RIKSDAG EN. GÅRDAGENS a i ENA. Ridderskapet.o Aceln. Af ståndets elektorer hade 1 i utsedda till ledamöter i statsutskottet; hrr I Ww I eijonancker och J. Ö. Gripensvärd; till ledamöter i vevillningsutskottet, friherre C. G. Leijonhufvud, herr Prytz och Sandströmer, i bankoutskottet grefve C. M. Lewenhaupt och hr A. G. Adlercreutz; i ekonomiutskottet frih. A. G. Fock, hr C. G: af Sillöån, G Montgomery och af Dahlström, samt till suppleanter af samma utskott, hrr S. M. Tham, E. O.:von Knccring, P. F. Cederbäum-och C; 0; Törnebladh Derpå fortsattes behandlingen a: Iningsbetänkandet, dervid början gjordes med 7:de uu utskottets förslag till bevillningsstadga. Denna ! återremitterades på yrkande af hr von Koch, greivarne Mörner, af Ugglas och Lagerbjelke, af hvilka den sedmare ansåg återremiss nödvändig, sedan den 6 4 blifvit återremitterad; utan att han derföre ville erkänna att förtjenade alla de anmärkningar som af de-föregående talarne deremot gjorts, ehuru åtskilligt i redaktionen tarfvade förändring. c Vid 8 , innehållande undantag från de i 6 meddelade stadganden, begärde hr O; F. Fåbhreus först ordet, och yrkade afslag på utskottets förslag i 1:sta mom. samt antagande i stället af det i hr Lindeströms reservation framställda. Hr v. Koch trodde att hr Lindeströms förslag skulle stöta på för många praktiska svårigheter, och röstade således för antagande af det utaf hr Swartz framställda, med den ändring att 1800 rdr sattes i stället för 1200. Hr Reutersvärd föreslog att när alla sammanräknade utgifter uppgå till 1500 rdr, så skulle 300 rdr vara skuldfria. Grefve Mörner begärde återremiss, af det skäl att sjelfva beskattningsprincipen ännu icke blifvit af ståndet antagen. Grefve Lagerbjelke begärde också återremiss på samma skäl som den förre talaren, och i detta yrkande instämde hr Prytz. På främstäld proposition återremitterades momentet. Af paragrafens öfriga momenter, uppräknande de särskilda undantagen; begärde hr Palmerantz återremiss, emedan husbehofsqvarnar och sågar blifvit vid uppräknandet uteglömda. Detta bestreds af grefvarne af Ugglas och Lagerbjelke, emedan 6 bestämmer att alla näringar tillhörande jordbruket äro skattefria. Dessutom torde omnämnandet af dessa vara mera på sin plats-iinstruktionen för taxeringskomitån; Äfven frih. W.F. Tersmeden yrkade återremiss, hvilket också blef -ståndets beslut. 9:de , angående påförandet af bevillning, och i sammanhang dermed utskottets särskilda förslag att handlande i Stockholm skall, för den händelsrörelse han derstädes idkar, taxeras inom den församling der han är mantalsskrifven, återremitterades på yrkande af grefvarne Lagerbjelke och af Ugglas. 10:de återremitterades på yrkande af grefve Mörner. III artikeln. A) Bevillning af frälseegendom, 11:te S. B) Bevillning för postoch lotshemman, 12:te . C) Bevillning för rättighet till skogsfång på allmänningar, 13:de och D) Bevillning för Dylta bruks tillverkningar, 14:de , biföllos utan diskussion, jemte utera dermed i sammanhang stående särskilda beslut. E) Bevillniog af bankbolag med sedelutgifningsrätt, 15:d S, deruti utskottet föreslår utöfver 2:dra artikelns bevillning en afgift af 2 rår för hvarje tusen af det högsta belopp af bankens sedlar, som på en gång under nästföregående året varit utlemnade i rörelsen, bekämpades af friherre W. F, Tersmeden, som ansåg denna beskattning orättvis, emedan den bank, som måste begagna sig af största sedelutgifningen, har minsta förtjensten, och dock måste bära den största skatten, hvarföre han yrkade afslag å denna S. Grefve Lagerbjelke försvarade utskottets förslag, ur den synpunkten att då dessa banker hafva framför andra bolag -det privilegiet att röra sig med: kreditsedlar, så:ör det också rätt vist att de skatta för detta företräde, som innebär erkändt stora fördelar för banken. Hr von Koch instämde med grefve Lagerbjelke. Grefve Mörner talade för återremiss; uti hvilket yrkande friherre Tersmeden instämde, med frångående af sitt nyss gjorda. På framställd proposition blef 4 återremitterad. F:-Bevillning af utländska bandlande och handelsexpediter, 16:de återremitterades på yrkande ät grefvå E. Sparre, hr Pålmkrantz; hr voa Koch, grefve Lagerbjelke och grefve af Ugglas, isynnerhet af det skäl, att sedan ständerna ingått till K. M:t med anhållan om passkyldighetens upphörande, skulle det se underligt ut om i denna Y föreskrifves uppvisande och påtecknande af pass. G) Bevillning af utländningar för konserter och dramatiska eller andra föreställningar, 17:de S, återremitterades af samma skäl som den föregående. H): -Bevillning af gåfva, testamente, fideikommiss, arf och fynd, 18:de , föranledde en något längre diskussion, som. öppnades. åf grefve C. G. Mörner, hvilken önskade återremiss på fjerde punkten uti 5:te mom., uti hvilken gåfvor till kyrkor, akademier, Ve: tenskapliga samfund etc. äro från bevillning fritagna. Talaren önskade att gåfvor af fast egendom till död hand måtte bära skatt. Grefve M. W. Hamilton instämde i grefve Mörners yrkande och tfllade ännv ett skäl för återremiss, nemligen den höga procenten på fideikommisser. Grefve E. Sparre föreslog procentens nedsättande, i de 3 första momenten frår 4 till 1, och i det 4:de mom. från 2 iill v, procent Grefve Loagerbjelke instämde med grefve Sparre och likaså grefve Hamilton, som afstod från sir förra begäran. För återremiss talade vidare hr vor Koch och hr Hjärne, hvilken sednare icke ansåg de: lämpligt att adeln nu fattåde ett definitivt beslut denna fråga, sedan de flesta andra återremiterats och isynnerhet lade vigt på att detta möjlige skulle få sken af en viss partiskhet hosdet stång iblund hvars medlemmar de flesta fideikommissariern: finnas. Vid anställd votering blef, genom den förseglad: sedelns öppnande, grefve Sparres förslag medlt röster mot 15 af ståndet antaget, med förbehål för de ändringar; som, enligt utskottets särskild utlåtande, kunna uppkomma genom borttagande a skyldigheten att beligga testamente med stämplad papper. 5:te mom. återremitterades, hvarpå ståndet åtski:des kl. strax efter !), 11. Presteståndet. Det i förra plenum bordlagda expeditionsutskottet förslag till paragrafen i riksdagsbeslutet angående d: s, k. norska frågan, hvilken ridderskapet och adel återremitterat, föredrogs; och antog ståndet en z biskop Annerstedt framställd förändring af detsamm: