upphofsmannen till den oerhörda förlust sta: den led: UTRIKES. Med ångfartyget Skåne ha vi på förmiddagen bekommit tidningar från London af den 5, Paris och Brissel af den 6 samt Berlin och Hamburg af den 7 dennes. EEE (SI TYSKLAND. Preussen. Finansministern har af kammaren begärt 9 millioner thaler för armens bibehållande på nuvarande krigsfot tills vidare intill den 1 Juni 1861. Användningssättet önskar han slippa redogöra för intill nästa landtdag. Hannover. Det yttrande af inrikesministern von Borries, som, enligt gårdagens telegram, hade föranledt protester i Heidelberg, hade han fällt när första kammaren afslog regeringens begäran om 550,000 thbaler till kustbefästningar. Yttrandet lydde så: de tyska furstarne skola nog försvara sina rättigheter, vare sig genom inbördes förbund mot den, som får högsta militära ledningen i sina händer, eller genom att söka en allians med främmande makter, hvilka blott skulle vara allt för benägna att på sådant sätt blanda sig i de tyska angelägenheterna. ET SP ÖSTERRIKE. EXDen kemiska undersökningen af frih. von Brucks mage har ådagalagt, att han ej intagit gift; han har således dött endast af blodförlust. — Konseljpresidenten har gifvit de främmande sändebuden tillkänna att i Brucks papper ej funnits någonting, antydande brottslighet. ITALIEN. Enligt underrättelser från Sicilien af den 2 dennes hade den upproriska rörelsen på Sicilien blifvit allmän och utbredt sig öfver hela ön. De kungliga trupperna höllo visserligen städerna besatta, men voro uti desamma innestängda mellan hafvet och den allt mera hotande uppresningen. En telegrafdepesch från Genua af den 7 dennes uppgifver, att Garibaldi samma dag afrest från Genua till Sicilien med omkring 2,000 man på tre fartyg. Från Messina berättas, att en neapolitansk general skall hafva fallit i de upproriskes händer. Då befälhafvaren i Palermo .hade låtit skjuta etf antal tillfångatagna insurgenter, hade de upproriskes anförare aflifvat dubbelt så många. neapolitanska soldater, och med en fr gifven fånge låtit föra deras lik på en kärra till Palermo, jemte helsning till kommendanien, att för hvarje insufgent, som aflifvades, skulle de upproriske skjuta två neapolitanska soldater. Sedandess hade icke mer några insurgenter blifvit skjutna i Palermo. Mazzini har utfärdat en uppmaning till sicilianarne, hvaruti han öppet förklarar sig för Vietor Emanuels väljande till konumg. Proklamationen slutar som följer: Sicilianare! Stunden är kommen. Uti Italiens namn, låtom oss gripa till vapen! Lefve Victor Emanuel, konung af Italien! EbLUnitå Italiana i Florens meddelar en roklamation till romerska armån, utfärdad i Januari 1853 och undertecknad af general Lamoriciere, öfverste Charras och Guiseppe Mazzini. Proklamationen, som meddelas på både italienska och franska språken, lyder som följer: Till Roms armå! Soldater! Tyrannen (Napoleon) skall snart falla, och med honom skola alla hans förnämsta medbrottsliga falla för folkets rättvisa. Det republikanska Frankrike skall ripa till vapen och återställa sin suveränitet. krig mot. despoterna, allians mellan folken, detta skall vara Frankrikes första segerrop. Soldater! Hören detta rop! Fäderneslandet befaller eder detta, ty med en stor vänskap, med vapenbrödraskap måste Frankrike försona det attentat, som blifvit begånget mot Italiens sjelfständighet genom förstörandet af den romerska republiken, som utgick ur ett helt folks vilja och blifvit förberedd genom så många martyrers blod. Derefter afbandlas planen rörande österrikarnes fördrifvande utur Italien. Proklamationen slutar med följande ord: Heder åt den allmänna republikens avantgarde ! Denna proklamation hade blifvit afsänd till Milano i förutsättning att en resning skulle utbryta derstädes. Mazzini skall nu hafva offentliggjort dokumentet, för att hämnas. på Lamoriciere, i anledaing af hans inträdande uti påfvens tjenst.