STOCKHOLM den 10 Maj. Riksstånden fortsatte i går afton behandlingen af betänkandet rörande allmänna bevillningen. På riddarhuset blef, genom en votering med 54 röster mot 15, utskottets förslag i afseende på fastighetsbevillningen i sin helhet återremitteradt. Det tycktes, att sluta af diskussionen, vara det parti, som önskar bibehållande af nu gällande stadganden i alseende på jordbruksfastigheters taxering, som åvägabragte detta resultat. . Presteståndet stannade deremot, i likhet med borgareståndet, vid det beslut, att bevillningen för jordbruksfastighet skulle, enligt bevillningskomitåns förslag utgå med 4 öre at hvarje 100 rdrs värde; hvaremot ståndet i afseende å annan fastighet biföll utskottets förslag om 5 öres bevillning af 100 rdrs värde. Utskottets förslag om frälseräntas beskattning såsom fastighet af sistnämnde slag bifölls äfven, men med knapp majoritet. : I borgareoch bondestånden. hade behandlingen ortskridit till de punkter, som afse bevillningen af inkomst af kapital och arbete. Det förstnämnda ståndet biföll första mom. af den härom handlande 6 8, genom hvilket beslut ständet således gillat grundsatsen, att inkomst både af kapital och af arbete skall beskattas. De båda följande momenterna som bestämma hvad med inkomst af kapital och med inkomst af arbete förstås, blefvo deremot återremitterade för erhållande i vissa anmärkta omständigheter af förändrade förskrifter härutinnan. I 7 S gjorde borgareståndet den förändring, att den inkomst, hvarom denna S handlar, närmare bestämdes såsom inkomst af arbete och kapital. I stället för utskottets förslag, att ränta å det för rörelses bedrifvande upplånade kapital? skulle få från sådan inkomst afdragas, beslöt ståndet att afdrag skulle ega rum för ränta å alla upplånade kapitaler. Bondeståndet afslog deremot helt och hållet utskottets förslag i denna punkt. Den vigtiga frågan om beloppet af den bevillningsfria inkomsten afgjordes i borgareståndet på det sätt, att ståndet antog det ih) Swartz reservation framlagda förslag, att at alla inkomster af kapital eller arbete, som icke öfverstiga 1200-rdr, äro 400 rdr fria från bevillning. Hr Lindeström förordade med mycken värma sitt af oss återgifna förslag, enligt hvilket vid bestämmandet af detta afdrag afseende skulle fästas å familjernas talrikhet, och han understöddes dervid lifligt af flera ståndets medlemmar. Hufvudsakliga inkastetemot detta förslag var, att svårigheter och -besvär -skulle uppstå vid dess tillämpning. Hr Lindeström visade visserligen, att härmed på långt när icke vore så farligt, som man påstode, då taxeringskomiteerr a i alla fall ha framför sig mantalsförteckningarne, som innehålla alla de uppgifter, som för ändamålet behöfde tagas i betraktance och alltsammans reducerade sig till en enkel subtraktionsåtgärd. Vid votering föllo emellertid 27 röster för hr Swartz förslag mot 19, som voro för hr Lindeströms. Bondeståndet återremitterade den här ifrågavarande punkten i syfte, att få det bevillningsfria beloppet nedsatt till 300 rdr och att få bibehållna samma bevillningslindringar för vissa fjälltrakter, som äro stadgade i nu gällande bevillningsförordnings 145 S.