fördubblat antalet), man har nppfört palatslika biblioteker, observatorier och !aboratorier — och det vetenskapliga lifvet i Upsala och i riket (som väl af dessa uppoffringar skulle skörda frukten) står på samma punkt; de unga jurister och andra embetsmannakandidater, som utgå från. Upsala, äro. precist lika okunniga och obevandrade i sina fack sonP förut, och af de vetenskapers framsteg, för hvilka man gjort så stora speciella kostnader, höres så litet, att tvärtom motsatta anmärkningar och med bevis styrkta klagomål gifva sig högljudt och.inom. sjelfva. det akademiska samfundet tillkänna. Hvartill skulle det då gagna att göra nya, stora uppoffringar för hvad -som,: enligt förhållandenas natur och erfarenhetens alltjemnt upprepade vittnesbörd; är objelpligt? Vi ha visat de öfvervägande pekuniära upp:offringar, som universitetets qvarhållande: i Upsala erfordrar;. men. det: finnes. andra. värden, som derigenom gå förlorade; Ellerskola vi för intet skatta det, att vårt mest besökta universitet. genom sitt läge är oförmöget att till: en mögnare bildhiogs ernående qvarhålla unga vetenskapsälskare,. och. just. under. den period af deras lif, då, det vetenskapliga intresset: befinner: sig i ett vaket elleråtminstone vaknande tillstånd; lemnar dem handlöst åt deras öde? att det icke, enligt sin. kallelse och uppgift, bidrager till. fullbordandet: af. ynglingens: akademiska uppfostran; hvilken en. dyliksinetitution är för god och:för dyrbar att blott förbereda? att stora; vetenskapliga! anlag: och utmärkta snillegåfvor sålunda, utan.stöd.af universitetets fostran utkastade i verldslifvet, gå för vetenskapen förlorade, under det de tilläfventyrs i de praktiska yrkena bilda mycket medelmåttiga subjekter; att äfven det enda: ändamål, för Hvilket universitetet nu kan anses verka, embetsmannabildningen, i Hög grad förfelas, i det att ynglingen ej blett under sina studier saknar tillfälle till praktikens vägledning, utan äfven, då: han i småstaden saknar alla utvägar till erhållande af bidrag för sin utkomst, nödgas. ställa det enda mål att snart taga examen? Det bör. väl icke heller anses likgiltigt hvad gågn staten Hemtar af deå vetenskapsmän, densamma: vid en dylik institution anställt. Men är det icke oförnekligt, att våra universitetslärare icke på den; plats, der de nu: befinna sig, kunna:så gagna det allmänna, som om de hade sin bostad landets medelpunkt? Ofta måste regeringen. nu tveka att tillkalla deras vetande. och råd, när hon.vore deraf:i bebof, och när, för: enoch-atinan: komites: tillsättning, Hon likväl anser sig böra dertill använda dem, blir. undervisningen. vid universitetet derigenom lidande;-utonv det att.sådant tillskyns dår staten särskilda kostnader för deras uppe: hälle på en främmande ort, tvenne förluster som båda ;blefve. genom; flyttning. besparade. Encuniversitetslärare skulle nemligen raycket väl kunna, jemte sin undervisningsskyldighet, bestrida. en. ledamotsbefattning i en. komitå, och: hvarkendagtraktamente: eller resekostnadsersättning vore då för honom erforderlig. Vi anmärkte den: förlust för, den akademiska: undervisningen; som. universitetslärarnes nödtvungna-inkallånde till hufvudstaden nu ofta, föranleder, och vi tillägga, att denna förlust är desto mera känbar, som de-lärareämnen; akademien numera har att tillgå, i allmänhet icke. äro af synnerligen. lofvande beskaffenhet..: Vi komma här: till. en.annan stor uppoffring, som nationen, i följd af universitetets. belägenhet i småstaden, måste vidkännas, nemligen den att nödgas. besätta . de högsta och vigtigaste lärareplatser i riket icke med de ypperste i hvarje fåck) utan med de få af universitetets alumner ), som kunna öfvertalas att der qvarstanna; Huruvetenskapernas och undervisningen vid sådant förbållande skola florera, låter lätt tänka sig.. Hvad. tillgången på lärarekrafter vidkommer; står det:tillvocb medi Upsala sämre till än i Lund, i anses ende till.den .större dragningskraft hufvudstaden naturligen -utöfvar. på sin närmare omgifning, än på-en mera aflägsen landsort. Så lunda. utvisar statskalenderi för innevarande år, att af Upsalas.30. professioner äro 4 och af dess:18-adjunkturer ickes mindre-äns7: vas kanta, under det att uti Lund af 26 professioner blott 2, och. af. 19-adjunkturer endast,3 stå! obesatta. Af. de48 ordinarie lärareplatser. som Upsala i allt eger; äro blott?37 besatta, men för Lunds 45 platser finnas 40 lärare. Det är icke heller utan :sin vigt att utmärktare vetenskapsmän, som fästa sig vid ettuniversitet sådant som. det i Upsala, aldrig såsom sådana. uppnå den. -höga-ståndpunkteller blifva hvad naturen ämnat dem till --och-hvad de skulle blifvit, om de fått lefva och verka i en ;hufvudstad.. I:en inskränkt krets, der allt mätes-efter ett mått — den akademiska: lärdomens — och allt beherrskas af en strängt sluten. korporation — den akademiska. styrels sen — uppväxer af nödvändighet en-fördomsfull ensidigbet och en trångbröstad inbilskhet, som. förvirrar och. förblindar äfven ljusare hufvuden: och -gör. dem af lägrevordningstill dårhusmessigafantaster eller högfärdiga och in toleranta pedanter. Exempla sunt odiosa; och vi vilja eller behöfva icke anföra. några, der de isåöfverflöda: somri: Upsala och äro. så väl bekanta; vi hänvisa blott till en jemförelse emellan. den anda, och verksamhet, ,som råder inom .detta och. Köpenhamns universitet, : för ) Åf de många utmärkta hufvuden och förmågor, som efter ett kort vistande vid universitetet nedsätta sig i hufvudstaden, är det nästan utan exempel att någon söker. en lärareplats i Upsala, ehuru, i anseende till bristen på ämnen, vid universitetet kan påräknas snabbare befordran än vid embetsvprkön,