folkmängd innehaft. Äfvenså intog Norrland år 1815 med tio och fyra tiondedels, och å: 1855 med elfva och åtta tiondedels hundrade:!elar af rikets folkmängd, samma plats, nemli gen den sjette, som det år 1751 med åra oci en tredjedels hundrädedelar af samma folkmingd innehaft. Och likaså har den grupp. som innefattar Blekinge, Småland och Östergötland, hela tiden bibehållit sin efter folkmängden bestämda plats i förhållande till alla de öfriga nemligen den första. Den beboddes år 1751 af nära tjugofyra och en tredjedels, år 1815 af tjugotre och fyra femtedels, samt år 1855 af tjugotre och sju tiondedels hundradedelar a rikets folkmängd. Men derem:t hafva de tre öfriga grupperna, efter den rangordning, son bestämmes af folkmängden, intagit andra platser, än de år 1751 innehade; Mälaredalen: hvilken, efter denna rangordning, år 1751 bland dem intog den första platsen, och bland alla sex grupperna den andra, hade redan år 1815 bland de tre nedstigit till andra, och bland alla sex till tredje platsen ech år 1855 ytterligare nedstigit till tredje platsen bland de tre grupperna och till den fjerde biand alla sex. I stället för nära tjugo och en tredjedels hundradedelar af hela rikets folkmängd, son der funnos 1751, funnos der år 1815 blot: sjutton och sex tiondedels, semt 1855 endast fjorton och fem tiondedels hundradedelar at samma folkmängd. Halland, Westergötland och Bohus län, hvilka år 1751, efter samm: rangordning, bland de tie grupperna intagit andra rummet och bland alla sex det tredje. hade redan år 1815 bland de tre intagit första rummet och bland alla sex det andra. 1 dessa tre landskap funnos år 1751 blott föga öfver nitton och en half, men år 1815 deremot tjugo och en-half, samt år 1855 tjugoen och en femtedels hundradedelar af hela rikets folkmängd. Och slutligen har den grupp, som innefattar Nerike, Wermland och Dalarne samt den till Örebro län hörande del af Westmanland och, efter ofta nämnda. rangordning, år 1751 innehade, bland de tre grupperna, tredje, men bland alla sex, fjerde rummet, samt.ännu år 1815 behöll det ena och det andra, nu bland de tre grupperna intagit andra rummet, bland alla sex det tredje. Den beboddes år 1751 af nära femton och en femtedels, år 1815 af fjorton och en half, men år 1855 af fjorton och sju tiondedels hundradedelar af hela rikets folkmängd. Bland alla sex grupperna hade trenne, nemligen de, hvilka år 850 efter omförmälda rangordning intogo första, tredje och fjerde platserna, samma år mindre delar af rikets folkmängd, än de haft år 1751, och tvenne, nemligen de, hvilka intogo första och fierde plaiserna, också mindre delar af samma folkmängd än de haft år 1815. Hvar och en af de tre öfriga gruppernas folkmängd: utgjorde deremot år 1855 en större del af hela rikets än 1815 och 1751. Verkligen nedslående är nu anmärkta förhållande med Mälaredalen, hvilken redan bland alla sex grupperna nedstigit från andra platsen till den fjerde och, der ej en annan anda: vaknar bland dess inbyggare,. inom en ej aflägsen framtid lärer komma att från fjerde platsen nedstiga ända till den sjette och lemna företrädet åt Skåne och Norrland. Detta förhållande är väl värdt svenska statsmäns allvarliga uppmärksamhet. En utredning af orsakerna fordrar . naturligtvis större utrymme, än bär kan finnas. Såsom bidrag dertill må en anmärkning likväl här finna plats. — Hemmansräntorna äro i denna dal synnerligen höga. Många deribland trycka ock så mycket hårdare, som de blifvit enskilda förlänade såsom frälseräntor, vid hvilkas utgörande icke samma lindringar äro medgifna som vid utgörande af kronans behållna eller indelade räntor. Upsala och Vestmanlands län draga ock, såsom af den redan anförda uppgiften om det på landsbygden derstädes befintliga krigsfolks relativa talrikhet kan ses, en ganska betydlig del af försvarsverkets särskilda tyngd. Dessa förhållanden hafva under en lång tid egt rum och kunnat verka nedslagenhet, hopplöshet och begär att, så mycket som möjligt, nedsätta produktionskostnaden vid jordbruket, att så mycket som möjligt dervid umbära mäns arbete och nöja sig med qvinnors. Under åren 1816—1855 var folkökningen på landsbygden ungefär 4677; proc., i städerna deremot något öfver 57. Mankönets personal ökades på landsbygden med ungefär 49Y;,4 i städerna med ungefär 563;, qvinkönets personal deremot på landsbygden blott med 4417, proc., men i städerna med ungefär 572,. solf af våra tjugofyra län var:folkökningen under samma tid hastigare, i de tolf öfriga långsammare än i riket öfverhufvud. .De sex län, der den var allra hastigast, äro Westerbottens, der den öfversteg 11733 proc., Nurrbottens, der denvar nära 7774 proc., WisterNorrlands, der den var nära 702; proc. Wermlands, der -den var nära 65, Malmö, der den var 62?,, och Jemtlands, der den något öfversteg 60 proc. De fyra län, der folkökningen var långsammast, äro de, hvilka tillhöra Mälareda!en. I Upsala län ökades folkmängden under ifrågavarande tiderymd blott med nära 1325, 1 Vestmanlands med ungefär 18, i Stockholms med ungefär ?025, och i Södermanlands med 241; proc. Bland de åttatiosex städer, för hvilka särskilda tabeller inkommit, hade en, nemligen Östersund, att för de femtio åren 1806—1855 uppvisa en folkökning af 5467, proc. I två städer, begge belägna i Skåne, men. ganska olika i betydenhet, Malmö och Engelholm. bade folkmängden under samma tiderymd ökats med: emellan 200 och 250 proc.; i tre. Eskilstuna, Sköfde och Hjo, med einellan 150 och 200 proc.; i sjutton, bland hvilka Göteborg, Kalmar, Lund, Jönköping, Helsingborg, Sundsvall. Wenersborg, Halmstad, Wezxiö, Lidsöping och Skara, m: d emellan 100 och 150! proc., samt i tretioen, hvaribland Östergötlands alla fem, och Gefleborgs: läns alla tre städer, och, utom dessa län, följande städer med mer: än tvåtusen inbyggare hvardera, Upsala, Örebro, Christianstad, Ystad, Westervik, Carlstad. Nyköping, Sala, Hernösand, Borås, Arboga. Warberg, och Mari ad. I tretiorvå af de