Borgareståndet. Tullbevillningen. Behandlingen af bevillningsutskott: ts betänkande i detta ämne började med en skärmytsel om sjelfva systemet mellan hrr Rydin och Sundvallsson å ena sidan samt hr Schwan å den andra. Herr Rydin ogillade de fri-handelsgrundsatser, som man hos oss antagit, icke derföre att han ej godkände teorierna, utan derföre att han ansåg deras genomförande och tilllämpande på våra förhållanden absolut omöjliga. Genom att ha anfört den sedan 1856 minskade imporen af råämnen, den oaktadt alla upptagna lån verkliga bristen på penningar samt höjda räntor m. m. ville ban draga den slutsats, att våra näringar och vår handel gått utföre, och profeterade, att landet om 5 å 8 år skulle inse, att man intagit en oriktig väg. Hvad sjelfva systemet angick ville han nu ej yttra sig specielt, hvarken för eller mot förslaget; han nöjde sig med att öfver detsamma un i sin helhet uttala sitt ogillande. — Herr Schwan gendref de af hr Rydin framställda åsigter, och visade genom anförda exempel, huru till följd af andra förhållanden priserna stigit å vissa landets produkter, oaktadt den megifna tullfriheten å samma varor vid import. Hvad särskildt industrien ånginge, var det ett faktum, att på sednaste åren den ena fabriken uppstått eftersden andra, att tillgång på arbete samt arbetarens ställning nu vore bättre än någonsin, hvilket väl måtte bevisa, att näringar och fabriker ej gått utföre, utan framåt i hög grad. Importen af råvaror under året 1856, då de flesta spekulerade som galningar, kunde ej utgöra någon norm för bedömandet af förhållandena. — Hr Sundvallsson åberopade en af honom rörande landets finansiella ställning afgifven motion samt hr Björnstjernas utiifrågavarande betänkande intagna motion, rörande tullagstiftningen, samt uppläste derur åtskilligt om silfverutströmningen ur landet och minskningen af bankens metalliska valuta, som man hade svårt att uppehålla, oaktadtde tätt och ofta upptagna utländska lånen, en omständighet, som hr S. fann ganska betänklig, Utskottets försök att vederlägga såväl detta, som andra af hr Björnstjerna framställda missförhållanden fann hr Sundvallsson otillfredställande, hvarföre han förklarade sig ej kunna godkänna utskottets motivering. Härefter. öfvergick man till behandling af sjelfva förslaget om införseltullen å varor, och godkändes alls derunder befintliga rubriker till artikeln silke, med undantag af hvad angår chlorkalk, som man beslöt skulle fritt få införas, hvarom framställning gjordes af hr Ekelund. Hr Sundvallsson yrkade att artikeln aska skulle beläggas med tull. Rörande artikeln fartyg och båtar yrkade hr-Ekman återremiss, samt hr Björck vid artikeln maskinerier och redskap, för förtydligande af redaktionen. Hr Ekman ansåg att tullfrihet borde beviljas för införande af maskinoch vagnssmörja. Rörande artikeln ris, oskalad eller paddy, yrkade Hr Wallenberg åsättande af tull derå. För artikeln koksalt rkade hr Björck tullfrihet, då tull derå kunde förliknas vid en verklig kapitationsafgift m. m. Ifrågavarande anmärkningar ledde dock ej till någon förändring i utskottets förslag. Ståndet åtskildes kl. ; 12: Bondeståndet. Vid fortsatt behandling af tulltaxeförslaget biföllos de i tariffen upptagha tullsatser från kakao tillsnör makeriarbeten, utom i afseende på koppar, som åter remitterades tör alt åsättas införseltull såsom vic utförseln; kreatur, för hvilken rubrik man beslöt införseltull af 10 rdr för hästar, 4 rdr för oxar och rår för kor samt 1 rdr för svin och andra fyrfota dock med tullfrihet för hingstar, tjurar och fargal tar; kött, som åsattes en tull af 1 rdr pr centner lin, som åsattes en tull af 1 rdr 50 öre pr centner ost och smör, som åsattes 3 öre tull pr tb, och tal 2 öre pr t. Derefter föredrogs bevillhings-, lagsamt ekonomi utskottets betänkande n:r 9, i anledning af stånden: