ger rapporten. Anledningen härtillligger tyc lig i Neapels historia under Bourbonerna. Di finnes få dynastier, som inom en kort tic rymd så ofta och så groft bedragit sina ur dersåter. Dessa hafva ändtligen lyckligt kom mit till den punkt, hvarå man sällan finne ett helt folks massa, att de icke tro på re gentens personliga heder, som i de despot ska och skenbart konstivutionella staterna änn är den enda svaga garantien för rätt och lag lighet. För att icke hålla oss till neapolitan ska regeringens bulletiner från de sednast dagarne — om segrar öfver Garibaldi vid Ca latafimi, Partenico och Monreale, på hvilk ställen de kungliga trupperna tvärtom had blifvit grundligt slagna — hvilka bulletine äro en visa och ett föremål för spott och sp i hela Europa, så a viettannat ganska färsk exempel på neapolitanska regeringens gemen dubbelhet. Den 2 sistl. November meddelade Sicilien officiella tidning en artikel, som hade ståt främst i konungariket Begge Siciliernas.offi ciella tidning och som var ett slags officiel manifest, hvari de förvaltande embetsmänner af alla grader uppmanades i den unge ko nungens namn och på hans uttryckliga be fallning att strängt följa lagarne. Upptager af regeringsbestyrets oräkneliga besvär,, hette det, ålägger H. M:t städse förvaltningsche. ferna .och deras underlydande att använda yt tersta omsorg på ett noggrannt efterföljande af lagarne, så att det må blifva ett faktum. att om våra lagar äro förträffliga, så är deras tillämpning det ickemindre., Superintendenten i provinsen Catana, som var en af de få embetsmän å Sicilien, hvilka. sjelfva hederliga, ville gerna tro på regeringens heder, blef narrad af bestämdheten i denna uppmaning och skref till generallöjt nanten öfver Sicilien: Catana den 8 Nov. 1859. Ers excellens! 1 Siciliens officiella tidning? för den 2 dennes förekommer följande artikel, hvilken är desto mera betydelsefull, som den är hemtad ur rikets officiella t dning. (Här citeras artikeln.) Sedan jag visat hvad officiel vigt denna uppsats har, anser jag det vara min pligt at vända mig till ers excellens för att få veta huruvida provinsstyresmännen å Sicilien skola hädanefter nedlägga den godtyckliga makt, som de för närvarande ega,samt inskränka sig till ett strängt iakttagande af lagarne. Prins de Fitalia.? Svaret härå kom icke från generallöjtnanten öfver Sicilien, till hvilken brefvet var stäldt, utan från det föraktliga redskap, som i så lång tid faktiskt styrt Sicilien och stått i spetsen för de våldsoch tortyråtgärder, vi i ett föregående nummer skildrat, nemligen polisdirektören Maniscalco. Detlydde så: Palermo den 16 Nov. 1859. Till svar å brefvet af den 8 dennes skyndar jag att underrätta, att när regeringen finner nödigt att gifva föreskrifter åt sina underlydande, gör den det direkt, på ministeriel väg. Ni har .derföre att hädanefter som hittils endast förhålla er efter de föreskrifter, som utgå rån detta generallöjtnantskap och statssekreteriat. På generallöjtnantens vägnar, Maniccalco,polisdirektör.? Regeringen hade således med ena handen lofvat sina undersåter och försökt inbilla verlden, att den skulle upprätthålla lagarnes helgd, men med den andra förbjudit sina förvaltningschefer att göra det och låtit deras diskretionära makt fortfara. Huru skulle vid sådant förhållande ett folk kunna nöja sig med en ny minister, eller n ny styresman öfver Sicilien? De sednaste bladen ha för öfrigt medfört åtskilligadetaljberättelser om striderna i Palermo, dem vi här nedan meddela. Opinione Nazionale uppmanar i mycket lifliga ordalag Garibaldi, att efter Palermos fall öfverflytta krigets skådeplats. till fasta landet. Enligt bref till Turin skall Garibaldi äfven hafva denna plan. Messina skulle i detta fall lemnas åt sitt öde. Courrier de Paris, uttalar sig rörande händelsernas utveckling i samma anda som ofvannämnde blad, och hoppas, att neapolitanska armen, om Garibaldi uppträder på fasta landet, skall upphöra att göra något kraftigt motstånd. Som bekant är står Malta i telegrafisk förbindelse med Sicilien. Depeschvexlingen skall vara ytterst liflig, så att man i Malta har bättre reda på ställningen på ön än uti Genua och Marseille. Malteser Portafoglio berättar, att flera franciskanermunkar gått i spetsen för insurgentskarorna, med krucifixet i ena handen och svärdet i den andra. Garibaldi har en artilleripark af 49 kanoner, som alla äro i förträffligt skick. Uti Noto, Modico och flera andra städer vägrade trupperna att skjuta på folket och planterade i stället trefärgade fanan. Uti Syracusa skedde den 22 Maj en resning till förmån för Garibaldi, och trefärgade fanan uppsattes på justitiepalatset; men den 23 gåfvo trupperna eld på folket. Bland andra sårades dervid engelske konsulns fru. Uti alla kommuner i Catania-dalen hade alla stridbara män utryckt för att deltaga i de kungliga truppernas förjagande. Å Från Turin berättas följande rörande striden på Sicilien: Garibaldi har den 27 Maj, klockan 4 om morgonen, angripit Palermo från södra sidan. Striden var hårdnackad. Klockan 10 var hela den söder om Toledoatan belägna delen af staden uti folkets häner. Då börjades ett förfärligt bombardement mot staden, utaf de kungliga trupperna, hvilka besatt fästena, äfvensom från den i hamnen liggande eskadern. Då folket fortfor att göra det tappraste motstånd, drogo sig trupperna tillbaka uti det kungliga palatset, finansbyggnaden och citadellet. Mellan klockan 10 och 12 eode vapenhvila rum. Derefter fortsattes