!OLJCTGCIA I UiLL, OCH HUF UV. VIBA I 1v0:UQUGC VOR afdelningarne. Derefter företogs till behandling beväringsfrågan. Betänkandet derom skulle punktvis föredragas. Bondeståndets gjorda inbjudning till deltagande i dess beslut skulle genom ståndets särskildta beslut i hvarje 4 besvaras. Hr statsrådet Björnstjerna förklarade att han icke ämnade göra några anmärkningar vid deredaktionsförändringar, som -af utskottet gjorts i den kungliga propositionen. 1:sta art.: Om tiden för beväringspligtens inträdande och upphörande samt om dem, hvilka från samma pligt äro undantagne, och 2:dra art.: Om beväringsmanskapets antecknande ock redovisande biföllos utan diskussion. Likaså 10—13 af 3:dje art.: Om beväringsmanskapets vapentjenst; samt om sättet att derifrån vinna befrielse i krig och fred, med det enda undantag att i andra mom. af den 11:te 45 år sattes som maximum i stället för 40. Vid 14:de rörande inkallande i fredstid af endast l:sta och 2:dra beväringsklasserna, uppstodijen längre diskussion, uti hvilken för utskottets förslag talade grefve E. Sparre, hr Hjärne, statsrådet Björnstjerna och hr Wrangel. Mot den tvååriga exercisen talade grefve Anckarsvärd, som dock icke gjorde något särskildt yrkande, samt friherre Creutz och grefve C. A. Mörner, hvilka yrkade återremiss på denna punkt. På framställd proposition bifölls utskottets försl g. 15:de S., om befrielse från beväringsskyldigheten mot en afgift af 100 rdr rmt, väckte äfven diskussion. Hr Mannerskantz uttalade sig mot utskottets förslag, och ansåg hvarje undantag från skyldigheten att deltaga i vapenöfningarne orätt. Att med afgifterna för friköpandet derifrån skulle bildas befälför beväringen, fann talaren lika oegentligt, ty på samma gång man måste önska att så få som möjligt friköpa sig, måste man ju önska att ett godt och tillförslag. Med hr Mannerskantz instämde grefve C. H. Anckarsvärd och frih. Creutz. Statsrådet Björnstjerna yrkade bifall till utskottets förslag. Hr Hjärne sade sig hafva önskat att friköpandet, då det finnes, skolat gälla hela beväringspligten och icke blott vapenöfningarne, samt att summan i detta fall satts get, så att man måtte få någon erfarenhet af systemets tillämpande. På framställd proposition bifölls utskottets förslag. 16:debifölls med den förändring, att i stället för ordet magistratsperson säktes kronouppbördsman, och den 17:de bifölls utan förändring. Hela 4:de art.: Om påföljd för uteblifvande från mönstring eller tjenstgöring, och om laga förfall, bifölls utan diskussion. 5:te art.: Om beväringsmanskapets indelning och användande, dess skyldigheter under tjenstgöring m. m. 22—27 biföllos utan diskussion. 28:de , uti hvilken utskottet föreslår beväringseliters införande, bekämpades af frih. A. C. Raab och frih. Creutz, hvilka önskade återremiss iden syftning, att det belopp, som derför afses, måtte af K. M:t användas till aflönande af ökadt befäl för armön. Hr Hjärne delade i viss mån dessa talares mening, men trodde icke att något skulle vinnas genom den anordning de förordat, hvarföre han önskade bifall till utskottets förslag. För bifall talade vidare statsrådet Björnstjerna och grefve E. Sparre, hvilka ansågo de föreslagna eliterna särdeles nyttiga, såsom tjenande till att framkalla mera nit och ifver hos den beväringsskyldiga ungdomen. För bifall talade -vidare hr Wrangel, som förundrade sig öfver att den liberala sidan af ståndet vore emot detta förslag, hvilket af de mest liberala inom borgareståndet ansetts för det vackraste i hela förslaget. På framställd proposition bifölls . De återstående. paragrafernas behandling uppsköts till aftonens plenum, och åtskildes ståndet kl. 3,, 3. Presteståndet Statsutskottets mem. n:r 109, med anledning af rikets ständers beslut angående f rtsatt utförande af jernvägsarbeten för statens räkning