(Insändt.) ; Till Eyrkorådet 1 Storkyrkoförsamlingen. Då man vid insättandet af de nya fönstren i Storkyrkan afpassat tiden så oförsvarligt illa att t. ex. i går, då allmän gudstjenst hölls, tvenne fönsteröppningar voro utan all annan betäckning än några löst upphängda skynken, och den församlade menigheten i högsta grad besvärades af den inträngande kalla och fuktiga luften; och då nattvardsungdomen i morgon kommer att i kyrkan samlas till storförhör, i öfvermorgon att gå till skrift och om torsdag, Kristi Himmesfärsdag, att träda fram till Herrans bord, vid hvilka trenne tillfällen äfven föräldrar, anhöriga och en betydlig mängd församlingsboer komma att infinna sig i kyrkan, torde kyrkorådet i betraktande häraf inse nödvändigheten af att genast eller i natt låta vidtaga sådana åtgärder, att ej ungdomen och andra kyrkobesökande blottställas till hälsa och lif. Vid kröningen hade man visligen låtit så många af de gamla fönstren sitta orubbade qvar, som man då ej hunnit ombyta mot nya, men nog är den högtid, som i dessa dagar kommer. att firas inom Storkyrkans murar, i religiöst hänseende vigtigare än er kröning — och det är väl äfven att förmoda, att kyrkorådet med skyndsamhet gör sitt bästa för att förebygga de faror, hvilka vi här påpekat. Församlingsboer.