DAGENS PLENA: Ridderskapet och Adeln. Hr v. Strokirch och grefve M. Hamilton afsade sig, den förre sin plats som ledamot i bevillningsutskottet, den sednare som bänkman. Elektorerna hade till ledamöter i bevillningsutskottet utsett hrr Carleson och T. Anckarsvärd, till suppleant frih. Nordenfalk; till ledamot i ekonomiutskottet hr C. O. Törnebladh: till suppleanter hrr Edelstam, v. Axelsson och-Silfversvärd; till ledamot i riddarhusutskottet, frih. C. H. Cederström; till suppleant, frih. Th. Rudenschöld. Expeditionsutskottets förslag till ständernas skrifvelse uti jernvägsfrågan, föredrogs och godkändes. Tullbevillningsbetänkandet fortsattes med artikeln Trädvaror, å införseltariffen, Vid artikeln Väfnader uppstod en längre diskussion, som upptog nästan hela förmiddagen, och icke så litet gick utom sjelfva saken, och vände sig mera omkring frihandelsoch skyddstullsprinciperna. För afslag å utskottets förslag om bibehållande af 1860 års tulltaxa för denna artikel, samt för återgång till 1858—59 års taxa, yttrade sig grefve E. Sparre, hr Printzensköld, Hr Ehrenhoff och frih. K. Bonde. För bifall till utskottets förslag talad: grefve af Ugglas, hr J. F. Fåhreus, statsrådet Gripenstedt och grefve Lagerbjelke. De som voro emot utskottets förslag, lade i synnerhet vigt vid att de inhemska tillverkningarne måtte skyddas för den utländska konkurensen, och frih. Bönde yrkade särskildt att den högre tullen å bomullsväfnader måtte tillämpas åtminstone så länge som rudimateriet, bomullsgarnet är underkastadt en importtull af I2 öre pr I. De som talade för utskottets förslag, fästade isynnerhet uppmärksamhet vid nödvändigheten att gifva stadga åt tulltaxan, och icke genom kastningar upp eller ned införa osäkerhet uti industriens och närmgarnes ställning. Friherre Bonde önskade vidare den högre tullsatsens bibehållande å sidenväfnader, för att derigenom möjliggöra en handelstraktat med Frankrike, hvilket af grefve af Ugglas besvarades dermed att siden nästan icke als importeras från Frankrike, utan från Tyskland, hvadan han ansåg detta afseende å Frankrike alldeles öfverflödigt. Statsrådet Gripenstedt vidrörde bland annat i sina anföranden den vackra klang man söker gifva åt de prohibitiva åtgärderna genom begagnande af ordet skydd,. Detta skydd vore dock, prosaiskt taget, intet annat än en skatt på allmänheten, till förmån för vissa korporationer, emedan dess närmaste följd vore varans fördyrande. Talaren trodde icke ätt Sverges naturliga näringar voreibe hof af något skydd, och hemställde om det vore skäl uti att gå så långt i sitt begär att gynna arbetet, att man gynnade det improduktiva arbetet på det produktivas bekostnad. Genom af hr Printzensköld begärd votering bifölls utskottets förslag med 39 röster emot 28. Vid alla de öfriga artiklarne godkändes utskottets förslag. Under öfverläggningen vid plenums början anmäldes och inträdde en ifrån bondeståndet afsänd deputation, under anförande af Nils Larson i Tullus, för att inbjuda ridd. och adeln att deltaga uti bonde stårdets fattade beslut i skjutsfrågan. Ståndet åtskildes kl. !, 3. sb Presteståndet. ; Vid föredragning af presteståndets enskildta utskotts pastoralafdelnings betänkande, i anledning af verkställd -granskning af det till presteståndets slutliga handläggning och utlåtande af K. M. öfverlemnade, af komiterade omarbetade förslag till förklaring öfver doktor Mårten Luthers lilla katekes, medhanns endast granskning af de tre första buden, och antogos de enligt pastoralafdelningens förslag, med undantag af-frågan: Hvad är att öfver allting frukta och älska Gud?, som återremitterades för åstadkommande af en redaktionsförändring ; och skedde detta beslut efter votering med, 