4V:o 26. Inbjuder prestestandet att, med fränträdande af sitt skiljaktiga beslut, antaga utskottets i fråga om skatt för hundar af de öfriga riksstånden godkända beslut. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och Adeln. Hrr Ros, Ribbing och Renberg afsade sig sina platser, den förre som ledamot, de sednare som sup pleanter i ekonomiutskottet. Åtskilliga expeditionsutskottets förslag till skrifvelser upplästes och godkändes Derpå fortsattes föredragninogen af bevillningsututskoitets betänkande n:r 20, art. II, angående bevillning å fast egendom. Hr Reutersvärd anhöll om bifall till utskottets förslag. Hr Wolffelt ansåg det nya förslaget bättre än det gamla, men ville dock en tterremiss i den syftning att bevillning å fastighet måtte utgå efter behållna inkomsten. Frih. W. F. Tersmeden yrkade återremiss, och ansåg att det gamla uppskattningssättet måtte bibehållas, men afgiften nedsättas till hälften af den nuvarande, eller: 50 öre per 1000 riksdaler af taxeringsvärdet. Grefve C. G. Mörner yrkade äfven återremiss. Grefve af Ugglas förvånade sig öfver det framställda förslaget om uppskjutande med denna fråga till nästa riksdag, sedan tvenne.riksdagars bevillningsutskott framställt behofvet af en förändrad beskattning, och K. M:t nedsatt en komitå för att utarbeta grunderna för en ny bevillning. Talaren gillade för öfrigt de föreslagna 3 procenten å jordbruksfastighet, men ansåg 5 procent å all annan fastighet för hög, och trodde att 4 procent vore den mest rättvisa beräkningsgrunden för bevillningen å sådan egendom, yrkade för öfrigt afslag -å stadgandet om särskild uppskattning af byggnader, som användas till annat föremål än jordbruket tillhörande näringar. De föreslagna bevillningsberedningarne, skulle i talarens tanke ej blifva af någon nytta. Hr Palmkrantz yrkade afslag å utskottets betänkande samt bibehållande af status qno. Hr Printzensköld yrkade återremiss i den syftning hr v. Ehrenheim föreslagit. Hr Stuart försvarade i ett längre föredrag komitens förslag, hvilket han önskade framgång; men hellre än att hela förslaget skulle gå under, ville talaren biträda hvad utskottet föreslagit. Hr Liljenstolpe yrkade att hyran skulle för husegare och kapitalister läggas till grund vid taxeringen. Sedan grefve af Ugglas och hr Printzensköld ännu en gång uppträdt, blef efter framställd proposition 1:sta mom., rörande 3 öres bevillning å jordbruksfastighet, med 54 röster mot 15 till utskottet återremitteradt. 2:dra mom. återremitterades äfven, utan votering. Utskottets förslag rörande bevillning å frälseränta, återremitterades på yrkande af frih. Tersmeden, äfvensom hela 2 i den föreslagna bevillningsstadgan, hvarpå ståndet åtskildes kl. 10. Till vårt referat i gårdagsbladet öfver förmiddagens plenum böra vi göra det tillägg, att hr Hjärne visserligen, såsom der uppgafs, instämde i yrkandet om återremiss i fråga om fastighetsbevillningen, men ingalunda på de hr von Ehrenheim anförda grunder, utan af det skäl, att han önskade lika beskattning för all fastighet med 4 öre för hvarje 100 rår, såsom komiten. Presteståndet. Till ledamot i konstitutionsutskottet efter prosten Ljungdahl, som nu tillträdt pastorat inom Westerås stift, och således ej kan fortvara att vara representant för Göteborgs stift, valdes prosten Rundgren. Sedermera fortsattes det från förmiddagens plenum påbörjade bevillningsutskottets betänkande n:r 20, angående den allmänna bevillningen, från och med 24 om bevillning af fast egendom. För bifall härtill talade biskop Björck. Komminister Beckman, professor Carlson, samt prostarne Berlin, Söderberg, Sondån och Ljunggren önskade bifall till bevillningskomitåns förslag eller 4 öre för hvarje hundrade rdr af uppskattningsvärdet å all fastighet. Prosten Malmstedt begärde återremiss af denna för att man skulle om möjligt kunna få reda på den egentliga egendomsafkastringen. Efter votering