och anvisande af dertill erforderliga medel, bifölls utan diskussion. Sammansatta bevillnings-, la.och ekonomiutskottets utlåtande n:r 9, i anledning af dels gjorda anmärkningar emot vissa delar, dels ock riksståndens skiljaktiga beslut-i afseende å andra delar af betänkandet n:r 4, angående vilkoren för bränvinsbränning, förekom härefter. Utskottets sammanjemkningsförslag biföllos med undantag af hemställningen vid 19, att presteståndet skulle biträda borgareoch bondeståndens beslut att bränvinsskatten kulle blifva 60 öre pr kanna, vid hvilken ståndet vidblef sitt i ämnet fattade beslut, på yrkande af doktorerna Sandberg och Carlander, domprosten Björling, prostarne Kullman. och Sonden samt komminister Beckman. Härefter föredrogs bevillningsutskottets betänkande n:r 22, angående stämpelpappersafgiften, samt afgiften för stämpling af tidningar, periodiska skrifter och tryckta afhandlingar. Utskottets tariff för stämplingen af bouppteckningar ogillades af prosten Sonden, som önskade bifall. till sitt i reservationen gjorda förslag, jemte tillägg att efterlefvande maka befrias från stämpelafgift för dess del i boet, och häruti instämde doktor Wåhlander. Doktor Säve önskade bifall till hr Reutersvärds reservation. Ståndet biföll prosten Sondens förslag. — Utskottets hemställan att skyldigheten att förse kontrakter om fast egendom med stämpladt papper vid andra tillfällen än då de för domare eller exekutorer till laglig åtgärd företes, bor!e upphöra, bifölls på yrkande af prosten Sonden; doktorerna Säve och Wåhlander, hvaremot komminister Beckman ville hafva återremiss. Alla öfriga hemställanden i detta betänkande biföllos. Statsutskottets utlåtande n:o 93, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjetfe hufvudtitel, företogs till afgörande. Lönen för expeditionschefen höjdes från 5000 rdr till 5500, samt expeditionssåkreterarens lön till 4500 rdr från 4000 rdr på yrkande af biskop Annerstedt. Chefens för statistiska centralbyrån lön höjdes till 5000 rdr, såsom K. M:t föreslagit på yrkande af prosten Berlin, doktörerna Wåhlander, Arrhenius och Lindgren, hvaremot doktor Säve ville hafva 1önen bestämd till 6000 rdr. Utskottets hemställan, att landtstatstjenstemännens löner ej må å definitiv stat uppföras, afslogs och antogs K. M:ts förslag i detta hänseende. Vid hemstNan att bifall måtte gifvas åt anslag af 50,000 rår till inköp af racehingstar yrkade doktor Sandberg sfslag härå, men doktor Gumeelius bifall, hvilket ock blef ståndets beslut. Utskottets förslag, att teknologiska institutets stat måtte endast blifva provisorisk, bifölls på yrkande at doktorerna Rundgren och Wåhlander, komminister Beckman sant professor Selander, hvaremot biskop Anjou och doktor Gumelius ville hafva densamma definitiv. I slutet föreslår utskottet att statistiska tabellkommissionens stat ej måtte blifva definitiv, utan blott provisorisk, och detta bifölls efter votering med 26 röster mot 17, sedan riksarkivarien Nordström och doktor Wensjoe förordat utskottets förslag, men doktorerna Schråm, Gumeelius, Lindgren och A. Nordström samt prostarne Berlin och Ljunggren ville ha den definitiv. Doktor Arrhenius önskade att blott chefens lön skulle vara definitiv. Alla öfriga hemställanden biföllos, hvarefter ståndet åtskildes kl. 2, och fortsättes plenum i afton. Borgareståndet. Tullbetänkandet. Vid fortsatt föredragning af införselstariffen och utskottets med afseende å densamma afgifne yttranden, godkändes alk hvad utskottet föreslagit, alltifrån arsikeln silke, med undantag endast att rubriken tidningar och skrifter återremitterades. Ett par talare bada nan linen LL RSK TN TR La dlghetar Tygag räckligt befäl finnes, hvilka båda saker motverka hvarandra. Grefve E. Sparre försvarade utskottets I högre än 100 rdr, men önskade nu bifall till försla