KUNSKAPENS TRÄD. ) Fritt efter Charles de Bernard; Då den: erfarne vieomten märkte detta otvetydiga kännetecken på en uppstigande vredå, ingjöt han ett oöfverträffligt uttryck är ödmjuk och resignerad ömhet i sina vackra rag. Föriåt mig,, sade han med -den mildaste stämma; nu har jag ju återigen varit er olydig genom att tala om honom; men ack! om ni blott anade: hur:jag lider af den isolering, eller, för att tala rent ut, det slafveri, till hvilket jag ser er: vara dömd, er! — — så skulle ni . bedöma mig mildare. Kom dock ihåg att er svärmor förvandlat ert hus till en veritabel fästning, som jag, enligt alla konstens reglor, måste belägra, om jag. skall kunna få se er ef gång. bland de tio, som jag låter anmäla mig; — — — måste jag nu äfven förlora hoppet att se er ute? Det måste ni,, svarade fru de Luscourt med en vemodig betoning. Min Gud, förklara er! Parisbehagar hvarken min svärmor eller min man, och då det icke. är rättvist att minoriteten stiftar -lag, så resa vi om två dagar: till landet, till en af mina tanter, fru de Selve. Är ni bekant med henne? Ni reser! utbrast vicomten med all en tjugoårig älskares liflighet; men han fick icke tid att tillägga ett ord, ty i detta ögonblick böjde sig herr: de Luscourts högtidliga ansigte öfver den landiliga förtrollerskans hufvud; mannen hade ändtligen befriat sig från malteserriddarens: förrädiska. galanterier: Enligt alla vanliga reglor önskade älskaren PORN —— ).Se A.B, pris dbl och 112.