SEB. —— Agrikultur-kemiska försöks-anstalter. Dessa inrättningar äro en af den nyaste tidens skapelser och för jordbruket af en omärtlig vigt. Knappt hade en eller två dylika anstalter blifvit organiserade, förrän hela det civiliserade Europa, ivseende deras stora betydelse, skyndade att tillegna sig dem. I Tyskland funnos för 2 år sedan. 34 dylika inrättningar, af hvilka Preussen hade 12 och det lilla konungariket Sachsen ens:mt fyra. I Sverge hafva vi blott en enda sådan anstalt, och denna är ännu under organisation. Om den -skall: kunna fullbordas. beror -på -rikets ständers: bifall till: K. M:ts proposition om nödigt auslag. Det vore på en gång sorgligt och för svenska namnet föga hedrande; öm denna lika vackra som högst nödvändiga inrättning skulle blifvå ofulländad. 7 Saken är dock så nygsatt en stor del eljest icke inskränkta personer ej ens begripa hvarom det är fråga. De förblända dessa inrättningar med den agrikultur-kemiska undervisningen vid våra landtbroksinstituter; som är något helt annat, ehuru båda utan tvifvel kunna förenas. Åtskilliga tro, att det är endast undersökning af jordarter som är i fråga, andra utsträcka visserligen undersökningarnes omfång längre, men misstaga sig fullkomligt om deras art och syftning. Så hafva vid anslagsfrågans behandling i statsutskottet reservationer blifvit gjorda, som på det tydligaste ådagalägga att reservanterna alldelesicke uppfattat hvarom frågan är. Vi skola försöka att så enkelt, kort och lättfattligt som möjligt framställa dessa inrättningars syftemål och de medel, hvarigenom det kan uppnås. Redan för mer än hundrade år tillbaka började man inse att kemien borde för åkerbruket vara af största vigt, och från den dag, då Torbern Bergman utgaf Åkerbrukets kemiska grunder?, intill omkring år 1845 hade flera utmärkta kemister egnatssina bemödanden åt kemiens tillämpning på jordbruket. Framgången. var dock ringa, och Jlandtbrukarae funno i allmänhet de gifna föreskrifterna sakna praktisk användbarhet. De började nu göra försök på egen hand; men derag försök saknade der noggrannhet, som kunde gifva: dem vetenskapligt värde och berättiga att från dem .abstrahera en allmän lag, — mellertid utvecklade sig den rena kemien till allt högre fullkörolighet, men tog enväg, som icke kunde :leda ttill sbesvarande af ide frågor, som voro de för jordbruketvigtigaste, eller bereda de upptäckter, af hvilka detta mest var i bekof. Då kom man änudtligen till. insigt derafyatt så länge de båda vetenskaperna (landtbruket och kemien) arbetade hvar för sig, skulle målet ej uppnås, och jordbruket lika ofta af kemisterna erhålla förvillande som goda råd: Man insåg att då jordbruket behöfde kemien, måste det taga henne i sin soldoch båda vetenskaperna räcka hvarandra banden till samverkan. Det första gegect på denna väg gjordes år 1845 af doktor Crusius på. Salis, der försöken utfördes af honom med biträde af en ung kemist. Kort derefter skedde detsamma af, mr Lawes of: Rothamistead i: England: Ar 1850 inrättades genom .Crusir nitiska bemödanden den agrikulturkemiska försöksstationen på Möchern — och nu, efter blott 10 är, äro de . flesta af Europas länder försedda med dessa inrättningar. j Då nu en sådan försöksanstalt är under organisation vid landtbruksakademien, bar nämnde akademi hos K. M:t föreslagit att till rikets ständer måtte aflåtas nådig propbsition såväl om nödigt anslag till fullbordånde af nämnde anstalt som till tvefine nya vid landtbruksinstituterna: å Ultuna. och Alnarpy emedam det är af största vigt för de vetenskaps liga forskningarne i detta fall att de efter en gemensam plan ske samtidigt på flera ställen me.! olika Jordmån och klimatiska förhållanden, hvarigen m .de ömsesidigt kunna ko trollera de vunna resultaterna.. K. M:t bar dock endast aflåtit proposition om anslag till fullbordarde af den försinämnda anstalter: Med anledning bäraf samt-af flera enskilda motioner om Organisation af dylika anstalter äfven vid Ultuna och Alnårp, har ut skottet, under medgifvande af det fördelak tiga inflytande, som ändamålsenbat inrättad agrikulturkemiska försöksanstalter mås öfva på jordbruket, dogs cudast til slag till en dylik, under yttrande af åtskilt; betänkligheter vid förslagen att organisera på en gång: Härefter har ntsköttet yttra följande, ganska märkvärdiga ord:Utskottet medgifver dock, att dessa betänkligheter skulle vara af. mindre vigt, on medel till: oinskränkt (2) belopp funnes hänför att tillgå, i hvilket fall fle:a arstalter af-denns beskaffenhet, än : motionärerna föreslagit, säSkr RA 1