1 ika slag af artificieha gödningsämnen, såsom Gusa tamjol, sur fosforsyrad Kalk m. fl., hvilka blifvit dels utifrån införskrifna, dels inom landet beredda? 416. Kunna några tillförlitliga methoder angifvas för tillvacatagande och tillgodogörande åt jordbraket af latrinspillningen, såväl å landsbygden, som j städerna? 17. Äro några försök gjorda att bereda s. k. Fiskguano 0ca användas affallen vid fiskerierna i allmänhet till gödning af jord ? 18. Hvilker! erfarenhet har man vunnit rörande besagnahdet af tång såsom gödningsmedel ? 19 Då Rödklöfverns osäkerhet är en allmän klagan, så trågas: huru förhåller sig i detta hänseende Klöfver, odal af svenskt frö, till-den som vinnes genom utländskt, och kan ej, genom: begagnande af svenskt frö, den ötver zlagade osäkerheten undanrödjas eller minskas? , -0 Hvilket är det bästa sält att behandla gräs-och foderörter, då de skola beredas till hä, och har mans mägon ertarenhet rörande beredandet af brunhö? 4. Har man under de:sednare åren lärt känna mågra nya sädesväxter, bandelsväxter, rotfrukter eller fod erväx)r, som synas förtjenta af frsnkare uppmärksaml et ? Boskapsskötsel. 22. Oaktadt boskapsskötseln på de sednare åren vu un ökad uppmärksambet, står den ännu mycket tillbaka i semförelse med åkerbruket. Hvilka äro de väsendtliga orsakerna fill detta menliga förhållande, och huru skola de lämpligast undanrödjas ? 23 Huru skola våra inhemska husdjur säkrast och äntamålsenligast förädlas: antingen genom inafvel eller geocm användandet af utländska racedjur? 24 Hvilken erfarenhet har man på sednare åren vunnit af de åtgärder, som blifvit vidtagna till förbättring af Sver203 hästafvel särskildt med afseende å de för nägra år sedan införda Percheronshästarne ? 25. Hvilken erfarenbet eger man rörande de olika utfodringssätten med hänseende till reiativa såväl fod ervärdet och kostnaden, som inflytandet särskildt på mjölkafkastningen och köttbildningen ? Äre några fodersammanför de afsedda särskildta ändamålen kostaterade? : 26. Hvilken är orsaken att fårskötseln, som i andra länir åtojuter ett lika högt som wälförtjent anseende, af verges jordbrukare i allmänhet åsidosättes såsom icke önande, under det likväl stora qvantiteter ull årligen måst köpas. från utlandet? Fordras fört befrämjandet af Jenna vigtiga del af boskapsskötseln ämnu några åtgärder trån Statens sida? IV. Binäringar. 07. Då skogshushållningen tvifvelsutan är en af landets 7!gtigaste angelägenbeter, synes det vara Statens pligt att acis förekomma skogarnes skölling, dels, der sådan egt ram, befrämfå deras återväxt, — hvilka lagstiftningsåtgårdor anses i båda fållnn ändamålsenligast ? 5 98. Huru skola Husbållnings-Sälis.kaperna å sinsida bäst toner befordra en ändamålsenlig skogshushållning? og. Hvilka resultater bafva vuv.nits af de gjorda försök B alt gödöm en förbättrad beredning af bränntorfven Jraga större fördel af våra torbrnossar, — och huru böra i9rimossarne behandlas för betecyggande af torfvens återäxt Hvilket inflytande har det alltjemt tillväxande fabriksväsendet utöfvat på busslöjden, och finnas andra lämpliga föremåt för densamma, till ersättande af de utträngda handasidjderna ? . 31. Mafva de under sednare tider vidtagna åtgärder til s10 fiskets befrämjande gifvit. några gynnsammia resulta tr, och hvad kan ännu återstå att tillgöra för utvecklinf denna vigtiga näringsgren ? : 4 3 Är Bskodlioken, såsom den nu bedrifves tillräcklig för oppbjelpämdet ar eu mer eller mindre förstördt fiske eller kunnå icke ändra åtgärder, t. ex. fiskvattriets behandling, fisksättet m. m., tilläfventyrs vara lika vigtiga? 33. Hvilken erfarenhet eger man i vårt land afden Dziersonska biskötselmethodens användbarhet?