Article Image
som snart atroljes ar ett annat anfall at nopp eller fruktan. Dessa. beständiga anfall af skrämsel äro de trägnaste exponenter af detta tillstånd hos den allmänna stämningen. Än ha bayrarne, såsom de utländska legotrupperna kallas, öfverskridit demarkationslinien och hota att anrycka; än ses de förskräckta kavallerihästar som. nittmaror hoppa öfver barrikaderna, eller sätta sig trupperna i det kungliga palatset i rörelse; och medan på ena gatan dessa underrättelser sprida sig med strömmens hastighet från mun till mun bland folkmassan, kommer på en annan gata en ström från ett alldeles motsatt håll, som under jublande och-hurrånde tillkännager, att hela bataljoner af fienden gått öfver till sicilianarne, att de öfvergifvit sina bästa positioner och fly åt alla håll. Vanligtvis äro begge slagen af nyheter lika osanna och ha endast sin grund i en upphettad inbillring, men i dag var det dock en verklig anledning för handen till den förändring som staden från morgonen till aftonen undergått. Jag öfvergår nu till en redogörelse för den konferens, som i går egde rum mellan Garibaldi och de två neapolitanska generalerna ombord på engelska amiralskeppet Hannibal. Neapolitanarnes första framställning gjordes redan dagen efter vår hitkomst, men ledde icke till något resultat, emedan neapolitanarne icke ville adressera sig direkte till general Garibaldi; de önskade nu könferens med amiral Mundy, och önskade att han skulle blifva nedlare mellan neapolitanarne och Garibaldi. Det var utan tvifvel förödmjukande för H. M. Bomba II:s ilter ego att vända sig med en inhållan till vFlibustieren Garibaldi, men amiral Kundy ansåg det icke mer än i sin ordning att om neapolitanarne befunne sig i trångmål, och Garibaldi samtyckte att vara ädelmodig, barde denne icke förlora på öfverenskommelsen. Genom att nödga dem att underhandla lirekte med hans excellens general Garibaldi, kunde den sednare aldrig blifva behandlad såsom en ftlibustier, utan måste erkännas såsom en motståndare. Befälhafvaren för H. britiska Maj:ts skaderkunde icke underhandla med. flibustieren, men var deremot redobogen att blitva medlare hos befälhafvaren för de nationella stridskrafterna på Sicilien. Lanza såg sig nödsakad att gifva efter och sände ett bref till Garibaldi med begäran om en sammankomst. Det märkvärdiga misstag, genom hvilket de sednast landsatta främmande legotrupperna i går middag ryckte in i staden just i det ögonblick då vapenhvilan redan hade inträdt, föranJjedde flera ömkliga ursäkter, och då konfeftensen Vär utsatt till kl. half 2, begåfvo sig båda parterna på olika vägar ned till det ställe der ?Hannibals? båtar lågo i beredskap. Garibaldi sände till kongl. palatset en officer, som medförde general Letizia (en liberal af 1820), samt befälhafvaren för marinstationen, jemte deras adjutanter. Garibaldi åtföljdes af öfverste Turr och några af sina adjutanter. Med fulländad takt och välberäknad politik hade engelsze amiraleninbjudit de franska och amerikanska befälhafvarne att öfvervara sammankomsten. General Letizia gjorde åtskilliga invändningar deremot, anmärkande, att han endast hade att göra med amiralen och general Garibaldi, men den sednare genmälde genast, att han icke hade någonting att dölja och att det skulle vara honom mycket kärt om de franska och amerikanska befälhafvarne vore närvarande. Följaktligen stannade de qvar. General Letizia aflemnade skriftligen sex punkter, som hän önskade måtte blifva föremål för konferensen. De voro: 1. Att ett vapenstillestånd skulle afslutas för den tid, om hvilken parterna kunde öfverenskomma. — 2. Att derunder båda parterna skulle bibehålla sina positioner. — 3. Att konvojerna af sårade från, kongl. palatset, äfvensom embetsmännens familjer skulle erhålla fri passage genom staden för att gå ombord på den kongl. flottan. — 4. Att de kongl. trupperna i palatset och flyktingarnes i klostren sig befinnande familjer i dess närhet skulle ega förse sig med sina dagliga behof af lifsförnödenheter. — 5. Att stadens municipalitet skulle aflåta en underdånig petition till H. M. konungen, framläggande stadens verkliga önskningar, och att denna petition skulle underställas konungen — 6. Ått trupperna i staden skulle ega erhålla sina förnödenheter från citadellet. Dessa förslag ådagalade tillräckligt i hvilken belägenhet neapolitanarne befunno sig, öfverhopade med sårade, deraf icke mindre än 300 i-det kongl. palatset, saknande lifsförnödenheter och endast sökande en förevändning att dagtinga och göra eftergifter. Hvar och en annan skulle antingen ha vägrat ingå på sådana vilkor, eller skulle. ha fordrat motsvarande fördelar. Icke så Garibaldi, som med största beredvillighet gick in på fem punkter bland de sex. Den enda han förkastade var den femte, angående petitionen, hvilken skulle ha inneburit erkännaadet af ett nederlag, då tvärtom alla fördelar voro på hans sida: Men — och detta karakteriserar mannen mer än någonting annat — då koiferensen, var slutad, yttrade Garibaldi till Letizia, att om ko, nungen af Neapel gåfve sicilianarne deras konstitution och lofvade att följa en verkligen italiensk politik i öfverensstämmelse med Victor Emanuels, vore han redo att gå in på en öfverenskommelse på denua grundval. , I afseende på den första punkten öfverenskoms, att en vapenhvila skulle ega rum till kl. 12 följande dag. Den andra punkten föranledde någon diskussion, och de främmande soldtruppernas framryckande kom på tspeten; men Garibaldi antog de ursäktet som anfördes, att nemligen kolonnen icke hade i tid: erhållit instruktioner. : Kl, var 5 innan konferensen var förbi. Efter återkomsten till staden ansträngdes alla nerver för att sätta den i försvarstillstånd. De fyra kommissarierna, som blifvit utnämnr.da för stadens fyra qvarter, grepo sig genast an med att förstärka de redan befintliga barrikaderna och att uppföra nya; folket var upplifvadt och bragt till full insigt om sitt läge, hvilket ej lemnade dem något annat val än att strida eller dö, och i detta dilemma utvecklade de otvifvelaktigt siörre raskhet och energi än jag hade väntat. Prester, qvinnor och barn arbetade alla på barrikaderna; steaAa 4 Tantra när RR a od ma bk, nt) JA nn. fr FER RRA BERN ket I RA tt AR FAR må kt NA RN PR Am AM 00 AK ÅA jr EK -— fn OD hs hh Mos 5 nm mm mr OL mn UTE RR AND nn

18 juni 1860, sida 3

Thumbnail