det medföra betydliga fördelar åt handeln ocI sjöfarten, för att icke nämna de vigtiga ma terialier meteorologien skall erhålla genom e! mängd samtidiga uppgifter rörande väder oc vind från långt skilda delar af Europa. Me den väsentligaste fördel, son detta. telegraf system erbjuder, är dock att det derigenon blir möjligt att förutsäga hvarje storm oc varna de sjöfarande. : -Redan har man vid åtskillisa tillfällen in hemtat den. erfarenheten, att de rubbningar atmosferen, som framkalla storm, fortplante sig såsom ofantliga luftvågor, hvilkas fart e är starkare än att det nära nog alltid blir te: legrafen möjligt att hinna framom stormer och underrätta alla hamnar om orkanens ut gångspunkt och riktning. Ett slående exempel på hvad som kan väntas af ett sådant telegrafsystem är den förfärliga storm, som. i. November 1855 rasade : Svarta Hafvet och gjorde stor förödelse å engelska och franska wottorna. Af-en mängd berättelser rörande denna orkan, hvilka fiå: åtskilliga. orter kommit observatoriet i Paris tillbanda, synes tydligt att denna storm framkallades af enväldig luftvåg, som rullade fram från vester åt öster, men på sin väg hejdades af Alperna, så att den — fastän tilltagande i styrka — behöfde något mer än tre dagar för att draga öfver Europa bort till Svarta hafvet. De förenade flottorna skulle således ha kunnat i god tid bli varnade för faran, om telegrafen begagnats. Den storm, som den 27 Febr. sistlidet år rasade i hela norra: Europa och st äckte sig till Paris, behöfde sexton timmar för att hinna till Rom. -Derest de vigt gaste hamnarne vid Medelhafyvet och Adriatiska hafvet hade varit förenade medelst telegrafsträckningar, skulle man således haft tillräcklig tid att säga dem på förhand att denna fruktansvärda storm var i antågande. lluru många olyckor kunde icke derigenom ha varit förebygda och huru många menniskolif sparade! Redan i sistl. Februari månad erhöll ob-servatoriet i Paris dagligen meteorologiska depescher från sju stationer i Frankrike samt från Spanien och Portu,al (Madrid, San Fernando och Lissabon), från Italien (Turin, Florens och Rom), från Ryssland (Warschau, Reval, Riga, Moskwa och Nikolajew), från Brässel; Köpenhamn, Stockholm, Helsingfors och Haparanda samt från Konstantinopel och Algier. Med Wien skall en sådan, för en tid afbruten förbindelse snart förnyas. Så stodo sakerna, då handelskammaren i Brestsi sistl. Februari ingaf en ansökan till inrikesoch sjöministererna om att det dagligen måtte telegraferas från Cherbourg och Brest till Havre angående väder och vind. Nu -tillsattes en komitå af fem ledamöter: Le Verrier, chefen för telegrafverket, Alexandre, samt tre sjöfficerare, och dessa utförde sitt arbete med sådan skyndsamhet, att det nya telegraferingssystemet mellan hamnarne kunde börja tillämpas redan den 1 April. Fjorton franska hamnar meddela Pariserobservatoriet nu två gånger om dagen notiser. I förutnämnde bref till hr Airy föreslår hr Le Verrier nu att meteorologiska telegrafdepescher skola två gånger om dagen utvexlas mellan Frankrike och England. Engelska observatoriet kan efter eget behag få depescher sig tillsända från hvilken fransk hamn som helst; deremot utber observatoriet i Paris sig telegrammer om vind och väder från Scarborough (vid Nördsjön), Portland och Cap Lizard samt från Galway och-Cork. Dylika förslag om utvexling skola framställas till Spanien, Sardinien och Holland. Hvad angår Sverge, Danmark, Preussen och Ryssland, så heter det i brefvet, att de skola finna obser-vatoriet i Paris beredvilligt att gifva hvilka upplysningar de önska i och för organiserandet af en regelbunden hamntelegrafering. Fördelarne för handeln och sjöfarten af det påtänkta: systemet äro så i ögonen fallande, att det svårligen tör dröja länge förrän den ena staten kommer att följa den andras exempel beträffande öppnandet af hamntelegrafering. Mångenstädes erfordras dertill icke några nya telegrafsträckningar. Så snart hela telegrafnätet blir ordnadt, skall man från hvarje deri införlifvad punkt kunna alarmera alla hotade kuster och förbereda dem på ett kommande oväder — ja, man skall till och med kunna genom mätning af vindens ha: stighet ungefär säga vid hvad timma man i en fremmande hamn har att vänta stormens ankomst. : rd ox LITTERATUR. Affinlall ctatictik