25 röster mot 8, som voro för bifall till afdelningens förslag. Ståndet åtskildes kl. :v, 3 e. m. Borgareståndet. Statsutskottets utlåtandern:r 95, om försäljning af de för statens räkning utarrenderade egenzomar, afslogs efter votering med 27 röster mot 19, Deremot ffga ndgs samma utskotts betänkanden från n:r 96— Bevillningsutskottets betänkanden från n:r 19—23 biföllos, äfvensom lagutskottets utlåtande n:r 26, i fråga om giftomannarättens upphörande, Til grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag godkändes kons.itutionsutskottets memorialer n:r 22 och 23. 6 Vidare biföllos ekonomiutskottets betänkanden n:is 88, S9, 91 och 90, med undantag af 3:e mom., afstyrkande väckt motion om skolungdomens öfning i vapen, som återremitteradas. N:r 92, i anledning utaf återremiss af betänkandet n:r 29, lades med ogillande till handlingarne. Vidare godkändes statsutskottets utlåtanden 103. 104, 106, 107 och 108. N:r 105, afstyrkande låneunderstöd åt Christinehamns kyrka, afslogs, och besöt ståndet i stället ett lån åt nämnde kyrka at 50,000 rdr rmt. Telmannen uppläste en från Stockholms magistrat anke:nmen skrifvelse, hvari anhölls, det borgareståndet måtte förordna, på hvad sätt och i hvad ordning revi:orer och suppleanter för granskning af stats-. bantosamt riksgäldsverkets räkenskaper för nämnde stad skulle utses. Ståndet stadnade -efter votering med 24 röster mot 18 i det beslut, att det ej ansåg sig härmed böra taga befattning. Bondeståndet. At hvila till grundlagsenlig behandling vid nästs riksdag antogs konstitutionsutskottets i memorial n:s 24 framställda förslag angående ändring iregeringsformens och riksdagsordningens föreskrifter om riksstyrelsens förande i vissa fall. Lagutskottets betänkande n:r 7, i inledning at väckt motion om förklaring af kongl. förordninger af den 9 November 1844, angående ej mindre lifs tidsstädja och undantagsaftal, än ock all annan afhandling om nyttjanderätt till fast egendom å landet, bifölls utan diskussion. Scmma utskotts betänkande n:r 28, i anledning af väckta motioner om dels upphäfvande, dels och inskränkning i rättigheten att börda jord å landet. återremitterades, sedan Paul Andersson förordat sin reservation, som utgår på att alla i nu gällande lag å ; och särskilta författningar gjorda bestämmelser och stadganden om rätt till börd på landet måtte helt och hållet upphöra att vara gällande, och dervid blifvit understödd af Nils Larsson, Johannes Andersson från Elfsborgs. län, Mengel, Hedström, Håkan Olsson, Olof Nilsson, Per Nilsson och C. A. Larsson samt Nettelbladt, men deremot rönt motstånd at Sven Heurlin; som ville bibehålla bördsrätten oförändrad, samt Anders Jonsson-från Wermland, Lars Ersson, Nils Magnus Pettersson, Per Erik Andersson, Måns Månsson, Smedberg, Liss Lars Olsson och vict talmannen Ola Svensson, hvilka ville antaga grefve Späårres reservation, hvilken inskränker bördsrättev till säljarens barn och bröstarfvingar, föräldrar och syskon. Anders Gudmundsson ville vilkorligt godkänna Paul Anderssons förslag, och Ola Lasson ville att bördsrätt skulle bibehållas för egendom, såld under hand, men afskaffas för egendom såld vid offentlig auktion. Vidare bifölls statsutskottets memorial n:r 111. angående det afslutade nya lånet för statens jernvägsbyggnader och det för samma lån erforderliga ränteoch amorteringsanslag. Lagoch ekonomiutskottets betänkanden n:r 12, i anledning af motioner om nedsättning i expeditionslösen, och n:r 13, afstyrkande bifall till Måns Månssons motion om åläggance för domare på landet att kostnadsfri:t tillställa rättssökande de expeditioner, som ej i behörig tid varit tillgängliga att lösas, bi föllos utan anmärkningsvärd diskussion.