att sätta läsaren i tillfälle att sjelf döma. Man har, såsom bevis att äfven Upsala kan fostra en stor vetenskapsman med varmt medborgerligt sinne, med mycken ifver åberopat Geijer, hvilken de, som nu skjuta hans namn framför sig, under hans lifstid betraktade såsomcen affälling.. Men Geijer är just ett slående exempel på förderfligheten af ett universitets inspärrande inom en småstads trånga murar; ty det var ensamt i följd deraf, som denna mäktiga ande under sin verksammaste ålder. hölls fängslad i bojor, hvilka han med nöd. hann afslita; förr än hans kraft var bruten. Hvad skulle icke Geijer, med sitt: omfattande snille, sinrika erfarenhet, sin mångsidiga lärdom,, kunnat, verkai för. våra politiska och, sociala. reformer och: för. den. medborgerliga: andans: lyftning, om han. i: hufvudstaden egt sin! verksamhet, och hvad uträttade Han nu i Upsala? Icke ens i sitt egentliga fack, historien, ; der: hani docki vari en af hela sin samtid .ouppnådd mästare, bar: han. bildat någon skola, ja knappt någon lärjunge i egentlig mening mer än. en, Hvilken icke kunnat förmås. att: vid universitetet, der det. nu är förlagdt, qvarstannas Vi fråga slutligen,;, om det icke är en förlust för nätionen, att så dyrbara och rikt försedda bildningsanstalter, som universiteterna äro; icke tillåtas sträcka sin verksamhet utöfver den inskränkta kretsen af till examen läsande ynglingar, icke göras tillgängliga för alla derm bland en stor: stads befolkning, som hafva intresse för vetenskaperna, ja ofta utmärkta men slumrande och snart af omständigbeterna förqväfda anlag: Och skulle det icke vara en vifst, om: den nu så mycket öfverklagade råheten inom vissa klasser af hufvudstadens befolkning och den dåliga ton, som blandsännuflera råder, skulle något förmildras och förbättras genom bekantskapen med -en högre. bildning, en bekantskap som föder aktning, af hvilken åter ew gifven frukt är missaktning för mycket, som råheten och lättsinnet nu älskar eller fördrager? Man vet; huru såväl den akademiska styrelsen i Upsala som enskilde: motionärer allitid;då fråga. varit om afhjelpandet af vissa brister i den akademiska undervisningen, famhållit den vigt dessa förvättringar skulle ega för näringarnes utveckling: och. dev praktiska lifvet; och det är icke mindre bekant, huru föga dessaiförespeglinpgarimotsvarats af verkligheten. Det störa och kostsamma kemiska byggnadsföretaget; som beviljades med) hänseende till. de. stora frukter för jordbruket och indistrien (1), Hvilka af denna institution vore att förvänta, om den blott erhölle alla nödiga yttre, remedia, är det färskaste beviset på denna nästan oförlåtligablunder, . vd. hvilken. man alldeles förbisåg att just det, som man afsåg, kunnat vinhas här, men slldeles icke i det lilla. Upsala... Emellertid. visar motiveringen af anslaget till denna och dylika institutioner, att man i Upsala sjelf inser att:v.tenskapen kan och bör gifvas tillämplighet på det praktiska lifvet, -oeh-då) lärer väl ännu mindre någon atom den? akademiska kretsen bestrida, att universitetsläraren kunde i brännpunkten för rikets industriellå verksamhet och materiella sträfvanden, öfver hufvud taget, finna ett mera tacksamt: ochgifvande fält att odla än i en liten småstad, hvars hela industri är riktad på tillfredsställandet af studenternas lefnadsbehof. Skulle det icke äfven bär, såsom i Köpenhamn; vara en vinst om: man inom tekniska och andra föreningar kunde hafva utmärkta universitetslärares insigter och upplysta nit aft tillgå? Vi må slutligen äfven påpeka den stora misshushållning medde intellektuella krafter, som. äro. förenade uti akademien: lärarepersonal, hvilken för närvarandebedrifves deruti, att .en så betydlig del af derasredan: af: examensväsendet alltför mycket upptagna tid förspilles-på-de ekonomiska-be:tyr; som åtfölja förvaltningen af Upsala miversitets vidsträckta jordegendomar. Geijer och en mängd. andra aflakademiens mest begåfvade professorer hafva lfligt beklagat sig öfver dessa förvaltningsbestyr, och det skulle säkerligen vara en stor vibst för vetenskapernas odling vid vårt förstå .universitet,. omy genom en sådan flyttning, en! genomgripande förändring häruti, t. ex: gehom: hemmanens försäljning: eller öfverflyttning till: kronans: administration; :komme? att inträda. . Vidtoges) den första utvägen, hvares möt:donationsbrefven icke kunde lägga hinder i vägen, om fullt: motsvarande godtgö-: relse tillätes: akademien, så skulle säkerligen eni så stor vinst uppkomma, att redan derigenom flyttningskostnaden blefve betäckt; ty de låga arrenden och räntor, som nu efter gammål häfd ; inflyta från . akademiens hemman, motsvara: på intet sätt kapitalvärdet af dessa, efter jordegendomars närvarande pris. Efter att sålunda icke fullständigt, men, såsom vi-hoppas; förden; som ärligt söker bilda sig en öfvertygelse :i ämnet; tillräckligt hafva visat, buruledes de stora pekuniära uppoffringar, som universitetets. bibehållande och upphjelpande :i Upsala, skulle medföra, icke äro de: enda offer nationer för denna fördom skulle åtaga sig, utan: att.dertill koromer en myckenhet andra, ännu; större förluster med hänseendes till: universitetets, ofruktbarhet på sin nuvarande :platssoch förspillandet af våra bästa andliga krafter, torde vi icke behöfva mycket uppehålla: .oss.vid..det-af.motsidan . framställda inkast om de ombyggnader man i sednare tider i Upsala företagit: På uppoffringen af de penningar, som blifvit härtill. an-. vända, är man: nemligen icke: oförberedd, då vännernå af den högre undervisningens ordnande oupphörligt bekämpat dessa företag och visat att-medlen: dertill vore förspillda. Och