er densamma skriftligen . Prostarne Sonden och Berlin talade för bifall och doktor Rundgren för äterfemiss. 44 38 och 45, den förra bestämmande att beredningens förslag bör i stad aflemnas till magistraten, och den sednare, innehållande att taxeringsledamöterna skola i stad väljas inför magistraten, förändrades, på yrkände af doktor Nordlander, så, att efter ordet magistrat tillades: och, der sådan icke finnes, till eller inför stadsstyrelsen.. Vid 40, att hvarje person, som är inom beredningsdistriktet bosatt, vare skyldig att i beredningen deltaga, yrkade professor Carlson att den af komiterade föreslagna ersättningen af 2 rår rmt för dagen borde antagas, hvaremot doktorerna Gumeelius och Nordlund samt komminister Beckman talade för bifall till utskottets förslag, hvilket ock af ståndet antogs. På förord af prosten Sonden och doktor Säve gjordes det tillägg, att tjenstgörande prestman eller utom distriktet boende -person är icke, htan sitt eget medgifvande, skyldig att sådan befattning sig åtaga.-: 54 lyder: Uppstå skiljaktiga meningar bland taxeringskomitens ledamöter; och må ste omröstning för frågans afgörande anställas, skall denna vara öppen och den mening blifva gällande, hvilken flertalet bland ledamöterna biträdt, eller, om rösterna utfalla lika, den, som länder till den skattskyldiges förmån, och vid densamma ville prosten Sonden göra den förändring, att omröstningen skulle åke med slutna sedlar, och häruti instämde prosten Kullman, doktorerna Carlander, Lindgren, Falck och A. Nordström samt professor Carlson. Komminister Beckman ville hafva sluten votering, men vid lika röstantal den mening, som länder till det allmännas förmån, om hvilken åsigt doktor Gumelius förenade. sig. För bifall talade doktorerna Säve och Sandberg, riksarkivarien Nordström och kyrkoherden Wennerström, hvaremot prosten Berlin yrkade tillagdt efter orden: skall denna följande: derest någon ledamot sådant yrkar, ske med slutna szdlar.. Genom votering antogs först med 28 röster mot 12 det af prosten Sonden gjorda förslag om voteringen, samt sedan med 23 röster mot 17 utskottets hemställan vid lika röstantal. Vid 65 antogs ett af prosten Sondån-framstäldt förslag om sluten votering i stället för öppen, efter votering med 19 röster mot 18. Komminister Beckman ville att landshöfdingen skulle hafva rösträtt. 71, att besvär öfver pröfningskomits beslut ej må anföras, återremitterades på yrkande af prosten Sonden, doktor Nordlund, professor Carlson och riksarkivarien Nordström för att få en besvärsskrift införd, hvaremot doktor Carlander talade för bifall. Doktor Säve ansåg den af kongl. kammarrätten förordade besvärsrätten böra antagas. Ståndet åtskildes kl. 10 eftermiddagen. Borgareståndet. I gårdagens aftonplenum fortsattes behandlingen af bevillningsutskottets förslag till ny bevillningsstadga, och börjades föredragningen med den afdelning, som rör bevillningsberedningarne. De under denna rubrik förekommande 4 31, 33, 36, 38, 39, 40, 41 och 42 godkändes, hvaremot 5 32, rörande komiternas sammansättning, 34 rörande öfverlemnande af nödiga formulär och exemplar af bevillningsstadgan till vederbörande samt 35 och 37, rörande vissa bevillningsberedningens åligganden, återremitterades på grund af gjorda anmärkningar. Af de under rubrik tazeringskomiteerna, pag. 21 af bevillningsförslaget, förekommande återremitterades 5 45, rörande allmänna kaungörelsers utfärdande, angående valen för taxeringsledamöter, 52, angående fullständigare upplysningars inhemtande från vederbörliga. myndigheter, samt 55 angående taxeringskomiteernas hållande inför slutna dörrar och åtskilliga skattskyldiges åligganden. Öfriga 45 från och med 43—60 godkändes. Härefter öfvergick man till. den afdelning, som rör pröfningskomiteerna och omfattar 44 61—72. Af de under denna rubrik förekommande återremitterades den 65:te, hvaremot alla öfriga godkändes. Under rubrik allmänna föreskrifter återremitterades 4 75, hvaremot 73—80 godkändes. Under rubriken uppbördsboken och debetsedlarna återremitterades 1, 2 och 4 mom. af 4 89, hvaremot alla andra S från och med 81—90 godkändes. De under rubriken afkortningar förekommande 91 och 92 godkändes, äfvensom de under rubriken redovisningen förekommande 4S, från och med 91-96. Härefter föredrogs sjelfva rubriken å förslaget till ny bevillningsstadga pag. 1, som återremitterades på yrkande af hr Wern, som önskade att rubriken skulle komma att lyda i likhet med den gamla bevillningsstadgan, och alltså: bevillningens belopp der införas. Ståndet åtskildes kl. !, 11. Bondeståndet. Bebandligen af förslaget till ny bevillningsstadga fortsattes, hvarvid man biföll 5 73, 74,76, punkterna 2 och 4, 77, 79 till och med 90, samt 92 till och med 96. De, som återremitterades, voro således 75, angående hemlighållande af skattskyldiges uppgifter och de derom hållna öfverlåggningar, 476 punkterna 1 och 3 om kostnaderna för taxeringsoch pröfningsåtgärder, 8 78 angående besvärsföreskrifterna, som skulle ställas i öfverensstämmelse med ett förut fattadt beslut; och 91 angående afkortningar, hvarom man ville hafva samma föreskrifter som i nu gällande bevillningsförordning:. I fråga om förslaget till instruktion för taxeringsförrättningarne beslöt man återremiss på de 7 första SS, för att få instruktionen uppställd efter de grunder, som innefattas i besluten om bevillningsstadgan, men det öfriga af detta förslag till instruktion godkändes. . Förslaget till förordning, angående mantalsoch skattskrifningarnes förrättande, bifölls utom i 4 5 mom, 1 och 11 mom. 5, hvilka återremitterades.. Utskottets utlåtande om detaf CO. A.Larsson väckta förslaget, att kröningskostnaderna skulle betäckas ge nom bevillning af de fyra riksstånden med en fjerdedel af dem hvardera, blef lagdt till handlingarne, TR en stor del af ståndet yrkat att det mätte ogillas. Derefter uppträdde Rosenberg med anledning af åe i komminister Beckmans reservation fällda uttryck och yttrade sig sålunda: Då nu bevillningsutskottets betänkande nr 20 blifvit genomgånget, utber jag mig att få begagna tillfället för att till ståndets protokoll anföra-en protest emot en i samma betänkande intagen reservation af ene utskottsledamoten, komminister Beckman. På sidan 53 förekomma bland annat följande beskyllningar: Målsmännen inom utskottet för svenska jordbruket (således egentligen svenska bondeståndet), som under den föregående tiden genom bedrägliga upp jifter och oredlighet bland taxeringsmännen, såsom allmänt kändt varit och numera åskådligt ådagalagdt är, kommit i tillfälle att undandraga sig tillbörlig andel af bevillningsbördan — — och på sidan 54 läses: Den nu antagna behållningen, icke mera än 3 procent af jordvärdet — en uppenbar osanning — blifver en välkommen anvisning för den skattskyldige jordbrukaren, att till länge öfvade konstgrepp, hvarigenom han förut kunnat undandraga sig en stor del af sina medborgerliga förbindelser, uppspana och lägga nya.s — — Reservanten anser sig, för att icke till förmån för den samhällsklass, som minst kar gjort sig förtjent :af förtroende och en obillig lindring, för hvilken den dessutom icke med ökad samvetsgrannhet kom mer att visa sig tacksam, kasta en jemförelsevis alltför hög beskattning på andra, som hitintills visa: mindre olater? — — Jag hemställer till ståndet huruvida detta må anses vara ett passande språk i offentliga handlingar. elier huruvida medlemmar af det ena riksståndet må anses berätligade att på detta sätt med ärekränkande beskyllningar för bedräglighet, oredlighet, konstgrepp, otacksamhet, s:mvetslöshet och andra olater skymf: och smutskasta ett annat riksstånd, icke allenast in för hela svenska allmänheten, utan inför Europa, k iuför hela verlden. Möjligen kan ett sådant språ! å bland madamerna på Kornhamnsoch Munk me NE ter ft. FA Or fl EE nr sr on FÖ PN tek feg 1 Dö må RN LU mm ag RR ERT ekke bg mn PN VR fn bt DI It ng ägt fn RA RS JA Jr BR JR KR DR NR Mn TR fn br hå OT OR