bestämdes genom 32 röster mot 16 att af jordbruksfastigbet skulle betalas 4 öre för hvarje fulla hundrade rår, samt likaledes efter votering med 37 röster mot 10 antogs det af utskottet föreslagna beloppet af 5 öre för hvarje etthundrade rdr af all annan fastighet än jordbruksfastighet. Utskottets hemställan, att frälseränta skulle beskattas i likhet med stadsegendomar eller efter 5 öre för ett hundra rdr, uppväckte liflig diskussion. Riksarkivarien Nordström och komminister Beckman önskade afslag härå, emedan de ansågo orätt att skatta för en sådan ränta, för hvars kapital eller jordegendomen den, af hvilken han eger frälseräntan, äfven betalar skatt, och man således skulle betala till staten på två håll för samma sak. Doktor A. Nordström och prosten Sonden talade för bifall till utskottets förslag, hvilket af ståndet äfven antogs, likväl efter votering med 22 röster mot 20. Härefter antogos 5 2—5 i utskottets förslag till bevillningsstadga, såvida ej de af ståndet fattade beslut deri göra några ändringar, och åtskildes ståndet kl. half 10 eftermiddagen. Borgareståndet. . Föredragningen af bevillningsutskottets betänkande nr 20, med förslag till ny bevillningsstadga, fortsattes i gårdagens aftönplenum. Paragrafen 6, som nu först förekom, angår bevillning för inkomt af kapital eller arbete och upptager 5 olika momenter, hvaraf det första bestämmer, att för all inkomst, vare sig af kapital eller arbete, skall erläggas bevillning med en procent, beräknad å behållna inkomstbeloppet ; det andra innghåller en förklaring öfver hvad som med inkomst af kapital förstås; det tredje en förklaring öfver hvad som med inkomst af arbete förstås; det fjerde bestämmer, att norrmän, anställde vid de förenade rikenas beskickningar hos utländska makter, skola erlägga inkomstbevillning för den aflöning de från svenska statskassan uppbära, och det femte bestämmer att arrendatorer af kronan tillhörig fast egendom skola ock erlägga bevillning för den inkomst de af dessa arrenden åtnjuta. Vid föredragning af de trenne första momenterna yttrade hr Hjerta den åsigt samt anförde derför åtskilliga skäl, att kapitalister borde vara fria från all dylik bevillning, hvilken grundsats hrr Swartz, Wzern, Renström, Lindeström, Ridderstad och Sundvallsson på det bestämdaste motsatte sig, anseende både rättvist och billigt, att kapitalister skattade lika med näringsidkaren. Hr Wallenberg förklarade, att han fann utskottets förslag och förklaringar i de tre första raomenten föga tillfredsställande, enär derigenom misstydningar och förvecklingar kunde uppstå, såsom att man. möjligen kunde få betala bevillning två gånser för samma inkomst m. m, Att vid beskattning A kapital borde man endast afsedet kapital, hvarå den verklige kapitalisten lefver, men ej rörelsekapital, som är något tillfällgt och vexlande, samt att ej den, som genom träget arbete förskaffat sig mindre besparingar, borde beskattas såsom kapitalist. Hr Wallenberg yrkade återremiss af de första trenne momenterna, i syfte, att få mera bestämdhet i uttrycken och de förändringar vidtagna, som kurde finnas nödiga på grund af de: gjorda anmärkningarne. Ar Swartz medgaf att ett förtydligande, på sätt hr Wallenberg föreslagit, kunde möjligen behöfvas, hvaröre han biföll återremiss af andra och tredje momentet, hvari hrr Ekholm, Wern och Ridderstad för. nade sig. De tveune sistnämnde talarne n ig dock bestämdt återremiss af första momentet, på tet att icke den princip, utskottet lagt till grurd ör kapitalistens beskattning lika med näringsidkarens, nåtte undergå någon förändriog. Hr Lindestrin örklarade sig ej heller vilja motsätta sig återremis: inder den förutsättning, att ingentingen förändrades paragrafens anda. Hr Lindstedt yrkade, att beillning å embetsoch tjenstemäns löner skulle utgå likhet med förra bevillningsstadgan, samt att inger örändring härvid måtte ega rum.: Hr Bruhn talade