkt, for man klockan 3 på ångfartyget Wermdö, l som grosshandlaren Godenius haft artigheten tälla till sällskapets disposition, till Gustafsbergs bruk för att intaga middag och bose porslinsfabriken. Ed Vi skola i morgon afsluta berättelsen or mötet. Bref från Skåne. Malmö den 17 Juni.

22 juni 1860, sida 3

Thumbnail